Här hittar du hennes kontaktuppgifter.

Välkommen, Therese!

Efter filmen pratade vi lite om vad den handlat om, och vad som var bra och dåligt. Försöker ha lite olika utgångspunkter varje gång vid diskussionerna och den här gången skickar jag ett varmt tack till bloggarna på Bokfreak. Frågorna vi pratade om är nämligen starkt inspirerade av ett frågeformulär jag såg där för några dagar sedan. Funkade jättebra för att få igång diskussionen efter filmen.

Så här tyckte tjejerna i filmklubben om filmen, en kort sammanfattning. OBS! Spoileralert!

Beskriv filmen med en mening: En bra ny version av Skönheten och odjuret. Den var spännande, snygg och häxan var läskig.

Vad vi tycker om Kyle/Hunter: Snygg men ego i början. Snäll i slutet när han slutat vara så ego.

Vad vi tycker om Lindy: Hon var snäll och söt i hela filmen. Kunde se under ytan på Kyles ego och var bestämd. Bra att hon inte gick på Kyle/Hunters försök att köpa hennes kärlek med presenter.

Höjdpunkt/minnesvärd händelse: När Lindy säger ”jag älskar dig” till Hunter, och sedan får reda på att han är Kyle.

Vad vi gillar bäst: Trodde att den skulle vara sämre än den var, blev ju bara bättre och bättre ju längre vi såg. Roligt att bli överraskad, när det inte blir så tråkig film som man först trodde.

Vad vi gillar sämst: Början i filmen – den var lite rörig och man fattade inte handlingen förrän en bit in i filmen.

//Cecilia Ungerbäck-Smith
Barn- & ungdomsbibliotekarie – Lessebo kommun

Uppdrag: Nationell bibliotekssamverkan
KB har tagit fram en plan för nationell biblioteksutveckling och samverkan. I den framgår hur de ser på uppdraget och hur de tänker ta sig an rollen. Det är en plan för 2012 som punktar upp aktiviteter under rubriker om biblioteken som samhällsresurs och nätverk, nav i nationell bibliotekssamverkan, infrastruktur för fri information, kvalitet och kompetens. Kortfattat och tydligt uppställt. Läs mer om planen och ladda hem den här.

Uppdrag: Biblioteksplaner
Under hösten har KB samlat in uppgifter från landets folk- och länsbibliotek om vilka politiskt förankrade planer som finns på biblioteken. Alla har inte svarat än men en sammanställning så här långt finns nu. Läs mer om insamlingen och ta del av sammanställningen.

//Maria Lundqvist

Karin Vikström
Växjö bibliotek

Nu kan vi inleda ett av de största samverkansprojekten i Sverige mellan folkbibliotek gällande en gemensam webb med integrerade kataloger – och det enda med samtliga kommuner deltagande från två olika län.

Nu får folkbiblioteken i Blekinge och Kronoberg tillgång till en modern webbplats som dygnet runt bjuder in till delaktighet, interaktion och inspiration.
Biblioteken får möjlighet till flexibla lösningar såväl för att presentera och utveckla egen lokal webbplats med katalog som att samverka kring regional webbplats med katalog för gemensamma interaktiva tjänster mot allmänheten.

Länsbibliotek Sydost har även ett övergripande ansvar för den regionala webbplatsen i samverkan med folkbiblioteken.

Det är mycket glädjande att samtliga bibliotekschefer enats om samverkan kring projektet beträffande systemet. Det är många som medverkat till att vi hunnit så här långt: chefsgruppen, styrgruppen, kravspecifikationsgruppen och anbuds/utvärderingsgruppen. Ett särskilt erkännande dock till Weine som gjort ett jättebra jobb som projektledare.

Nästa år börjar det roliga med implementering och drift av systemet.

// Ulf Redmo

Länsbibliotek Sydost och Regionbibliotek Kalmar län 
vill tacka alla våra biblioteksvänner och samarbetspartners
för ett fantastiskt år som gått.

Från oss alla till er alla

God jul och gott nytt år! 

1. Umeå lånecentral tar ett gemensamt ansvar för kompletterande medieförsörjning på nationell nivå med inriktning på utländska fjärrlån från den 1 januari 2013, enhetens namn blir Sveriges lånecentral.
2. Internationella biblioteket skärper sin profil som lånecentral.
3. Sveriges depåbibliotek i Umeå uppdaterar sitt uppdrag.
4. Kungliga biblioteket tar en tydlig ledarroll för enheterna.
5. Kravet på lånecentral tas bort ur bibliotekslagen i den pågående översynen. Organisationen för den kompletterande medieförsörjningen bör inte vara lagreglerad. Motiv är att fjärrlånekedjan inte längre tillämpas.
6. Regionbibliotek Stockholm (SSB) och Malmö stadsbibliotek får under en treårsperiod ersättning för avveckling av lånecentraler och hantering av deras fjärrlån. Biblioteken engageras också i webbtjänster enligt KB:s prioritering.
7. Biblioteksbloggen och de övriga webbtjänsterna inordnas i en öppen webbresurs för folk- och gymnasiebiblioteken. KB tar ansvar och lånecentralernas värdbibliotek bidrar med uppdatering och utveckling.
8. Skolbibliotek och gymnasiebibliotek får ökad uppmärksamhet i samordning och utveckling.
9. Kriterier för utvärdering av enheternas verksamhet formuleras under 2012.
10. Förändringen sker i dialog med enheterna, med regionbiblioteken och med Statens kulturråd.
11. Expertgrupp för informationsförsörjning och resursdelning (del av ny inflytandestruktur för KB:s nationella uppdrag) engageras i genomförandet av förändringen och hur samverkan mellan lånecentraler, regionbibliotek och forskningsbibliotek ska utformas.

KB kommer nu att ta ställning till utredningen och förslag till eventuella åtgärder ska presenteras för Nationella referensgruppen den 15 februari 2012.

Utredningen finns att läsa här. 

//Maria Lundqvist

”Projektets övergripande syfte är att främja språkutvecklingen hos barn i förskoleåldern. Samt att inspirera förskolepersonal i deras arbete med språkutveckling och flerspråkiga barn. Målet är att genom olika metoder och tillgång till material öka lusten hos barn, föräldrar och förskolepersonal att arbeta med språk och språkutveckling.” [citat ur ansökan]

Projektet har sin bakgrund i ett samarbete som inleddes mellan Lessebo bibliotek och förskolorna i Lessebo tätort under hösten 2010. Personal på förskolorna tog kontakt med biblioteket och föreslog ett samarbete kring flerspråkiga barn. Samarbetet fortsatte och vi började diskutera språkpåsar. Eftersom det inom biblioteksvärlden finns många goda exempel på språkpåsprojekt tyckte vi tillsammans att detta var en metod vi ville prova på. Språkpåsarna skulle utformas som en tygkasse med ca 5st böcker i varje. Förskolorna gjorde en inventering kring vilka språk som kunde var aktuella att ha som innehåll.

Då detta inledande arbete har gällt Lessebo tätort och inte hela kommunen ville vi i och med projektansökan utvidga och göra det i större skala. Tanken är att projektet utökas till att gälla alla förskolorna i kommunen.

En annan del i projektet är att erbjuda minibiovisningar till förskolorna. Minibio är en arbetsmetod som syftar till att, med samlingspunkt kring gemensam upplevelse av en film, ge barnen möjlighet att använda sig av sitt språk och tillsammans samtala om de filmer som ses. Samtalet kan sedan leda vidare i aktiviteter där barnen skapar kring filmens innehåll eller får agera och spela teater med och inför varandra, allt för att stimulera användningen av språket. I en liten skala har metoden prövats med en förskola i Lessebo och entusiasmen hos barnen och personalen är stor. Biblioteket kommer nu att kunna erbjuda denna arbetsmetod till övriga förskolor samt utvidga minibiomaterialet som kan användas.
Efter helgerna kommer planeringen av genomförandet att sätta igång och projektet att ta fart.

//Cecilia Ungerbäck-Smith

”Regionförbundet i Kalmar län har beviljats 3 414 984 kr ur Europeiska sociala fonden. Projektet ska under mobiliseringen våren 2012 göra en kartläggning av de behov av kompetensutveckling för idag och framtiden som yrkesverksamma bibliotekarier inom grundskola och gymnasium har i Blekinge, Jönköping, Kalmar, Kronoberg och Östergötlands län. Rektorer, bibliotekarier, lärare, elever, myndigheter inom skola och handikapp involveras i denna kartläggning.”

Eftersom de styrande inte tänkt på skol- och gymnasiebibliotekarier när de planerat resurser till alla olika -lyft inom skolans värld – så gjorde vi det när det var dags för en utlysning av projektmiljoner från Europeiska socialfonden! En 23 sidor lång ansökan med bakgrundsanalys, jämställdhets- och tillgänglighetsperspektiv, BUDGET med stora och små och framförallt med många delposter, strategisk påverkan och spridning, mål, aktivitetsplaner, riskanalys och hantering med mera skickades in den 31 augusti på kvällen. Himla mycket jobb, men utan att tveka skulle jag göra om det igen.

Genomförande

”Resultatet genomförs i form av utbildning av målgruppen som ger nya och uppdaterade nyckelkompetenser genom traditionell utbildning och e-möten. Nätverk över kommun- och länsgränser och transnationellt ska byggas upp via e-möten från hösten 2012 till och med hösten 2013.

Förutom att stärka skolbiblioteksfolks egen kompetens kommer projektets indirekta målgrupper, elever och lärare, få ökad kompetens och stöd i verksamhet och lärande.

Visionen är att efter projektets slut kommer direkta och indirekta målgrupper ha fått ökade möjligheter att påverka samhället i positiv riktning genom livslångt lärande, ökad läsförståelse samt digital kompetens och delaktighet.

Processer och aktiviteter ska utvärderas löpande av extern utvärderare. Våren 2014 analyseras och sammanställs resultaten. Dessa presenteras vid en slutkonferens försommaren 2014.”

… och hur känns det?

Det var faktiskt lite svårt att ta in i fredags eftermiddag när vi precis fått första beskedet. Men bortåt halv 8-tiden började det landa. Idag måndag jobbar jag på med planering och information. Det känns alldeles fantastiskt : – )

Mer information om projektet finns på Regionbibliotek Kalmars projektwebb. // Pia Malmberg-Kronvall

7. Skolbibliotek

Ingrid W: Skolbibliotek kan vara av olika kvalitet/omfånf/tillgänglighet. Vad menas egentligen med ett skolbibliotek det vill säga hur definieras ett skolbibliotek?
Ingegärd Hilborn: Skolbibliotek brukar definieras som en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i skolans pedagogiska verksamhet samt ska stöjda elevernas lärande. Det vill säga främja deras språkutveckling och stimulera till det.

Helena: Kan en biblioteksbuss ersätta ett skolbibliotek? Det står ngt om att skolbiblioteket ska vara i nära anslutning till skolan, men det står inte om det behöver vara där hela tiden..?
Ingegärd Hilborn: En bokbuss kan vara en del av lösningen för till exempel en glesbygdskola. Den behöver inte vara på plats hela tiden. Detsamma kan gälla en bokbåt i skärgårsmiljö.

Elisabeth F-Emilsson: Hej Ingegärd Jag vet att det står att eleverna ska ha tillgång till skolbibliotek, ska jag tolka att skolbiblioteken ska vara öppna hela skoldagen? MVH Elisabeth F-Emilsson
Ingegärd Hilborn: Nej, det finns inget krav på att skolbiblioteket ska vara öppet hela dagen. Det viktiga är att eleverna har kontinuerlig tillgång till biblioteket och det används i undervisningen. Läs gärna mer här: Vägledning: Skolbibliotek

Malin Lättläst: Går det att uppfylla lagarna som gäller skolbibliotek även om man har ett bibliotek som saknar bemanning?
Ingegärd Hilborn: Lagen säger ingenting om bemanning. Men biblioteket ska ju användas kontinuerligt i undervisningen, som ska vara ledd av lärare.