Uppslagsverk Nybro

Sedan några år finns ett digitalt uppslagverk om Kalmar kommun – all möjlig kunskap inom nuvarande Kalmar kommuns geografiska gräns. Det projekt möjliggjordes genom en lokal donator som önskade se ett Uppslagverk Kalmar i likhet med den stora

Titel: Helsingborgs stadslexikon /
Klassifikation: Ncba(x)
Förlag/år: Helsingborg : Helsingborgs lokalhistoriska förening, 2006
Språk: Svenska
Omfång: 446 s. : ill.

I Kalmar är målet att både publicera ett digitalt lexikon och en tryckt utgåva. Det är inte ett kommunalt projekt men förankrat i kommunledningen. Några eldsjälar i Kalmar hembygdsförening är drivande. Adressen är Kalmarlexikon.se.

Jag blev själv kontaktad för att skriva i Kalmarlexikon.se och en tid därefter växte tanken fram att skapa ett digitalt uppslagsverk Nybro. De principer som ligger bakom Wikipedia – att den kumulerade kunskapen skapas av många – var från början en central tanke. Det hela tog fart genom en kursdag på Högalids fokhögskola i mars 2009. Där fick jag kunskaper om Wikispaces och skapade helt enkelt en enkel modell för en Nybrowiki. I det programmet arbetar vi fortfarande. Under våren träffades jag och några hembygdsforskare samt representanter från Kalmar läns museum. Jag rådgjorde med Gunnar Magnusson och Bengt Bengtsson i Kalmar hembygdsförening, och i september samlades ca 20 personer i Röda Rummet på Nybro bibliotek för att sätta bollen i rullning. Det var representanter för hembygdsföreningar, samhällsföreningar, studieförbund m fl.

Idag, i början av november, börjar Uppslagsverk Nybro att fyllas med innehåll. Genom positiva tidningsartiklar, gott arbete av framförallt Vuxenskolan och genom det diffusa begreppet ”att ligga rätt i tiden” kan vi med fog säga att projektet kommer att kunna genomföras. Vill man titta så är adressen http://nybro.wikispaces.com/NYBRO.

Mats Johansson, folkbibliotekarie Nybro

Storgatan i Nybro stad ca 1950.

Sagoberättare i Mönsterås

Under barnboksveckan, v.46 har vi haft besök av sagoberättare Eva Malmros från Ekerö utanför Stockholm. Hon arbetar med olika berättarprogram för olika åldrar och är ute i skolor och träffar massor med barn och pedagoger. Eva Malmros har bla studerat teatervetenskap och pedagogik. Vi i kulturgruppen i Mönsterås ville ha ett program för våra 4-5 åringar och Eva kunde då föreslå ett program, för ca 20 barn per föreställning, med olika folksagor och danslekar. Detta program kräver inte så stor yta och programmet kan utföras i barnens kända miljöer och det passar oss mycket bra, då vi inte heller har några medel för att åka buss till olika lokaler.

Eva och jag åkte till Förskolan Skutan, Förskolan Vitsippan och Förskolan Loket och det blev några intensiva stunder med barnen. Hon berätta också för barnen om hur man gjorde förr i tiden när man inte hade taklampor. Eva tände ett ljus, ett sagoljus, och spred på det enkla sättet en fin stämning och barnen lyssnade intresserat på flera folksagor. Eftersom hon inte hade någon bok så ville hon få barnen att tänka egna bilder och det lyckades väldigt bra. De fick berätta vad de kom ihåg efter Eva berättat färdigt. Alla barnen fick mycket beröm.
Vi avslutade programmet med att göra en ”Kanelbulle” till sången ”Nu har jag dansat ut mina kängor, nu har jag slitit ut mina skor…”

Kristina Åkesson, barnbibliotekarie, Mönsterås bibliotek
Kristina.akesson@monsteras.se

Biblioteken måste satsa på 16-26-åringar = ”unga”

Barn och unga?

Det är självklart att biblioteken ska jobba med barn. Vi vet i också hur. Det vi längtar efter är att då och då få fortbildning med inspiration, nya idéer och metoder. Oh ja, barn är prioriterade i våra biblioteksplaner och i inriktningsbeslut från politiker och beslutsfattare.

Dessutom är vi riktigt bra på att jobba med barn! Den positiva responsen låter inte heller vänta på sig. Tindrande barnaögon, tacksamma föräldrar, far- och morföräldrar, förskolepedagoger och andra vuxna. Plus att läsfrämjande arbete för barn leder till att högar med lånade bilderböcker bärs ut som ger oss positiva statistiksiffror.

Men att jobba med unga? Som inte direkt visar att de vill bli biblioteksjobbade med och som dessutom är rätt yviga, ljudliga och kaxiga särskilt i de tidiga tonåren. Fast kanske att vi glömmer bort eller inte har tänkt på att gruppen ”unga” inte bara är hormonfyllda tonåringar.

Unga och vuxna!

Vi på Regionbiblioteket i Kalmar län har, efter diskussioner och spaning i omvärlden, kommit fram till att det inom den inte alls homogena gruppen ”unga” ryms åtminstone människor i åldrar mellan 16 – 26 år. Alltså de år där våra unga börjar folka till sig och mer eller mindre hitta vilka vägar de vill gå för att forma en identitet och bli vuxna.

Då är det avgörande tycker jag, att man i bibliotekens verksamheter radikalt skiljer mellan ”barn” och ”unga”. Både i biblioteksrummet och på webben. För om vi tänker på ”unga” som 16-26-åringar så borde det väl vara självklart att vi grupperar ihop dem med ”vuxna” istället för ”barn” ?

Vad har 16-26-åringar gemensamt med ”vuxna”? Jo, till exempel behov av bra studiemiljöer, datorer, fik, mötesplatser, film, musik, skönlitteratur, kulturupplevelser, hobbyböcker, reparationsböcker, kokböcker, resehandböcker med mera. Syns detta i dagens biblioteksverksamhet för ”unga”? Syns det på våra webbsidor? Syns det i biblioteksrummet? Syns det i programverksamheten?

Syns inte = finns inte

Jag vågar hävda att jag inte hittills sett bibliotek som har tydligt fokus på ”unga” som en grupp av 16-26-åringar. Inte i rummet och inte heller på webben. Särskilt det sista är allvarligt, att det inte syns på webben.

För var söker ”unga” information i första hand? Just det – webben. Hur många bibliotek passade på att marknadsföra sitt utbud av film, musik, ljudböcker, tv/data-spel när FRA- och Pirate Bay-debatterna rasade som högljuddast? (Vet ni förresten att bland ”unga” står TPB för just The Pirate Bay och inte…)

Vilka bibliotek marknadsför sitt utbud till ”unga” idag? För det finns en mängd ”unga” som vill få tillgång till olika sorters medier på laglig väg! Och helst utan reklam (ex Spotify och play-tv-kanaler) och allra helst gratis (istället för Spotify Premium).

Spontana och temporära fokusgrupper

När blir vi på biblioteken mogna nog att våga bli lika duktiga på att jobba med ”unga” som vi är med barn? När vågar vi prova nya metoder både för att skaffa oss unga-kunskap och marknadsföra oss till samma målgrupp?

Hur många bibliotek planerar att starta spontana fokusgrupper – samlar ihop en kvällsskörd av 16-26-åringar som råkar befinna sig i biblioteket för att erbjuda fika i utbyte mot ung-information?

Hur många har stått i biografens foajé eller haft en hörna i pausen på konserten där unga kan passa på att berätta för dig vad de skulle vilja ha på ett bibliotek eller att de kan skriva anonyma förslag på ett blädderblock? Eller ska man stå i entrén till uteställe en tidig fredagskväll? Kanske lugnare att åtminstone stå utanför matsalen på ett gymnasium eller en högskola eller komvux under en förlängd lunchperiod med blädderblock och förslagslådor – och oss själva!?

Eller att bibliotekets personal står med sportdrycker utanför innebandylokalen efter träningspassen? Med blädderblocket igen, pennor och ett öppet sinne öppet för förslag och idéer.

Överlevnadsstrategi

… för biblioteken – det är faktiskt detta det handlar om nu. Om vi inte når de unga idag, hur och när ska vi då nå dem om några år? Vi ska inte vara för säkra på att de ”unga” kommer tillbaka när de fått barn. Böcker kan man köpa billigt genom bokklubbar, via webben eller dela med vänner och grannar. Barnfilmer finns på tv och via webben. De lattedrickande småbarnsföräldrarna kanske lika gärna möts på ett fik på stan som över bilderbokstråget?

Vi måste redan idag lyckas med att visa 16-26-åringar att biblioteken har medier och miljö som ger mervärde för dem. Annars är det risk för att vi inte har tillräcklig med besökare/användare/kunder när dagens biblioteksbesökare inte orkar använda oss längre.

Motbevisa mig!

Jag har mycket gärna fel i mitt påstående att biblioteken idag inte satsar strategiskt på 16-26-åringar – skicka in bevisen! // Pia Malmberg-Kronvall

Filmpremiär i Emmaboda

Vid det tredje strategiska arbetsmötet för Boken kommer-verksamhet som Länsbibliotek Sydost och Regionbibliotek Kalmar arrangerade i Emmaboda den 3 november var det filmpremiär.

Vid det första mötet identifierades fokusområden och vid det andra bildades arbetsgrupper. Områdena deltagarna samlats kring var Marknadsföring, Målgrupp & kriterier och Nätverk. Vid detta mötet redovisade grupperna sina arbeten.

Gruppen Marknadsföring hade spelat in en film för att marknadsföra tjänsten. Filmen är gjord så att alla bibliotek ska kunna länka till den. Så plocka fram popcornen och gör dig redo – här är filmen.

Gruppen Nätverk hade tittat på hur man kan bygga nätverk både internt inom den egna organisationen och externt. Viktiga kontakter har tagits och gruppen vill fortsätta utvidga nätverken och vässa argumenten för Boken kommer.

Gruppen Kriterier och målgrupper hade jobbat med vad det är som gör en låntagare berättigad till Boken kommer.

Alla tre grupperna var inne på vikten av göra verksamheten känd och förtydliga den och att jobba med utåtriktad information. Vid nästa möte arbetar vi vidare med frågorna.

I minnesanteckningarna (pdf) kan du läsa mer om vad som hände under dagen.

//Maria Lundqvist

P.S. På tal om filmer. Regionbibliotek Västra Götaland har gjort informationsfilmer om bibliotekens specialmedia. Även de här filmerna är fritt tillgängliga och kan användas på bibliotekens webbplatser.

Välbesökt författarafton i Mönsterås!

I samband med Nordisk biblioteksvecka arrangerade Mönsterås bibliotek och kulturnämnden en författarafton tisdagen den 10/11. Vi hyrde församlingshemmet eftersom vi trodde att våra egna lokaler inte skulle räcka till.

Arrangemanget blev välbesökt, närmare 70 personer kom till församlingshemmet i Mönsterås denna kulna novemberkväll! Vår gäst var författaren Tomas Arvidsson som talade utifrån sina senaste böcker morfar/farfar.nu och deckaren Den poetiska hunden. Han delgav publiken många funderingar och roliga episoder utifrån sin erfarenhet som morfar och livet med barnbarnen.

Tomas Arvidsson berättade också om sin senaste deckare Den poetiska hunden och publiken fick även en inblick i förarbetet med denna. Ett signum för Tomas Arvidssons deckare är att de inte innehåller våld och han menar att det är hans stilla protest mot det alltmer ökade underhållningsvåldet.

Framförandet avslutades med frågestund. Publiken var engagerad och ställde många olika frågor.

Besökarna kunde sedan få köpa signerade böcker och alla bjöds på kaffe och smörgås. Detta var en lyckad kväll i höstmörkret, tyckte både vi som arrangör och våra besökare. Vi fick många önskemål om fler liknande arrangemang.

Arrangemangsgruppen/ Juliane Straub, Lil Eriksson och Caisa Landenius

Läslust i nya former

Se där rubriken på en konferensdag i Malmö nyligen. Där informerades om den Internationella författarscenen, där aktuella och kända författare presenteras. En intressant aspekt bland flera var att man vänder sig direkt till förlagen vid bokning av författare och inte går via Författarcentrum. Ser förlaget då detta som marknadsföring och förlagsnytta kan man vara med och bekosta kalaset, inte minst då arvodet. Allt är ju egentligen förhandlingsbart.
Läs mer.

Elin och Siska – Elin Nord på Högsbo bibliotek och Siska Humlesjö på Hisingens bibliotek, Göteborg – beskrev varför och hur de arbetar läsfrämjande via olika sociala medier. Vad vinner biblioteket på det? Man når 20 – 30 – åringarna. Och så har man samtidigt kul.
Läs mer.

På Länsbibliotek Sydosts sida Kurs- & konferensdokumentation finns en mer utförlig rapport.

Lars Johansson

Spökvecka på Olofströms bibliotek

Under höstlovet hade vi en del rysliga aktiviteter för barn och ungdomar på biblioteket. Förskolor och skolor var inbjudna att skapa och ställa ut fågelskrämmor, monster och andra vidunder. Gensvaret var stort, här är några exempel på inlämnade alster:

Vi hade även en eftermiddag med virkning, det gällde att försöka virka sin egen amigurumi, vilket inte är så enkelt! Vet du inte vad amigurumi är för något? Här är ett boktips som nog kan inspirera:

En förmiddag hade vi mysrys för de mindre barnen med spökpromenad, sagor och spökcafé. Många barn var med och träffade på en ruskig häxa i en mörk korridor, lyssnade på blodisande sagor, hjälpte oss att leta vampyrer i sagorummet och drack saft i blodiga och slemmiga färger.

På kvällen var det sedan dags för fasansfulla spökhistorier för de äldre barnen. Eva Andersson från Berättarnätet Kronoberg kom och berättade bl. a. om rysliga saker som kan hända om man stör de döda… både barn och föräldrar var fängslade från första stund! Vi hade spökat ut biblioteket efter bästa förmåga med silhuetter och pumpalyktor för att bidra till stämningen:

//Gunhild Gröndalen Olofströms bibliotek

Hur möts barnen på webben?

Debuten på Internet går ner i åldrarna. Många barn börjar nu spela spel, titta på film och lyssna på musik redan i fyraårsåldern. För några år sedan rörde det sig i stället om åttaåringar. Fyraåringarna lär väl knappast aktivt gå in på ett biblioteks hemsida och gå vidare till avdelningen för ”Barn” eller ”Barn och unga”. Det gör väl däremot förhoppningsvis de lite äldre barnen, de i åldrarna åtta till tretton eller så. Vad är det de möts av då?

Den generella bild man får efter besök på Sydostbibliotekens hemsidor är att det är oklart till vem de vänder sig. Den ”nyttiga” och instrumentella informationen till vuxna finns inte sällan sida vid sida med information som riktar sig till barnet. Där kommer barnet som individuell besökare i kläm för barnet som institutionsmedlem.

Man skulle önska att en bibliotekssida för barn i sitt upplägg och tilltal tydligare utgick från barnet som individ. De instrumentella delarna kunde då i stället ligga under egna avdelningar typ ”För vuxna”, ”För föräldrar”, ”För pedagoger”, eller vilka kategorier man nu väljer. Bra exempel på detta är till exempel www.barnensbibliotek.se (gå där från ingångssidan till ”Bokjuryn”) och Utbildningsradions webbplats, www.ur.se.

Tilltal hänger ihop med bemötande. Bemötande av barn hänger ihop med Barnkonvention och värdegrund. Detta kan vara bra att ha i bakhuvudet för de bibliotek som står i begrepp att framöver se över och fräscha upp sina barnsidor.

Lars Johansson

Bokcafé på Olofströms bibliotek

Den 22 oktober samlades nästan 50 personer i Harry Martinsonrummet på Olofströms bibliotek till ett bokcafé. Bibliotekspersonalen tipsade om nya och gamla böcker.

I samband med bokcaféet ordnades också ett boklotteri och många nya böcker lottades ut.

Här kan du läsa vad Sydöstran skrev om Bokcaféet.

Här kommer en lista över alla böcker som presenterades på bokcaféet.

//Louise Pettersson

Kulturlov i Markaryds kommun

Höstlovet pågår som bäst. Fast i Markaryds kommun har vi döpt om det till kulturlov.
Detta för att sporten ju har sitt eget lov på våren. Så varför inte ge också kulturen ett eget lov?

Kommunens fritidskontor har satt samman en katalog med tips på aktiviteter under veckan. Biblioteken erbjuder t. ex. tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan en spökkväll för barn 9-12 år. På biblioteken pågår under veckan även tävlingar för barn i olika åldrar. Man kan gå på bio, familjekonsert etc.

Lördag 24 oktober hade Rädda barnen sin årliga Nallefest. Det är en fest för nallar, men även andra gosedjur. Alla nallar och gosedjur får en Rädda barnen-medalj när de kommer. Sedan är det fika, lottförsäljning, sång av någon förskolegrupp, sagoberättande etc.
Nallefesten är ett mycket uppskattat arrangemang! Det märks på det stora antalet gosedjur, barn och vuxna som varje år deltar.
Biblioteken medverkar också i arrangemanget. Undertecknad har tillsammans med BokNallen i många år delat på uppgiften att medverka med någon form av barnaktivitet. Det har blivit många nallesagor genom åren!

/Riitta Moilanen, barnbibliotekarie, Markaryd