Förstudie om gemensam server och kontoorganisation klar

Christina Lundberg, Växjö stadsbibliotek, har på uppdrag av Länsbibliotek Sydost gjort en förstudie om gemensam server och kontoorganisation i Kronoberg samt gemensam kontoorganisation i Blekinge.

Läs förstudien (pdf)
Bilaga 1 (pdf) Bilaga 2 (pdf) Bilaga 3 (pdf)

//Maria Lundqvist

Pedagogiskt om barn- och ungdomslitteratur

Anders Jacobsson, författaren till bland annat Sune- och Bertböckerna, guidas runt på Örebro stadsbiblioteks barn- och ungdomsavdelning av Annica Arvidsson. Samtidigt som han får bra boktips, lär han sig skillnaden på bilderböcker, Hcf, Hcg och ungdomsböcker på ett pedagogiskt sätt. Vilka skådespelartalanger!

Det finns en fortsättning där Anders Jacobsson lär sig mer om fackböcker och böcker på utländska språk.

“Uppföljaren” till de här filmerna borde vara en film om anpassade medier och Äppelhyllan. Det skulle vara förträffligt och en spännande fortsättning! För kan man inte skönja en “cliff hanger” i slutet

//Maria Lundqvist

Omvärldsbevak.ning…

… är ett nystartat community för alla som är intresserade av omvärldsbevakning för professsionell och organisatorisk utveckling.

Idén kläcktes när styrgruppen för Svensk Biblioteksförenings nätverk för omvärldsbibliotek möttes i Göteborg den 17:e i denna månad för att planera höstens seminarium (som Du kan läsa mer om på ning:en). Tanken är att nå alla intresserade, även de utanför Biblioteksföreningens hägn.

På Omvärldsbevak.ning kommer Du bl.a. att: kunna interagera, diskutera, tipsa och bli tipsad, utbyta erfarenheter, finna litteraturtips, inspiration och motivation, läsa seminarie-, konferens och mötesrapporter, hitta information om kommande aktiviteter och även, i den mån föreläsarna själva så önskar och ger sitt tillstånd till, kunna läsa deras föreläsningsmaterial.

Även om man får ansöka om medlemskap, är Omvärldsbevak.ning öppen för ALLA med intresse av systematisk omvärldsbevakning, så välkommen som medlem Du också! OBS! ning:en befinner sig i uppbyggnadsfasen, men Rom byggdes som bekant inte på en dag.

//Nils Grönlund

Bibliotek i krisernas tid – bedrar “snålheten” visheten?

Medan jag åkte mot Kalmar lyssnade jag på de lokala nyheterna. Hultsfreds kommun ska spara 30 miljoner.  Varje morron har jag lyssnat till inslag om nedskärningar och frysta anslag. Hur ska man ställa sig till det? När en liten biblioteksfilial eller skolbibliotekstimmar i den krassa (katastrofala?) kommunala verkligheten ställs mot öppen förskola eller personaltimmar inom hemtjänsten?

På vilket sätt gör biblioteken skillnad? Om biblioteken inte fanns – skulle vi uppfinna dem idag?
Lugn! Jag är fullkomligt övertygad om att biblioteken gör skillnad och framförallt att det är i kristider som de blir ännu viktigare än annars. Men vi måste ha argument, belagda i forskning och statistik. Synliggjorda med konkreta exempel och berättelser.

Kommunala beslutsfattare om bibliotek (2008) Biblioteksföreningen
2008 gjorde Biblioteksföreningen en undersökning via SKOP om vad 402 kommunala beslutsfattare, politiker och tjänstemän, hade för tankar om våra/sina/allas bibliotek. Det vore intressant att göra en liknande undersökning idag – och koppla till diskussioner och planerade budgetbeslut inför 2010…

Här nedan följer några utdrag ur undersökningen:

Vad bör då bibliotek prioritera och för vilka områden och grupper har bibliotek stor betydelse? Mellan 80 och 85 procent av kommunalråden och tjänstemännen håller med om att biblioteken är ganska eller mycket viktiga för

• demokrati och yttrandefrihet
• att de [biblioteken]har en viktig social funktion
• att de har betydelse för Sverige som kunskapsnation
• att de har betydelse för att stärka människors informationskompetens
• att de spelar roll för att öka läskunnigheten.

Kommunalråden och tjänstemännen tillfrågades om vilka två grupper de tror att biblioteken är viktigast för

• barn och ungdomar (81 procent)
• studerande och forskare (46 procent)
• pensionärer (30 procent)
• personer med annat modersmål än svenska (21 procent)
• arbetslösa (12 procent).

Vidare tillfrågades man om vilka områden biblioteken bör satsa på att utveckla.

• biblioteket som mötesplats (40 procent)
• barn- och ungdomsverksamhet (36 procent)
• stöd till informationssökning (23 procent)
• läsfrämjande (18 procent)
• kulturella aktiviteter (15 procent) 

De flesta tror att bibliotek ger mer än de kostar och de tycker dessutom att bibliotek är viktiga oavsett mätbar samhällsnytta eller ekonomisk återbäring. Så gott som alla tycker att man bör satsa mer på bibliotek.  

Sammanfattningsvis är de personer som beslutar om våra folkbibliotek positiva till bibliotekens betydelse och till deras utveckling och framtid – mer positiva än befolkningen i stort. Man vill se ökade satsningar på bibliotek, större samordning och samarbete och tydligare nationella mål och riktlinjer.

Man betraktar biblioteken som viktiga samhällsinstitutioner snarare än platser där enskilda individer kan låna böcker och man vill att biblioteken rör sig bort från den traditionella bilden av bibliotek som tysta och lugna platser för läsning och i stället utvecklas i riktning mot mötesplatser och upplevelsecentra med ett brett utbud av medier.

Bibliotek förknippas snarare med begreppet kunskap än kultur.  

Den som oroat sig för att beslutsfattarna har en omodern eller negativ syn på  Att man säger sig vilja satsa på bibliotek är däremot förstås inte detsamma som att man gör det och det återstår för beslutsfattarna att leva upp till detta.

 

Letar du argument och stöd i forskning för bibliotekens verksamheter kan du hitta det hos Biblioteksföreningen http://www.biblioteksforeningen.org/faktaforskning/rapporter.html

Visserligen har en del av rapporterna några år på nacken, men de ger ändå grunder och argument och det kan vi verkligen behöva i dessa tider.

// Pia Malmberg-Kronvall

Mysig barn- och ungdomsavdelning i Hovmantorp

Under hösten 2008 och våren 2009 har arbetet pågått med att få fram idéer kring hur barn– och ungdomsavdelningen skulle utformas.

I slutet av maj blev det hela klart och den 11 juni hade vi invigning. Kolla in artikeln i SMP: http://www.smp.se/nyheter/lessebo/forrad-omvandlades-till-sagorum(1376092).gm

Vad som legat till grund för mycket av tankarna är att vi velat skapa rum i rummet. Att det ska synas lite vad som är för de mindre barnen och vad som är för de större ungdomarna, samtidigt som vi också velat få en helhetskänsla. Speciellt roligt är det att sagorummet som under en lång tid varit ett förråd nu har blivit ett sagorum igen.

Det som dock är allra roligast är de kommentarer man hör när barnen går omkring lite för sig själva med sina kompisar och pratar om hur mysigt och fint det har blivit. Då känner man hur den positiva energin flödar, man får en liten kick och genast går tankarna till när vi kan sätta igång med att förbättra även de andra bibliotekens atmosfär.

Här kommer lite före och efter bilder.

Före

Före

Före

Före

Efter

Efter

Efter

Efter

Efter

Efter

Efter

Cecilia Ungerbäck-Smith
Barn- och ungdomsbibliotekarie
Biblioteken i Lessebo kommun

Det regionala talboksanslaget – hur går det?

I fjor bestämde Länsbibliotek Sydost och Regionbibliotek Kalmar att sluta med  kompletterande inköp av talböcker 2009 och istället lägga anslaget i en gemensam pott för kommunbiblioteken att köpa från.  Istället för att skicka inköpsförslag till regionbiblioteket skulle biblioteken själva kunna köpa in vid efterfrågan. Ett väl utvecklat lånesamarbete finns redan mellan biblioteken gör att vi får ett decentraliserat bestånd. 150.000 kr avsattes till potten. Praktiska rutiner med Btj ordnades och riktlinjer för hur anslaget skulle användas gjordes.

Nu har vi haft talbokspotten tillgänglig för biblioteken i fyra månader efter starten i februari och vi kan summera läget hittills.

Av de totalt 150.000 kr för året är knappt 40.000 kr använda. Några bibliotek har av olika anledningar inte utnyttjat möjlighet att kompletteringsköpa via det gemensamma anslaget, andra bibliotek har utnyttjat möjligheten i större utsträckning.

Den eventuella farhågan om att det skulle bli mycket dubbelinköp har inte slagit in. Endast två titlar är köpt i fyra ex, tre titlar i tre ex och 15 titlar i två ex. Helt godtagbart.

Vi kommer att fortsätta med uppföljning för att se om förändringar behöver göras inför 2010.

//Maria Lundqvist

“Det föreställda folkbiblioteket”…

…är en doktorsavhandling av Åse Hedemark Hon har studerat  bibliotekdebatten 1970-2006.

I biblioteksbladet säger hon följande:

Det som förvånat mig mest är nog att bibliotekarier och andra biblioteksföreträdare har en så pass begränsad roll i offentliga debatter som min undersökning visat att de har. Att författare i så stor utsträckning är de dominerande aktörerna i biblioteksdebatter förvånade mig också.

Anmärkningsvärt är att det är nästan helt tyst i offentlig media om vissa uppdrag som biblioteken har och som i stor utsträckning framhålls av professionen, exempelvis bibliotekens roll som mötesplats.

//Christer Bergqvist

Om skolbibliotek i förslaget till ny skollag

Så kom den då äntligen! Förslaget till Nya skollagen – här länk till pdf. Drygt 550 paragrafer. Förväntningarna har höjts allteftersom på att denna gång, denna gång skulle skolbiblioteken komma med! I sammanfattningen står

“Regleringen av kravet på tillgång till skolbibliotek förtydligas i skollagen”

I kapitel 2 Huvudmän och ansvarsfördelning står det under bestämmelser bland annat om

In inledningen: “Lokaler och utrustning samt tillgång till skolbibliotek” och i 27 §: “För utbildningen ska det finnas de lokaler och den utrustning som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas. Eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska vidare ha tillgång till skolbibliotek.”

Så då till vad man menar med skolbibliotek. Under 2.11 står följande:

“Vi anser att skolbiblioteken spelar en så viktig roll för att stimulera elevernas intresse för läsning och litteratur samt för att tillgodose deras behov av material för utbildningen att det är motiverat med en egen bestämmelse i skollagen. Skollagsberedningen anser dessutom att det är självklart att även elever i grundsärskolan, specialskolan och sameskolan i motsats till dagens reglering omfattas av bestämmelsen. Som en följd av Skollagsberedningens förslag i övrigt omfattas även fristående huvudmän av förslaget.”

Så långt allt väl. Samtidigt känner jag att det är tur man är luttrad efter alla år i skolbiblioteksbranschen. För lite längre fram i lagförslaget kommer detta:

“Skollagsberedningen föreslår således att eleverna ska ha tillgång till skolbibliotek men att organiseringen av skolbiblioteksverksamheten ska vara flexibel.”

Och ännu lite längre fram (s. 735):

“Hur sedan en skola konkret organiserar tillgången till skolbibliotek är en fråga för lokala bedömningar.”

Luttrad realist eller svartmålande kverulant?

Ja, vilket är jag? Jag är trots allt lite besviken över att skolbiblioteken fortfarande är kvar i sammanhanget “lokaler och utrustning” och att vår roll när det gäller informationskompetens, IKT, digital kompetens inte finns med en klart uttalad lydelse. Läsning och litteratur är ETT av våra viktiga ben att stå på men inte det enda! Och jag kan inte tolka “material för utbildningen” som en beskrivning av informationskompetens och/eller pedagogiskt verktyg.

Spontana remissyttranden
Även om man inte är officiell remissinstans har man möjlighet och rätt att avge ett spontant remissyttrande. Läs via denna länk hur man gör. Återkommer med datum för sista remissyttrande. // Pia Malmberg-Kronvall

Positiv transportundersökning

Sedan ett par år finns det en gemensam transportorganisation mellan de 25 biblioteken i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. Tre gånger i veckan hämtar och lämnar Poståkeriet på varje bibliotek.

För att kvalitetssäkra och kontrollera att Poståkeriet håller det de lovar genomfördes en undersökning på biblioteken veckorna 19 och 20. Varje försändelse som gick iväg förseddes med en papperssticka med datum och klockslag när den lades i transportlådan. När försändelsen kom fram noterades datum och klockslag även för det.

Nu är alla stickor insamlade och sammanställda. Av de 549 försändelser som gjordes var det endast 21 (4 %) som inte kom fram på utsatt tid. Det tycker vi är ett helt godtagbart resultat och inte alarmerande på något sätt. Med andra ord, låntagare på biblioteken i vårt område kan beställa böcker och få dem tryggt på utsatt tid i de allra flesta fall!

Under 2008 gjorde de 25 biblioteken drygt 26 000 lån emellan sig. Det krävs en väl fungerande logistik för att medierna ska komma fram i tid. Och det verkar vi ha nu!

//Maria Lundqvist

Sammanfattning från Biblioteksdagarna 2009

Den 13-15 maj gick årets Biblioteksdagar av stapeln i Uppsala. Från Kalmar län var det bibliotekschef i Kalmar, Suzanne Hammargren och jag som medverkade.  Sydostarna var representerade av folkbiblioteken i Alvesta, Älmhult, Karlskrona, Växjö, Karlshamn och Lars Johansson från Länsbiblioteket.

Behållningen i år var stor för egen del. Jag fick idéer till ett par nya arbetsmetoder, inspirerades av flera olika föreläsare och uppskattade möjligheten att själv vara delaktig i Open Space-seminariet på torsdagseftermiddagen.  Förhoppningsvis kommer nätverkandet i konferensens pauser leda till något bra.

För en sammanfattning av mina intryck finns en PDF här.

Om ni vill kika på bilder från konferensen finns alla bilder som är taggade med Biblioteksdagarna + 2009  på Flickr här