Se där rubriken på en konferensdag i Malmö nyligen. Där informerades om den Internationella författarscenen, där aktuella och kända författare presenteras. En intressant aspekt bland flera var att man vänder sig direkt till förlagen vid bokning av författare och inte går via Författarcentrum. Ser förlaget då detta som marknadsföring och förlagsnytta kan man vara med och bekosta kalaset, inte minst då arvodet. Allt är ju egentligen förhandlingsbart.
Läs mer.

Elin och Siska – Elin Nord på Högsbo bibliotek och Siska Humlesjö på Hisingens bibliotek, Göteborg – beskrev varför och hur de arbetar läsfrämjande via olika sociala medier. Vad vinner biblioteket på det? Man når 20 – 30 – åringarna. Och så har man samtidigt kul.
Läs mer.

På Länsbibliotek Sydosts sida Kurs- & konferensdokumentation finns en mer utförlig rapport.

Lars Johansson

Den 22 oktober samlades nästan 50 personer i Harry Martinsonrummet på Olofströms bibliotek till ett bokcafé. Bibliotekspersonalen tipsade om nya och gamla böcker.

I samband med bokcaféet ordnades också ett boklotteri och många nya böcker lottades ut.

Här kan du läsa vad Sydöstran skrev om Bokcaféet.

Här kommer en lista över alla böcker som presenterades på bokcaféet.

//Louise Pettersson

24 september fick Bilderboksduschar med Ann-Marie Ohlsson, Torsås, som projektledare och Sunnerbogymnasiet i Ljungbys läsprojekt för gymnasieungdomar vardera 15 000 kr i stipendium av BTJ på årets Bok- & Biblioteksmässa för framgångsrika och utvecklande läsfrämjande för barn och unga.

Torsås – målgrupp årskurs 2 Bilderboksduschar
Projektledare Ann-Marie Ohlsson använder bilderböcker för att stimulera och öka barnens läsintresse. Under 8 veckor har man intensivt jobbat med olika bilderböcker, högläsning, text- och bilddiskussioner, att producera egna bilderböcker som ställdes ut på Torsås bibliotek.

Ljungby – målgrupp gymnasiets tjejer och killar på utvalda program
Genom biblioteket på Sunnerbogymnasiet, Saga Alexandersson och hennes kollegor har man läsprojekt under hela läsåret 09/10 på gymnasiets år 1 på omvårdnads-, industri och fordonsprogrammet. Samtliga program där det fortfarande är väldigt traditionellt uppdelat på tjejer och killar. Även här använder man högläsning som metod, alla läser samma böcker som man sedan har boksamtal kring.

Vi gratulerar våra stipendiater!  

Bakgrund
På Bok & Bibliotek har BTJ sedan år 2000 delat ut tre till fyra stipendier à 15 000 kronor till olika läsprojekt vid skolor och bibliotek runtom i Sverige. Det görs i syfte att stödja barns och ungdomars läsning.
// Pia Malmberg-Kronvall

I går var det Twilight Night på biblioteket i Lessebo. 15 stycken fans samlades och hade jättekul. Fansen är i alla åldrar från 10-åringarna till tonåringarna, tjejer mellan 20 och 30 och mammorna över 40 – alla älskar vi Twilight.

Kvällen började med samling kring borden medan låten Bellas Lullaby från filmen spelades som bakgrundsmusik. När alla fans kommit körde vi igång med Twilight-quiz där frågorna var riktigt kluriga.

För att klara sig bra behövde man verkligen ha lusläst första boken i serien. Bäst resultat fick twilight-mamman som hade 31 rätt av 35. Vinnaren fick äran att välja sitt pris bland twilight-prylarna som ingick i prispotten. Dock slutade det med att alla fick något från potten med sig hem.

Efter tävlingen blev det fika med röda äpplen, kex, choklad och röd saft. Indelade i grupper diskuterades det bland annat kring vem som är favoritkaraktären, vad som gjort böckerna så populära och om filmen eller böckerna är bäst. Alla var överens om att böckerna är bättre och ger mer än filmen.

Som avslutning kollade vi tillsammans på olika Twilight-sidor på nätet och tittade på klipp från youtube. Där har fans runt om i världen gjort egna trailers i väntan på den nya filmen som kommer i november. För vem orkar vänta på att filmbolaget ska släppa den officiella trailern…?

En superkväll där alla verkade nöjda med träffen och lyckliga över att tillsammans med andra få prata om fenomenet Twilight.

Fans intar den kända ”äppelposen” för fotografering.

//Cecilia – Barn- och ungdomsbibliotekarie Lessebo Kommun

Det är verkligen tråkigt att läsa om att etablerade, fungerande läsfrämjande projekt som BokNallen läggs ner. Trenden är ju annars, i alla fall inom förlagsbranschen, den motsatta och att man försöker nå läsarna på nätet. T.ex. lanseras Jens Lapidus serieroman ”Gängkrig 145″ på en särskild mobilsajt med seriestrippar och med hjälp av en ringsingnal där en skådespelare läser repliker ur boken. Läs mer här om hur förlagen tänker sig att använda ny teknik. Kanske finns här idéer att hämta även till de dagliga biblioteksverksamheterna?

När det gäller kommunikation, den sociala webben, användarbeteende och ny teknik vill jag också tipsa om Wave från Google som skall utmana e-posten. Underrubriken till artikeln lyder ”Google vill revolutionera kommunikationen på nätet. Ut med e-posten. Ut med chattandet. In med Wave.” Resten får ni läsa själva. Väldigt spännande tycker jag, inte minst med tanke på att det sker med öppen källkod. Speciellt intressant kan det vara att se hur biblioteken kan nyttja detta på bästa sätt i framtiden.

//Nils Grönlund

1995 gav Markaryds kommun ut en skrift med titeln Skolexemplet – Markaryd – en antologi om arbete med barns och ungdomars språkutveckling. Där berättas om den uppsökande verksamheten med BokNallen, där nyblivna föräldrar får hembesök och information om hur de kan stödja sitt barns språkutveckling.

BokNallen blev med rätta ett symbolbegrepp för ett aktivt och nyskapande läsfrämjande arbete. Markaryd blev känt och respekterat inte bara i Bibliotekssverige utan också runt om i Norden.

Nu läggs verksamheten ner av besparingsskäl. Personalresursen flyttas över till förskolan, där man saknar tillräckligt med tjänster.

Att säga ”urtrist” om detta är väl närmast en underdrift

Lars Johansson

Som vikarierande bibliotekarie har jag under våren ingått i ett projekt kring folksagor och muntligt berättande, initierat av Kulturpedagogiskt centrum här i Ronneby. Projektet har riktat sig mot F-4-klasserna på Slättagårdsskolan och Kallebergaskolan i Kallinge, och är tänkt att fungera som en del i deras övergripande språksatsning. Förutom jag själv är det dramapedagogen Gudrun Claesson samt kulturarvspedagogen Marie Olivendal som har medverkat.

Det hela har gått ut på att varje klass fått fyra olika besök. Vid det första besöket har vi alla tre varit med. Varje klass har delats in i tre olika grupper och med hjälp av enkel rekvisita har vi sedan berättat var sin folksaga för var sin grupp. Grupperna har sedan fått rita bilder föreställande de scener som de sett framför sig när de har hört sagorna. Bilderna har sedan fått fungera som stöd när var och en av grupperna återberättat sin saga för resten av klassen.

Det andra besöket, som jag ensam har haft hand om, kan beskrivas som ett slags utbyggt bokprat. Jag har pratat om muntligt sagoberättare, om vad en folksaga är, samt om de böcker som jag tagit med och som lånats ut till klassen. Den muntliga folksagans föränderliga natur har jag försökt att illustrera med en snabb omgång viskleken. Pratet har mynnat ut i ett samtal om vad som är typiska ingredienser i en folksaga (t.ex. häxor, fattiga barn, talen tre och sju) och besöket har avslutats med att klassen, ofta indelad i två grupper, försökt att göra en egen saga. Till hjälp har jag tagit med ett stort antal bilder, föreställande de typiska ingredienserna. Varje elev har fått ta två bilder. Under intressanta diskussioner har bilderna sedan lagts ut på golvet i en passande ordning och en saga har på så sätt vuxit fram. Den överblick som momentet ger har förhoppningsvis lett till en viss förståelse kring en folksagas struktur och uppbyggnad.

De övriga besöken, som hållits av Gudrun respektive Marie, har bestått av en ”sagovandring” i Ronneby brunnspark, samt dramagestaltning av folksagor. Genom gestaltningen har eleverna bland annat fått fördjupa folksagornas ibland grovhuggna karaktärer. Vår grundtanke är således att projektet dels kan skapa en förståelse för folksagans struktur och uppbyggnad, dels väcka funderingar som letar sig utanför folksagans ofta stereotypa och svartvita världsbild.

Martin Axelsson, Ronneby bibliotek

Världsbokdagen hela veckan20-26 april var det skönlitterär kampanjvecka på biblioteken i Kalmar län. Visst är biblioteken alltid verksamma och aktiva med skönlitteratur, ingen tror väl något annat. Hösten 2008 hade vi nättjänstvecka, nu var det dags för att synliggöra bibliotekens arbete med skönlitteraturen. Det blev författarbesök, boklotteri, öppna magasin, boktips från lokala kändisar, våra flitiga låntagare och bibliotekarier, bokhantverk med mera, bokbytardagar, givetvis många aktiviteter för barn och mycket annat.

Mediabevakning
Vi räknade med att lokaltidningarna skulle nappa i minst lika stor utsträckning som man gjorde under Nättjänstveckan. Denna gång valde både TV4 Sydost och Radio Kalmar (ca 20 min in i sändningen 20 april kl. 10.30 -11) att göra varsitt inslag.

Boktips via webben – i bloggform
I anslutning till vår skönlitterära kampanjvecka lanserades 3 nya boktipsbloggar i Kalmar län –> traditionellt biblioteksarbete i nya kläder:
Murbräckan - Hultsfreds biblioteks blogg
Biblanbloggen – Nybro och Torsås bibliotek med målgrupp mellan- och högstadiet
Kalmarbiblioterna – just det Kalmar stadsbibliotek.
Fler goda bloggexempel från våra tre län ser du till höger på denna blogg. Har du också en blogg fast vi missat den? Skicka länken så kommer den också med!
// Pia Malbmerg-Kronvall

”Cirkulationstalen för barnböcker är betydligt högre än för vuxenböcker” Ungefär så skriver kollegan Lars G Johansson, Sydost,  i sitt debattinlägg i november och det får bli startpunkt för mitt debattinlägg på denna blogg. Efter många år i branschen undrar jag fortfarande varför vi inte lär oss mer av … ”cirkulationstalen för barnböcker”.

Varför är de högre än för vuxenlitteratur? Kan det bero på större läshunger, obändigare iver att utvecklas och lära nytt? Eller är huvudorsaken den att barnböcker går snabbare att läsa (än vuxenlitteratur)? Visst kan det vara så, men det gör också att man måste låna många för att få sitt läslustbehov täckt.? Är det de vuxna i barnens närhet som inser vikten av att barn får ett rikt och utvecklat språk? Har de upptäckt hur stimulerande för fantasin det är läsning och böcker. Och annan media – variation och bredd. Samma vuxna ser till att barnen kommer till biblioteken. Ser vi vuxna till att vi kommer till biblioteken som förr?

Referensarbetets lägessituation 2006

För snart 6 år sedan var jag inbjuden att tala på en konferens i Malmö. Den hette (jag har googlat) ”Praktiskt referensarbete i en digital tid” och mitt bidrag var att tala kring informationsarbete på gymnasium. Programpunkten före mig var det en paneldebatt där man var rätt så bekymrad kring den neråtgående trenden för referensarbete på folkbibliotek.

Jag stack ut hakan och kom med universallösningen redan i inledningen till mitt föredrag – satsa resurserna på skol- och gymnasiebibliotek! Eftersom det är under skolåren som våra unga har stora och akuta behov av stöd vid informationssökningar. Vidare är det i unga år som människor är mer förändringsbenägna och påverkningsbara (ur ett positivt och demokratiskt perspektiv från vår sida) än senare i livet. Jämför en 16-åring och medelkommunalpolitiker (ca 54 år och man enligt SCB). Vem kan man tänka sig ha mest fasta åsikter och nästintill orubbliga uppfattningar samt (o)benägenhet att våga visa behov av att man har kunskapsluckor?

Mina slutord 2003 var att ”genom att prioritera och satsa adekvat på skol- och gymnasiebibliotek kan vi skapa en ryggmärgsreflex hos det växande släktet – biblioteket ger stöd och svar vid knepiga frågor och informationsbehov”. Håller fortfarande 2009 i allra högsta grad, menar jag.

Litteraturens och bibliotekens lägessituation 2009

Vän av ordning, struktur, kontext eller liknande undrar måhända vad har detta med”cirkulationstalen för barnböcker” att göra?

Jo, att vi alla kan lära oss av de metoder och den kunskap som länens och ditt egna biblioteks barnbibliotekarier besitter för att höja cirkulationstalen för skönlitteratur för vuxna.

Jag tror inte jag hade gjort många arbetsdagar på min nytillträdda konsulenttjänst innan jag fick höra att ”länet måste satsa mer på skönlitteratur för vuxna” ibland i kombination med ”vi kan inte bara gå på kurser kring databaser och internet”. Visserligen kan jag inte påstå att jag själv, i min nya roll, stod på alldeles fast mark då. Men understundom förvånades jag över mindre gott självförtroende och högre prestationskrav när det handlar om skönlitteratur och verksamhet för vuxna. Jämfört med verksamheten för barn och unga. Vad säger detta – egentligen?

Nu vet jag att det görs oerhört mycket.  Men. Nog skulle biblioteksfolk som har vuxna som främsta målgrupp generellt sett kunna få mycken kunskap, metoder och råg i ryggen av barn- och skolbibliotekarier som har erfarenhet av hundratals bokprat per termin, minst, och boksamtal och andra textaktiviteter.

Vilka metoder inom biblioteksverksamheter för barn och unga kan vi omgående växla upp och använda för vuxna? Högläsning? Bokpratsmetoder? Fixar du att bokprata för 25-30 tonåringar i ett klassrum är det hur enkelt som helst att tala med och inför 12 litterärt intresserade vuxna. Fråga alltså din närmsta barnbibliotekarie!

Den totala konsekvensen – satsa mesta krutet på barn och unga

I min första version till debattinlägg gick jag ett par steg längre kring mina teorier att vi bland barn, unga och barn/ung-biblioteksverksamhet har bibliotekens framtid.

Eftersom jag anser att det är barn och unga som är mest förändringsbenägna och mottagliga för goda budskap, intentioner och har längst hållbarhet – visst är det till dessa målgrupper som alla resurser för satsningar bör samlas.

Mina kollegor här i Regionens hus verkade dock häromveckan inte tycka att vi skulle vara riktigt så radikala. Vi hade en oerhört spännande och roligt diskussion runt fikabordet den eftermiddagen vill jag lova.

Vad tycker du? Vad säger ni runt fikaborden?

//Pia Malmberg-Kronvall, Regionbiblioteket i Kalmar län

Sedan ett par år tillbaka ordnar vi i Hultsfred sopplunch i biblioteket vid tillkännagivandet av Nobelpriset i litteratur. Första gången hade vi bara ljud och bild från en dator, andra året lyckades vi få fram en tv och till 2009 års evenemang har vi platt skärm på väggen! Vi vill skapa trivsam samvaro med förväntan inför 13-slaget och tillkännagivandet. Bibliotekspersonal och journalister står beredda vid katalog och bokhyllor och hoppas att vi ska kunna plocka fram något verk av årets utvalda författare.

Det känns bra att uppmärksamma en stor litterär händelse på ett lättsamt sätt även om deltagarskaran inte är jättestor (ännu).
2008 serverade vi en välsmakande hemlagad tomatsoppa.

//Yvonne Åremalm