Presentationer från E-boken – vad väntar vi på?

Ja, det var frågan som vi ställde oss på konferensdagen på Växjö stadsbibliotek den 7 maj. Och en hel del svar fick vi! Men vi fick också en del tankefrön att fundera vidare på!

Örjan Hellström från Kultur i väst talade om utmaningen med e-böcker för folkbiblioteken, vad som skiljer en e-bok från en tryckt bok när det gäller biblioteksbruk och gav några utblickar om läget utanför Sverige.
Här är Örjans presentation >>

Mikael Petrén från Stockholms stadsbibliotek berättade om hur de jobbar med digitala tjänster, om dilemmat med dyra e-böcker och vad deras låntagare tycker om att läsa e-böcker.
Här är Mikaels presentation >>

Stefan Engström från Svensk Biblioteksförening gav oss en bild av hur bokförlag kan se på e-bokslån på bibliotek, om deras Säg hej till din nya bibliotekarie-kampanj och hur försöker väcka opinion i frågan.
Här är Stefans presentation >>

Rasmus Fleischer säger heller elbok än e-bok och gav oss tio teser om elboken som stimulerade tanken.
Här är Rasmus presentation >>

Programmet för dagen finns här.

//Maria Lundqvist

Dialogseminarierna är sammanfattade – här är resultatet!

Efter de åtta dialogseminarierna har Fredrik och Joakim på Kreation haft ett omfattande och säkert inte helt enkelt arbete att sammanställa resultatet av alla diskussionerna. Nu är det i alla fall klart. Sammanfattningen finns i två versioner. En lång och en kort. Den korta versionen kommer att tryckas upp och skickas ut till biblioteken så att varje personal får ett eget exemplar.

I materialet finns underlag för val av inriktning av tema för höstens kampanj. Strygruppen har gett arbetsgruppen i uppdrag att jobba vidare med segmenten kring biblioteket som mötesplats. Kampanjstart är planerat till vecka 46. Arbetsgruppen kommer att sitt första möte lite senare i maj.

Utöver det här finns det annat i sammanställningen som biblioteken kan arbeta vidare med på hemmaplan, utifrån sin egna förhållanden. Det är intressant att titta på hur teman och målgrupper har värderats utifrån hur bra biblioteken bedömer att de är att arbeta med det. Det är det som står på minussidan som vi ska ta tag i och förbättra. Under dialogseminarierna arbetade vi vidare med kärnvärdena för att gå vidare till värdering och handling. Det här är också något som kan diskuteras lokalt. Det gäller också de förbättringsförslag inom beteende, kommunikation, miljö och produkter som kom fram. Det är ett innehållsrikt material vi fått fram av dialogseminarierna.

Även vi på läns- och regionbiblioteket ska diskutera hur vi kan arbeta vidare med materialet för att stödja er på biblioteken.

Här är den långa versionen.

Här är den korta versionen.

//Maria Lundqvist & Lisa Lundqvist

Bibliotekschefsträff i Alvesta 26 april

Fredagen den 26 april var det träff i Alvesta Folkets Hus för bibliotekscheferna i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. Temat för dagen var brukarengagemang och ökad tillgänglighet.

Barbro Roos, bibliotekschef i Kävlinge, inledde med att berätta om projektet att meröppna kommunens båda bibliotek. Barbro har också utrett det första meröppna biblioteket i Sverige, i Veberöd. Här är den rapoorten.

Ett meröppet bibliotek är ett bibliotek som har mer öppet och som besökare kan använda även på tider när det inte finns personal på plats. Inloggning sker med då med lånekort. Undersökningar visar att det fungerar att öppna bibliotek på det här sättet, inget blev förstört, inget blev stulet och det blev inte bråk. Användarna tycker det är en bra idé att kunna gå till biblioteket när andan faller på. Politiker blev nöjda, det är en enkel åtgärd som får stor genomslagskraft och bibliotekens kvalitet kan behållas. Personalen tycker att de har ett mera tillgängligt bibliotek och att de fått tid att göra andra uppgifter som kan utveckla verksamheten. Barbro var noga med att påpeka att meröppna bibliotek inte är för att spara utan för att utveckla verksamheten. Hon frågade sig också varför det hittills är så få bibliotek i Sverige som valt att ha meröppet. Biblioteken har ju ett uppdrag att var tillgängliga och förutsättningarna finns.

Barbro menar att det nya biblioteket består av det bemannade, det självbetjänande och det digitala biblioteket.

Framgångsfaktorer är förankring i kommunledningen, tydlig struktur, tid, tålamod, trygg personal, marknadsföring, mod och mervärde.

Här kan du ladda ner Barbros presentation >>

Därefter  var det dags för Jannik Mulvad, it-konsulent och idéutvecklare på Århus bibliotek i Danmark, att tala om hur de arbetar med användarinvolvering. Jannik började att slå fast att vi måste återuppfinna biblioteket med ny professionalism, nytt utbud och nya partnerskap. Därefter utgick han från modellen med biblioteket som fyra rum och berättade om hur de i Århus jobbar utifrån detta.

• I rummet för inspiration finns analoga och digitala medier, musik, evenemang, lek, spel och så vidare.
• I rummet för lärande har de it-introduktioner, informellt lärande, läxhjälp, språkcafé, vägledning och liknande. De arbetar hårt för att få in nya användargrupper.
• I rummet för möten finns plats för just möten av olika slag, debatter och föreläsningar. De har gallrat mycket för att frigöra golvyta för olika typer av möten.
• I rummet för skapande finns författarverkstäder, plats för musikskapande och andra verkstäder.

Århus håller på att bygga ett nytt bibliotek som ska bli 28 000 kvadratmeter stort. Inflyttning blir 2015. I ett sådant här stort bibliotek behövs partnerskap för att klara bemanningen. Det bygger de genom nätverk på olika sätt.

De arbetar mycket med användarinvolvering och användardriven innovation. Enligt Jannik är användaren i grunden konservativa, de tycker att biblioteket är bra som det är. Därför jobbar de på ett sätt där de gör förslag till nytt innehåll och ny verksamhet som användarna sen får tycka till om. På det här sättet gör man de uppmärksamma på sånt de inte kände till. De arbetar med samtal, personas, intervjuer och observationer. Det är viktigt att respektera användarnas åsikter och ha en positiv syn på deras innovationskraft.

Här kan du ladda ner Janniks presentation som också innehåller bilder på hur det nya biblioteket kommer att se ut (filen är 154 MB stor) >>

Efter lunch pratade Lina Holmér, bibliotekschef i Ljungby, om Träffpunkt Lidhult och hur de där fått meröppet genom samarbete med ICA. I Träffpunkt Lidhult finns såväl bibliotek som ICA-affär, kafé och turistinformation. Ursprunget till det här samarbetet var att filialbiblioteket fick flytta ut från kommunhuset i Lidhult. En eventuell flytt till skolan möttes av protester och man jobbade därför på flera alternativa lösningar där den tomma lokalen jämte ICA var ett alternativ. En lokal arbetsgrupp bildades som tog fram ett förslag till samverkan. Syftet var att stärka Lidhults profil och bygdens vi-känsla. Det här var något som lidhultsborna själva arbetade fram. Den driftiga ICA-handlaren var viktig för processen. Under 2011 planerade och utformades projektet som bland annat stöddes med EU-bidrag. På våren 2012 satte bygget igång och Träffpunkt Lidhult invigdes i oktober 2012.

På det här sättet är bibloteket nu öppet 70 timmar i veckan, tolv av dessa är med bibliotekarie. Ica-personalen jobbar ca 30 minuter varje dag med bibliotekssysslor.

Här kan du ladda ner Linas presenation som även innehåller bilder från byggnationen och hur det ser ut idag >>

Tack alla ni som var med och gjorde det här till en bra och intressant dag!

//Maria Lundqvist, Länsbibliotek Sydost

Indielitteratur. Eller de etablerade förlagens stora utmaning.

Vi vet ju vad indiemusik är, dvs musik utgiven på oberoende små skivbolag. På så sätt får vi och får tillgång till musik och musiker som annars inte skulle finnas i sinnevärlden. Youtube och andra internetbaserade sajter har ju också bidragit till spridningen av ”smal” musik. Inom litteraturen har olika publiceringssätt vuxit och växer hela tiden. Detta skapar ett helt nytt litteraturlandskap.

Att ge ut på eget förlag har länge setts som något fult eller i alla fall betraktats med viss skepsis. Jag kommer ihåg inköpsmöten för inte så länge sedan då denna utgivning sågades rejält med enda motivering att författaren gett ut sin bok på ”eget förlag”. Att skriva är att förstå, när vi skriver egna texter ökar förståelsen för texten och författarens arbete.

Böcker recenseras på många håll och massmedia hänger på med sina ”experter” som Magnus Utvik mfl. Den fråga jag ställer mig är hur hårt styrda recensenterna är av förlagen.

Nu är jag inte kritisk till att sitta i en tv soffa och prata böcker, jag inser naturligtvis att urvalet är enormt och objektivitet är personlig. Men i en stor del av den litterära världen råder ett helt annat förhållningsätt till litteraturutgivning.

De ”stora” förlagen styr vårt läsande och ett av skälen är att tjäna så mycket pengar som möjligt. Nu generaliserar jag grovt, jag inser också att i en marknadsekonomisk verklighet är detta ett måste, som reklam i reklamfinansierade tv kanaler. Det finns naturligtvis förlag som har en annan agenda. Men det är oerhört få böcker som smiter genom nålsögat och när de dessutom åldersindelar författare, möjliga att ge ut så vaknar rebellen i mig. Nu undrar du säkert om jag sitter här bitter med ett tjockt manus som jag inte trots många försök fått ut, då kan jag fullt ärligt påstå att så är det inte. Men jag har en lust att läsa allt det andra, alla de som knåpar på sin kammare och som förhoppningsvis kommer i min väg. Alla de som faktiskt har en historia att berätta och som kanske bara vill berätta denna enda gång, förlorad kärlek, en resa som för alltid förändrade livet.

Många av oss har säkert manus liggande i byrålådor som ingen eller väldigt få kommer åt att läsa. Detta är så trist. Jag läser nu min mammas dagböcker och det är sällan jag läst något så gripande, inte för att det är stor litteratur men för att det är min mamma som skrivit och jag som hennes son får se en ny sida av henne. En kvinna som längtar och som beskriver sitt liv i hundrafemtio nyanser av liv.

Jag hoppas att ”indieförlagen” växer, jag hoppas att många fler av oss vågar publicera det vi skriver, inte för att tjäna pengar eller bli berömda utan för att vi har något att berätta för andra. Det finns dessutom ett ”hälsoskäl” som talar för att skriva. Det finns få saker som är så jobbigt för vår hjärna som att skriva, hjärnforskare har kommit fram att vårt ”arbetsminne” kan bli helt fullt när vi författar och detta är bra för hjärnans plasticitet. Att skriva och läsa ökar vår förståelse för andra i vår närhet och i världen. Därför är det viktigt att den grupp som vi alltid är så oroliga för och undrar över varför de inte läser kan få möjlighet att gå skrivarkurser och att de får träffa författare. Jag syftar naturligtvis på barn och ungdomar och då i synnerhet pojkar. Skrivarkurser syftar inte till att alla barn och ungdomar skall bli författare. Det är snarare så att det är viktigt att ta bort ”snobb”stämpeln på litteratur och förmedla lusten med skrivande och läsning. För några veckor sedan hade vi författaren Torsten Bengtsson på besök hos våra femmor på Färjestadens skola. Han förmedlade på ett suveränt sätt hur historier kommer till och hur kul och intressant det kan vara att skriva ned sina tankar.

Jag är helt säker på att det gjorde ett bestående intryck på de elever som hade förmånen att träffa honom och kanske föddes tanken på att bli författare hos någon eller några i klasserna. När en elev som tidigare inte läst eller hittat rätt kommer och säger ”det här var den bästa bok jag läst, nu vill jag ha en ny” då är vi på väg.

Lars Strandbo

Lässurr i Högsby!

Monsterhunden Mysis, gamen Polly och hålögde Boris. Javisst känner vi till böckerna om familjen Monstersson och i går var det fest på biblioteket när författaren Mats Wänblad kom på besök. Mats hade fått stiga upp i ottan och åka tåg från Hultsfred för att hinna i tid till mötet med förskoleklasserna i kommunen. Men efter en kopp kaffe var han i form och kunde berätta för eleverna om familjen Monstersson, hur man skriver en spännande berättelse och titta på alla fina spökslott, monsterhundar, teckningar och berättelser (om monster naturligtvis) som eleverna jobbat med under flera veckor. Besöket avslutades med att varje elev fick ett signerat exemplar av boken ”Min vän Boris” och en päronsplit (osäkert vilket som uppskattades mest – men boken varar i varje fall längst). En fin liten avslutning på besöket blev det när Mats lite småstressad var på väg till stationen och blev infångad och kramad av många glada elever som inte ville släppa iväg honom. Det är inte lätt att vara poppis!

Ett lite tänkvärt monstercitat från Isac: Jag är ett monster som tycker om stjärnorna. Jag tycker om att diska, laga mat och gympa, mest kullerbyttor. Jag vill inte skrämmas men om du är dum mot någon så skrämmer jag dig.

Ni kan vara lugna – Mats hann med tåget! Hej då och glad vår från oss i Högsby genom Anna.

Rapport från konferensen Enkelt – effektivt – engagerat!

Undertecknad var en av de 170 lyckliga som fick plats på konferensen Enkelt – effektivt – engagerat! Konferensen hölls på World Trade Center i Stockholm 15 april, handlade om fjärrlån, resursdelning och referensarbete och blev tidigt fullbokad. Övergripande tema var effektivisering, teknikstöd och mediesamarbete. Det var en välfylld dag med utblickar såväl nationellt som internationellt.

Marshall Breeding, teknikkonsult från USA, pratade om automatiserade bibliotekssystem och vikten av samarbete och resursdelning. Han följer utvecklingen av bibliotekssystem och företagen som bygger dem. Bibliotekens framgång beror på förmågan att använda och utveckla sina system. Det är viktigt att systemen byggs så att de är flexibla och kan utvecklas i takt med behoven. Så att vi inte målar in oss i hörn.

Tekniken är i ständig förändring. Vi har gått från stordatordrift till innehåll läggs i molnet. Breeding menar att vi måste ha ett ”mobile-first approach” till våra system. Användarna är mer mobila än datorbundna. Vi måste ha också ett mer integrerat tankesätt till informations- och serviceleverans. Det här gäller blandat annat för e-bokshanteringen. Breeding pekade också på fördelar med att slå samman bibliotekssystem såsom till exempel värmlandsbiblioteken gjort.
På http://www.librarytechnology.org/ kan du läsa mer om hans arbete.

Hilda Androls, KB, jobbar med projektet Libris för folkbiblioteken – mot en nationell katalog.
Projektets grund finns i uppdraget i kulturutredningen om KB:s roll med nationell överblick och pågår till 2014 års slut. I Androls uppdrag ingår att konkretisera vilka behov folkbiblioteken har i en nationell katalog och utarbeta förslag på utvecklingsinsatser utifrån folkbibliotekens behov.

400 bibliotek har sedan 40 år tillsammans byggt upp Libris med sju miljoner fritt tillgängliga katalogposter. 20 procent av folkbiblioteken finns hittills i Libris.Uppmaningen till folkbiblioteken är: Gå med i Libriskollektivet!

Viktiga frågor för folkbiblioteken är poster (rätt, snabbt och av god kvalitet), support (stöd i inledningsfas och vid fortsatt arbete), lokala strategier (mot vilka argument kan förändringen säljas in), samarbete och standarder, hantera leverantörer (av system och poster) och organisation av samarbete.

Fördelarna är att en post katalogiseras bara en gång, att biblioteken samarbetar och att det ger tillgång till fria poster av hög kvalitet. Allt detta för att i slutändan kunna ge en jämlik tillgång till alla medborgare till bibliotekens samlade bestånd.

Johanna Olander berättade om KB:s arbete med att ta reda på vilka behov som finns för de olika målgrupper som använder Libris olika tjänster. De har skapat tre personor med olika beteenden. Det är den uppgiftsdrivna, den intressedrivna samt lustläsaren. Utöver det här finns bibliotekspersonalens behov. Den övergripande frågan är hur användaren kan stödjas. Användaren använder olika tjänster. Utforska och få access är två problemområden som står i fokus.

Samlad ingång är arbetsnamnet för KB:s planerade tjänst som ska ersätta för Libris webbsök men också innehålla andra delar. I år pågår förarbete och under 2014 ska tjänsten utvecklas och designas.

Enligt statistik som Elisabet Ahlqvist, KB, presenterades minskar fjärrlånebeställningarna i Libris, främst är det kopior som minskar. Men folkbibliotekens andel av fjärrlånebeställningarna ökar, 2012 utgjordes den av 52 procent. En möjlig orsak kan vara att antalet distansstudenter som använder sig av folkbibliotek ökar.

Poul Erlandsen arbetar på Det Kongelige bibliotek i Danmark och han berättade om fjärrlånesamarbetet i Danmark. Framgångsfaktorer är samarbete, den nationella katalogen Danbib, den danska biblioteksstyrelsen och bibliotekslagen från 1920. Deras nya riktlinjer för fjärrlån gavs ut 2012 och innehåller färre restriktioner än tidigare. Användaren kan välja leveransformat och leveransmetod.

Alla offentliga bibliotek måste i Danmark måste ha sina bestånd i Danbib. Två miljoner fjärrlånebeställningar gjordes genom Danbib 2012. Biblioteken har transport sinsemellan fem dagar i veckan till priset av 5,50 DDK/bok. Det är gratis för användaren att beställa fjärrlån. Erlandsen menar att det är bättre att transportera böckerna till användaren än att de ska stå oanvända på biblioteken.

Anna-Gretha Johansson, Umeå universitetsbibliotek, har varit projektledare för ett projekt där Umeå universitetsbibliotek, ILS Malmö, Umeå och Stockholm samt Internationella biblioteket kartlade sina arbetsflöden genom att ta fram en modell. Det konstaderades att det finns mycket att lära genom att kartlägga sina flöden. Något som rekommenderas till det bibliotek som vill se var det går att effektivisera. Läs projektapporten här.

Eva Dahlbäcks, Stockholms stadsbibliotek, och Linda Lindströms, Karolinska institutets bibliotek punkter handlade om SAGA-systemet som används som teknikstöd för resursdelning som en förlängning av biblioteksdatasystemet. Systemet utvecklades av KIB 1997 och ska nu läggas ner. Det finns olika alternativ till ersättning som att bygga eget system eller upphandla. Inget är klart i nuläget.

Gunilla Fors från Malmö stadsbibliotek talade om fallgroparna med Google. ”Vi vet inte vad vi inte får fram i Google.” Vi befinner oss i en filterbubbla där Googles personalisering gör att vi går miste om sökträffar som kan vara värdefulla. Vi får mer av det vi redan visat intresse för. Beroende på vad du brukar söka på så kan ett sökresultat se olika ut beroende på från vilken dator du söker från.

Vad kan vi göra åt det här då? Vi kan skaffa oss mer kunskap, logga ut från Google-konton, radera webbläsarhistorik, gör inställningar för att söka inkognito och använda andra sökmotorer. Filterbubblan märks mest om man söker på engelska eller via google.com. Duck duck go är en webbläsare som inte lämnar några spår.

Fors talade också om den dolda webben och information som går oss förbi eftersom det ligger dolt i databaser. Hon gav exempel som Fornsök, Missoc, Litteraturbanken, Google böcker, International childrens digital library, Project Gutenberg, Digital public library of America, Open library, World digital library och Europeana.

Bibliotekarier kommer alltid att behövas! slog Fors fast.

På nätet finns också mängder av fritt tillgängliga lärresurser i form av filmer. Till exempel har Berkeley en egen youtubekanal. Samlingsnamn för resurserna är OER (open educational resources) och MOOC (massive open online course).

Anna-Stina Takala, Regionbibliotek Stockholm, arbetar som samordnare för Bibblans svarar och pratade om den uppsökande verksamhet som Bibblan svarar bedriver i sociala medier. Det här är ett sätt att markandsföra webbplatsen Bibblan svarar genom att söka upp frågorna där de ställs. Det här skapar en bild av bibliotek och bibliotekarier som moderna, kunniga och hjälpsamma.

Anna-Stina Takalas avslutande bild. Allt kanske finns där men hittar jag det?

Takala utgick från Brit Staktons modell engagemangspyramiden i sitt resonemang kring hur människors engagemang på nätet kan se ut.
Längst ner finns den som observerar, därefter de som följer, gillar!, bidrar, ger kompetens och högt upp i toppen den som leder.

Det twittrades flitigt från konferensen på hashtag #ill2013. Bilder från konferensen finns på Instagram på hashtag #ill2013. De medverkandes presentationer kommer att läggas upp här, där också hela programmet finns.

Här kan du läsa Eiler Janssons, Regionbibliotek Halland, rapport från dagen.

Sammanfattningsvis en dag som gav tankar om vikten av att samarbeta, dela med sig och att tänka utanför bubblan.

//Maria Lundqvist, Länsbibliotek Sydost

Emil femtio år!

Vi vet att vi är lite före vår tid i Tingsryd. Men det gäller att passa på medan bibblan ännu lockar mer än våren. Emil fyller som bekant femtio i maj och i fredags firade vi Sveriges busigaste femtioåring på biblioteket. Till hjälp hade vi 25 härliga ungar och att dagisen hade stängningsdag i kommunen. Det är väl värt att planera program efter det om man även vill nå föräldrarna.

Genom vårt samarbete med Kulturverkstan hade vi först Emil-allsång alla tillsammans. Sedan kunde man välja lite olika stationer. Smålandskringlor och saft, En egen målarbok som man fick färglägga här eller hemma, Emiltipsrunda med jakt på frågor runt om i bibblan och En stor blå anteckningsbok i megamått som föräldrarna på inrådan av Alma själv, skrev upp sina barns busigaste hyss i. Många gick hem med en Emilbok i högsta hugg. Kanske dags att läsa lite och inte bara se filmerna. Om något bibliotek vill byta till sig en Emiltipsrunda för 3-6åringar mot en annan typ av egenknåpad tävling är ni mer än välkomna att höra av er.

Sara Wijk, barnbibliotekarie i Tingsryd