Volontär på IFLA-konferensen 10-15 augusti i Göteborg

I år när IFLA-konferensen är i Sverige finns det möjlighet att ansöka om att arbeta som volontär.

Så här står det på Biblioteksföreningens webbplats:

Att vara volontär innebär en unik möjlighet att uppleva en IFLA-konferens och möta biblioteksintresserade från hela världen. Som volontär har du fri tillgång till IFLA-konferensen under de tider som du inte arbetar. Självklart ska vi försöka lägga ett arbetsschema som möjliggör lediga halvdagar el liknande men det beror på arbetsbelastningen.

Vi börjar den första uttagningen under vecka 8 och ger sedan besked fortlöpande. Allt för att du som volontär ska kunna planera din sommar.

För mer information och ansökningsformulär gå till Biblioteksföreningens webbplats

Långt till filialen?

Ett inlägg på BIBLIST för ett tag sedan om hur avståndet till filialbibliotek påverkar besöksbenägenheten fick mig att ta mig en funderare kring ämnet. Någon färsk undersökning verkar inte finnas men en undersökning i Halmstad 1983 visade att 81% av besökarna bodde som längst 2 km från filialbiblioteket. Andra undersökningar längre tillbaka i tiden i Danmark och USA  visar på ungefär samma siffror.

Om jag utgår från att de här siffrorna står sig idag så är det viktiga siffror att ha i tankarna när man funderar på filialbiblioteks vara eller inte vara. Upptagningsområdet för filialerna är inte så särskilt stort. Därför är det viktigt att de filialer som finns i en kommun ligger så att de når optimalt med invånare. Givetvis är det inte möjligt att ha filialer i varje liten by och de filialer som finns ska vara välutrustade och attraktiva för besökarna.

Det här också fått mig att tänka på den nytta bokbussar och bokbilar kan göra med att nå ut till människor som har långt till sitt närmaste bibliotek. En bokbuss är en rullande resurs som kan utnyttjas mycket väl och ge god biblioteksservice med väl genomtänkta turer.

Filialen är på många ställen den enda plats att få kulturupplevelser på, den enda mötesplatsen och den enda platsen för studier. Därför är det viktigt att filialerna ligger på rätt ställe!

//Maria Lundqvist

Fjärrlåneverksamheten kartlagd

Utredningen av bibliotekens fjärrlån är nu klar. Den är gjord på uppdrag av KB och KUR av Annette Johansson och Nils G Storhagen.

Utredningen ger en bild av hur fjärrlåneverksamheten ser ut idag på de olika bibliotekstyperna i Sverige. Det är en verksamhet som delvis är svår att mäta och överblicka. Här finns också beräkningar av olika slag, som t ex vad ett fjärrlån kostar och hur lång tid det i snitt tar att hantera ett fjärrlån på biblioteken.

Utredningen konstaterar att det finns delområden inom verksamheten som behöver utredas vidare. Den pekar också  på olika möjligheter för framtiden där regional samverkan är ett viktigt inslag. I mitt tidigare inlägg om fjärrlånestatistiken i vår region konstaterade jag att lånen inom regionen ökar och det är helt i linje med utredningen. Vi har hittat en modell för det regionala mediesamarbetet som kan vara ett bra exempel att visa upp. 

Här är utredningen.

//Maria Lundqvist

Samlat om skolbibliotekens roll i skolan

Regionbiblioteket Västra Götaland (Kultur i Väst) ska ha en stor eloge för sitt nyss utkomna specialnummer av Framsidan ”Öppna dörra för öppna sinnen – skolbiblioteken och framtiden”. Där har man i sexton ypperliga artiklar förpackat forskning, erfarenheter, nyheter i ett behändigt och inbjudande format. Det finns hyllmetrar böcker, uppsatser, artiklar med vederhäftiga och högaktuella forskningsresultat och goda exempel. Framsidan special 1 ger oss en sammanställning som passar arbetsöverhopade bibliotekarier, rektorer, chefer och politiker att ögna igenom för att läsa noggrannare vid lämpligt tillfälle.

Här är länk till hela skriften på Kultur i Väst Regionbibliotekets webbplats.

Du kan läsa referat av 2 artiklar av Malin Koldenius respektive Louise Limberg på vår blogg Bibliskolor

Bra skolbibliotek är viktigt för folkbibliotekens framtid

När vi i alla kommuner har grundskole- och gymnasiebibliotek med rätta resurser och fackutbildade bibliotekarier så grundlägger vi samtidigt kunskap om vad ett bibliotek har att erbjuda hos dagens barn och unga – framtidens vuxna. Genom rätt satsningar kan bibliotek blir en vana och ett behov hos det växande släktet.

När man går vidare med det resonemanget innebär det att en metod i marknadsföring av folkbibliotek helt enkelt (:-)) bör vara att satsa på skolbibliotek. Detta kräver förstås en genuin, organiserad och reglerad samverkan mellan skola och kultur, bägge två kommunala verksamheter. Finns det i era biblioteksplaner? Kommer det att finnas med i kommande reviderade version? Hoppas det!

// Pia Malmberg-Kronvall

Biblioteket en väg in i it-samhället?

Är du en av de bibliotekarier som vill stödja folk att kunna komma in i it-samhället? Är det ditt bibliotek som kommer att erbjuda att lära ut och vägleda hur man använder en dator, skaffar e-postkonto, hittar på myndigheternas webbplatser? Hör av dig till oss!

Gör du redan detta? Har ditt bibliotek redan gjort detta! Dela med dig av positiva erfarenheter, fallgropar och konkreta tips!

IT-talesperson uppmanar och utmanar biblioteken till IKT-lyft

Desirée Liljevall hoppas på bibblan när det gäller att få in alla i dagens svenska it-samhälle.  ”Bibliotekarierna skulle kunna bli som en helpdesk för den vanliga människan”. Hon är it-politisk talesperson för socialdemokraterna och riksdagskvinna från Kalmar.

Funktionshindrade, äldre och utlandsfödda svenskar är grupper som har svårt att ta till sig det nya. […] Samtidigt går vi mer och mer mot ett e-samhälle där myndigheter till exempel vill att vi hämtar blanketter via nätet.

Lösningen tror hon kan finnas på Sveriges alla stadsbibliotek.Där finns tillgång till datorer och kunnig personal. En idé är att återinföra datorkörkortet för dem som idag inte har tillräckliga kunskaper.
- På biblioteken kan vi se till att de slussas in. Vi måste rikta engagemanget mot de grupper som behöver det mest.

[…] Hon vill arbeta mot känslan att nätet känns skilt från världen utanför. Hon tar ett aktuellt exempel där en ung kvinna köpt en extremt billig trumpet på blocket, som visade sig vara stöldgods.
- Det är som att vi går in i ett spel  när vi använder datorn, vi förstår inte att det är allvar. Men reglerna är samma där som utanför.

Artikeln i sin helhet finns i Computer Sweden den 26 januari 2010. (där finns också en intervju med moderaternas it-talesperson Eliza Roszkowska)

IKT-lyftet bibliotek och folkbildning i samverkan

Regionbiblioteket i Stockholm har tillsammans med Regionbiblioteket i Kalmar län Östergötlands, Värmland och Jönköpings läns- och regionbibliotek  fått 400 000 kronor av Kulturrådet i ett folkbildningsprojekt för att minska den digitala klyftan.  Man samarbetar med Folkbildningsrådet, .se, UR, med flera. Två stora konferenser är på gång 24 mars (läs mer på http://www.iis.se/se-ar-mer/evenemang/#Ifa)  respektive 28 april (kommer även att sändas via webben)

Målsättning är att på sikt göra Internet och digital information till ett verktyg i vardagen för alla. Idag använder nästan en tredjedel av Sveriges befolkning inte Internet som ett vardagsredskap. De främsta anledningarna är generationsskillnader, skillnader i inkomst och utbildning och olika slags funktionshinder. Läs mer om IKT-lyftet här.

// Pia Malmberg-Kronvall

Regionallånen ökar!

Statistiken för 2009 för de lån som gjordes mellan biblioteken i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län är nu sammanställd. Siffrorna visar att 12% fler böcker och annan media cirkulerade mellan biblioteken 2009 jämfört med 2008.

Under 2009 gjordes 29 617 lån mellan biblioteken. Den största mängden lånas ut från värdbiblioteken i Kalmar, Karlskrona och Växjö men trots det är det 42% av lånen som går mellan övriga bibliotek.

Det är tre år sedan det gemensamma transportsystemet infördes mellan de 25 biblioteken i de tre länen. Under den här tiden har trenden varit och fortsätter att vara att lånen över länsgränserna ökar.

Här är sammanställningen (pdf).

Frågor: Har vår region blivit självförsörjande i större utsträckning än tidigare? Har lånen utanför vår region minskat i motsvarande mängd?

//Maria Lundqvist

Nytt år och nya grupper på Älmhults bibliotek

Denna vecka är det dags för vårens första grupp med Babysagostunder. Det är mammor och pappor med små bebisar som kommer till biblioteket. Varje onsdagsförmiddag i fem veckor träffas vi i sagorummet för att läsa ramsor, sjunga lite och läsa småbarnsböcker. Bebisarnas favoritbok brukar vara Knack, knack Krokodil av Jo Lodge. Det brukar också bli lite boktips för de vuxna, böcker som anknyter till att vara förälder.

Detta är en uppskattad verksamhet och det är otroligt roligt att ha hand om sagostunder för dessa små och deras föräldrar. Vi har haft minst två grupper/ termin under flera år.

Jag har fått mycket inspiration till mina sagostunder genom att läsa Annette Kohkoinen, Bok + bebis = glädje.
Rekommenderas varmt!

//Cecilia Strömgren-Bengtsson

Trygg med teknik?

I slutet av november ifjor kom en rapport från en undersökning gjord av Niclas Siljedahl på Länsbibliotek Dalarna. Titeln är Bibliotekspersonalens trygghet med teknik och handlar just om detta, hur trygg personal på bibliotek är, i just det här fallet i sex kommuner i Dalarna. Nu tror inte jag att dalänningarna skiljer sig så värst mycket från blekingar, smålänningar eller från vilken annan landsända i Sverige. Därför är det intressant och samtidigt lite oroande läsning.

Undersökningen har tittat på hur tryggheten upplevs dels med biblioteksspecifik teknik (som DAISY-spelare och nerladdning av talböcker), dels med allmän datorteknik (som cd-bränning och installation av nya program). I många fall känner sig personalen mycket osäker eller ganska osäker på tekniken. Säkrast känner de sig på bibliotekets webbplats och databaser och mest osäker på datorhjälpmedel för barn och alternativa styrsätt.

Även personalens attityd undersöktes. Bara för att man behärskar något betyder inte det att det är något man tycker biblioteket ska hjälpa till med. Till exempel vet de flesta hur man näthandlar och gör bankärenden men anser samtidigt att det är inget man ska hjälpa till med.

Resultatet av enkäten visar att det finns stora skillnader bland bibliotekspersonalen angående upplevd säkerhet och kunnighet som attityd till att hjälpa till. Det är angeläget att utjämna de här skillnaderna av flera anledningar. För att biblioteken ska kunna erbjuda en likvärdig service är det viktigt att kunskapsnivån höjs. Om biblioteken ska kunna spela en roll i överbryggandet av den digitala klyftan måste biblioteken själva jämna ut de skillnader som finns inom personalen. Att ta hjälp och lära av varandra är ett sätt att öka tryggheten med tekniken. Ett annat är att ordna och delta i utbildningar och sedan se till att hålla kunskaperna aktuella.

Vill du läsa hela rapporten så finns den här.

Jobbar ditt bibliotek för att öka tryggheten med teknik? Tipsa gärna!

//Maria Lundqvist

Nytt i Älmhult – Korsordscafé

Nu i vår kommer vi att ha korsordscafé här på biblioteket i Älmhult, första torsdagen i varje månad. Tanken är att man ska kunna ta med sig sina nästan lösta korsord för att ta hjälp av varandra med de sista ”knutarna”. Första gången kommer vi att bjuda på fika och därefter finns det möjlighet att köpa fika. Kanske kommer vi att köpa in ett stort korsord som man också kan hjälpas åt med.

Vi vet att det finns bibliotek som redan har korsordscaféer och vi undrar därför om ni har några tips eller idéer som ni vill dela med er av?

//Åsa Oxenmyr

Återinvigning av Ljungby bibliotek

Efter att ha varit stängt i drygt tre månader för renovering av bibliotekslokalen var det efterlängtad återinvigning av Ljungby bibliotek den 11 januari. Biblioteket är byggt 1982 och det var dags för en uppfräschning. Hela den befintliga inredningen kastades ut och de jobbade fram ett nytt bibliotek från i princip ett blankt papper. Lokalen är ommålad i vitt med en varmt röd accentfärg. Hyllor, möbler och övrig inredning – allt är nytt. Nästan, ska jag säga, några möbler med speciell karaktär behölls.

Bibliotekschef Anne-Lise Fäldt och hela personalen har jobbat länge med planeringen och sedan slitit hårt med praktiskt arbete under renoveringen. Deras ledord är enkelt, mötesplats, användaren i fokus och lärande.

Tillgängligheten för personer med funktionsnedsättningar har varit en central fråga. Bland annat finns nu AudioIndex på talboksavdelningen, skyltsystemet (som ännu inte är på plats) är anpassat, självbetjäningsautomaten är höj- och sänkbar och pelarna är kontrastmarkerade.

Förutom hyllorna vid väggarna är inga hyllor högre än 150 cm och mycket av inredningen är på hjul för att man enkelt ska kunna frigöra plats för arrangemang och möten. Hyllor för skyltning finns det gott om.

Här finns bilder från invigningsdagen och här finns ännu fler.

Grattis Ljungby till ett fint bibliotek som kommer att glädja ljungbyborna för lång tid framöver!

//Maria Lundqvist