- Jag kan med glädje konstatera att regeringen avser att samla ansvaret för biblioteksfrågor hos en myndighet, Kungl. biblioteket, vilket kommer att innebära en ökad samverkan och utveckling. Jag hoppas nu på en bred politisk uppgörelse i syfte att förverkliga dessa viktiga biblioteksförslag, säger Niclas Lindberg, generalsekreterare för Svensk Biblioteksförening, i en kommentar till regeringens kulturproposition som presenterades på måndagen.

Läs mer på Svensk Biblioteksförenings webbplats.

//Christer Bergqvist

Medan jag åkte mot Kalmar lyssnade jag på de lokala nyheterna. Hultsfreds kommun ska spara 30 miljoner.  Varje morron har jag lyssnat till inslag om nedskärningar och frysta anslag. Hur ska man ställa sig till det? När en liten biblioteksfilial eller skolbibliotekstimmar i den krassa (katastrofala?) kommunala verkligheten ställs mot öppen förskola eller personaltimmar inom hemtjänsten?

På vilket sätt gör biblioteken skillnad? Om biblioteken inte fanns – skulle vi uppfinna dem idag?
Lugn! Jag är fullkomligt övertygad om att biblioteken gör skillnad och framförallt att det är i kristider som de blir ännu viktigare än annars. Men vi måste ha argument, belagda i forskning och statistik. Synliggjorda med konkreta exempel och berättelser.

Kommunala beslutsfattare om bibliotek (2008) Biblioteksföreningen
2008 gjorde Biblioteksföreningen en undersökning via SKOP om vad 402 kommunala beslutsfattare, politiker och tjänstemän, hade för tankar om våra/sina/allas bibliotek. Det vore intressant att göra en liknande undersökning idag – och koppla till diskussioner och planerade budgetbeslut inför 2010…

Här nedan följer några utdrag ur undersökningen:

Vad bör då bibliotek prioritera och för vilka områden och grupper har bibliotek stor betydelse? Mellan 80 och 85 procent av kommunalråden och tjänstemännen håller med om att biblioteken är ganska eller mycket viktiga för

• demokrati och yttrandefrihet
• att de [biblioteken]har en viktig social funktion
• att de har betydelse för Sverige som kunskapsnation
• att de har betydelse för att stärka människors informationskompetens
• att de spelar roll för att öka läskunnigheten.

Kommunalråden och tjänstemännen tillfrågades om vilka två grupper de tror att biblioteken är viktigast för

• barn och ungdomar (81 procent)
• studerande och forskare (46 procent)
• pensionärer (30 procent)
• personer med annat modersmål än svenska (21 procent)
• arbetslösa (12 procent).

Vidare tillfrågades man om vilka områden biblioteken bör satsa på att utveckla.

• biblioteket som mötesplats (40 procent)
• barn- och ungdomsverksamhet (36 procent)
• stöd till informationssökning (23 procent)
• läsfrämjande (18 procent)
• kulturella aktiviteter (15 procent) 

De flesta tror att bibliotek ger mer än de kostar och de tycker dessutom att bibliotek är viktiga oavsett mätbar samhällsnytta eller ekonomisk återbäring. Så gott som alla tycker att man bör satsa mer på bibliotek.  

Sammanfattningsvis är de personer som beslutar om våra folkbibliotek positiva till bibliotekens betydelse och till deras utveckling och framtid – mer positiva än befolkningen i stort. Man vill se ökade satsningar på bibliotek, större samordning och samarbete och tydligare nationella mål och riktlinjer.

Man betraktar biblioteken som viktiga samhällsinstitutioner snarare än platser där enskilda individer kan låna böcker och man vill att biblioteken rör sig bort från den traditionella bilden av bibliotek som tysta och lugna platser för läsning och i stället utvecklas i riktning mot mötesplatser och upplevelsecentra med ett brett utbud av medier.

Bibliotek förknippas snarare med begreppet kunskap än kultur.  

Den som oroat sig för att beslutsfattarna har en omodern eller negativ syn på  Att man säger sig vilja satsa på bibliotek är däremot förstås inte detsamma som att man gör det och det återstår för beslutsfattarna att leva upp till detta.

Letar du argument och stöd i forskning för bibliotekens verksamheter kan du hitta det hos Biblioteksföreningen http://www.biblioteksforeningen.org/faktaforskning/rapporter.html

Visserligen har en del av rapporterna några år på nacken, men de ger ändå grunder och argument och det kan vi verkligen behöva i dessa tider.

// Pia Malmberg-Kronvall

…är en doktorsavhandling av Åse Hedemark Hon har studerat  bibliotekdebatten 1970-2006.

I biblioteksbladet säger hon följande:

Det som förvånat mig mest är nog att bibliotekarier och andra biblioteksföreträdare har en så pass begränsad roll i offentliga debatter som min undersökning visat att de har. Att författare i så stor utsträckning är de dominerande aktörerna i biblioteksdebatter förvånade mig också.

Anmärkningsvärt är att det är nästan helt tyst i offentlig media om vissa uppdrag som biblioteken har och som i stor utsträckning framhålls av professionen, exempelvis bibliotekens roll som mötesplats.

//Christer Bergqvist

Så kom den då äntligen! Förslaget till Nya skollagen – här länk till pdf. Drygt 550 paragrafer. Förväntningarna har höjts allteftersom på att denna gång, denna gång skulle skolbiblioteken komma med! I sammanfattningen står

”Regleringen av kravet på tillgång till skolbibliotek förtydligas i skollagen”

I kapitel 2 Huvudmän och ansvarsfördelning står det under bestämmelser bland annat om

In inledningen: ”Lokaler och utrustning samt tillgång till skolbibliotek” och i 27 §: ”För utbildningen ska det finnas de lokaler och den utrustning som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas. Eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska vidare ha tillgång till skolbibliotek.”

Så då till vad man menar med skolbibliotek. Under 2.11 står följande:

”Vi anser att skolbiblioteken spelar en så viktig roll för att stimulera elevernas intresse för läsning och litteratur samt för att tillgodose deras behov av material för utbildningen att det är motiverat med en egen bestämmelse i skollagen. Skollagsberedningen anser dessutom att det är självklart att även elever i grundsärskolan, specialskolan och sameskolan i motsats till dagens reglering omfattas av bestämmelsen. Som en följd av Skollagsberedningens förslag i övrigt omfattas även fristående huvudmän av förslaget.”

Så långt allt väl. Samtidigt känner jag att det är tur man är luttrad efter alla år i skolbiblioteksbranschen. För lite längre fram i lagförslaget kommer detta:

”Skollagsberedningen föreslår således att eleverna ska ha tillgång till skolbibliotek men att organiseringen av skolbiblioteksverksamheten ska vara flexibel.”

Och ännu lite längre fram (s. 735):

”Hur sedan en skola konkret organiserar tillgången till skolbibliotek är en fråga för lokala bedömningar.”

Luttrad realist eller svartmålande kverulant?

Ja, vilket är jag? Jag är trots allt lite besviken över att skolbiblioteken fortfarande är kvar i sammanhanget ”lokaler och utrustning” och att vår roll när det gäller informationskompetens, IKT, digital kompetens inte finns med en klart uttalad lydelse. Läsning och litteratur är ETT av våra viktiga ben att stå på men inte det enda! Och jag kan inte tolka ”material för utbildningen” som en beskrivning av informationskompetens och/eller pedagogiskt verktyg.

Spontana remissyttranden
Även om man inte är officiell remissinstans har man möjlighet och rätt att avge ett spontant remissyttrande. Läs via denna länk hur man gör. Återkommer med datum för sista remissyttrande. // Pia Malmberg-Kronvall

Regionbiblioteket i Kalmar län är en del av Regionförbundet och har därför gett sitt remissvar genom Regionförbundet och dess styrelse.

Regionförbundets styrelse har behandlat remissen på senaste mötet och avlämnat följande svar när det gäller avsnittet om bibliotek. (Dock gäller att svaret inte är helt klart förrän protokollet justerats:

”Regionförbundet anser i enlighet med betänkandet att:

• det är positivt att biblioteksverksamheten samordnas centralt under Kungliga Biblioteket
• på sikt finns det fördelar i en sammanslagning av bibliotek och arkiv.  Sammanslagningen kan även innefatta museerna.

Regionförbundet anser att:

• skol- och gymnasiebiblioteken ska tillföras Kungliga Biblioteket
• en nationell samordning under Kungliga Biblioteket kräver en motsvarande samordning på regional nivå. Förstärkta läns- och regionbibliotek bör få det uppdraget 
• Kungliga Biblioteket bör inrätta en fond för att stimulera regional samverkan”

Christer Bergqvist

Länsbibliotek Sydost har skrivit remiss på Kulturutredningen och menar bland annat att portföljmodellen inte passar för länsbiblioteksverksamhet men är positiv till en central samordning av det offentligt finansierade biblioteksväsendet. Vidare påtalas avsaknaden av frågan om ABM-samverkan i utredningen och att en samordning mellan BURK och LIBRIS  bör ske snarast. Länsbiblioteks Sydost ställer sig bakom en stark biblioteksmyndighet för att bygga en nationell infrastruktur på biblioteksområdet och förslår att en nationell samverkansgrupp mellan KB och läns- och regionbiblioteken bildas för att klara ut rollerna mellan den nationella och regionala nivån.

Här är remissen (pdf) för den som vill läsa vidare.

//Maria Lundqvist

Det finns faktiskt hopp för att skollagen kommer att sätta bättre och tydligare ramar för skolbibliotekens roll för och i landets skolor. Vi väntar med spänning på departementsskrivelsen som är på gång och som vi alla kan lägga spontana remissyttranden på. Fram till dess kan vi glädja oss åt Jan Björklunds uttalande i Rapport 14 maj 2009. Där säger han blandat annat att också kvalitetsgranskning av skolbibliotek kommer att ingå i Skolinspektionens uppdrag och arbete. Här är direktlänk till inslaget http://playrapport.se/#/video/1556866

Är du intresserad av debatt och nyheter kring skol- och gymnasiebibliotek kan du besöka bloggen bibliskolorikalmarlan // Pia Malmberg-Kronvall

Nu har den kommit! Nu har jag snabbläst den. Jag tillstår att jag förra hösten var skeptisk till att undersökningen tycktes så inriktad på siffror/kvantitet. Efter att ha läst tycker jag nog att den trots detta ger en hel del information om läget. Själva rapporten tar också upp detta faktum och har lagt till ett avsnitt med 3 praktikfall från olika skolor med väl utvecklad biblioteksresurser och –verksamhet (s 14 – ). Dessa skolor framstår verkligen som goda exempel på vad biblioteksverksamhet kan ge för mervärde och kvalitetshöjning för skolans totala verksamhet. Det blir en rejäl kontrast till ett kvantitativt och krasst resultat hur det se ut med genomsnittssiffrorna…

Läget i siffror
67 % av landets skolenheter har ett skolbibliotek.
14 % anger att de varken har bibliotek eller boksamling.
18 % av landets alla elever saknar tillgång till skolbibliotek i någon form.
25 % av alla skolbibliotek är inte bemannade med personal
22,6 timmar är medeltal för veckoarbetstid för skolbibliotek med personal
18 % av skolbiblioteken har utbildade bibliotekarier
75 % av gymnasiebiblioteken har en bemanning som är mer en halvtidstjänst
20 % av grundskolornas bibliotek har en bemanning som är mer än en halvtidstjänst
Bemannade bibliotek har i genomsnitt öppet 19,9 timmar/vecka
75 % anger att skolbiblioteket och besökande elever har tillgång till internetuppkoppling
75 % har inte tillgång till betaldatabaser för informationssökning

Bibliotekslagen ett obligatoriskt styrinstrument
2002 var förra gången som man gjorde en statistisk undersökning av skolbibliotek i Sverige. Frågeställningarna är till viss del andra i 2008 års undersökning. ”I jämförelse med 2002 års undersökning förefaller andelen skolor med någon form av biblioteksverksamhet ha minskat.”
Hur rimmar det med styrdokument för skolbibliotek och skolor? I rapportens inledning (s 9) kan man läsa om att det finns en hänvisning i Grundskoleförordningen 1 kap. 4§ till Bibliotekslagen. ”Detta innebär att bibliotekslagen är ett obligatoriskt styrinstrument”.

Ett skolbibliotek enligt Kulturrådet 2008
”Som ett skolbibliotek räknas en gemensam samling av skön- och facklitteratur och andra medier som är alfabetiskt/systematiskt ordnad och förtecknad i ett manuellt eller datoriserat katalogsystem vilket ställs till elevernas och lärarnas förfogande” (s.10)

Ett skolbibliotek enligt Skolverkets lägesbedömning 2006
”en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande med hjälp av kompetent personal”

Från min horisont är det Skolverkets 2-3 år gamla definition som är den som tar med alla faktorer som krävs för en skolbiblioteksverksamhet av kvalité. För om man inte har kompetent personal också, vad har man då… // Pia Malmberg-Kronvall

Regionbiblioteket har tagit fram ett underlag till svar på utredningens kapitel om bibliotek (kap. 15) till Regionförbundets remissvar. Här kan du läsa Regionbibliotekets synpunkter.

//Christer

Nu har Kulturutredningen presenterats. Efter en hastig första genomläsning har jag följande reflektioner:
Vi i ”Sydost”, Blekinge, Kronoberg och Kalmar län, har tydligen varit framsynta, när vi etablerat samverkan mellan olika slags bibliotek i projekt Lärsamverkan.

I den nya Kulturutredningen betonas på flera ställen att forskningsbibliotek och folkbibliotek har gemensamma funktioner för lärandet. Organisatoriskt föreslås också att KB får ett samlat ansvar för biblioteksfrågorna och att man ska utveckla denna roll i i samarbete med region- och länsbibliotek.

Utredningen betonar också att folkbiblioteken utvecklat nya roller och har en stark ställning. Men den framhåller också att ”stereotypa bilder av bibliotekarier och bibliotek florerar. Biblioteken har följaktligen svårt att nå ut med att de t. ex. har en roll i integrationsprocessen – som centrum för kultur, kunskap och information.”

Vi i Sydost har alltså all anledning att fullfölja våra projektplaner både beträffande Lärsamverkan och bibliotekets funktion som lärmiljö och för Gemensam Kommunikationsplan för att sprida positiv information om vår verksamhet.

Klicka på länken nedan för att läsa Kulturutredningen. Det är framför allt kapitel 15 som behandlar biblioteksområdet.

http://www.regeringen.se/sb/d/11266/a/120332

Ulf Redmo