Vi flyttar härifrån!

Som det ser ut nu kommer vi inte att göra fler inlägg på den här bloggen. Istället går vi över till att endast använda vår hemsida. Där finns ett flöde för det som är aktuellt som vi använder i stället och som du kan följa med RSS.

Vill du följa oss i andra kanaler så finns vi på Facebook, på Instagram (@biblioteksutveckling) och Twitter (@kristinabibk, @BiBKMaria, @BiBKWeine).

/Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg

Träff på nyinvigt bibliotek i Lenhovda

En gång i början på varje år i minst tio års tid har bibliotekspersonal i Blekinge och Kronoberg som arbetar på filialer träffats på någon filial runt om i länen. Detta år var inget undantag och den 5 februari var det dags för årets träff. Platsen var Lenhovda bibliotek i Uppvidinge kommun och temat för dagen var barn och unga.

Återinvigt bibliotek i Lenhovda
IMG_0819
Anledningen till att det blev biblioteket i Lenhovda vi möttes på var att de under hösten hade helrenoverat lokalen. Biblioteket är integrerat med skolan och byggdes 1981. Sedan dess hade inget gjorts med lokal och inredning förrän nu. Biblioteket är alldeles nyligen återinvigt för allmänheten och doften av nymålat och nya möbler satt kvar. Lånedisk, tidskriftshylla och barnavdelning har få nya placeringar och de hade frigjort golvyta för arrangemang. Barnavdelningen blev större och med ett eget rum för de minsta barnen. Arbetet pågick i två månader och under tiden var allt nerpackat och biblioteket stängt. All gammal inredning kastades och de startade från ett blank papper. Nu är det ett härligt färgglatt bibliotek som möter besökarna.

IMG_0836De olika avdelningarna (barn/unga skön, barn/unga fack, vuxen skön, vuxen fack och anpassade medier) har fått olika färger på hyllorna för att underlätta orienteringen. För barn/unga har de frångått SAB-uppställningen och gjort en egen mer användarvänlig uppställning som bygger på DOFF-projektet. Det läsfrämjande arbetet för barn är en central del i verksamheten med 1- och 6-årsböcker, bokkassar och sagostunder på förskolor och sommarboken. Eftersom Lenhovda är ett integrerat bibliotek är det en utmaning att locka barnen efter skoltid.

Garaget – ditt extra vardagsrum
IMG_0830
Efter inledningen med presentation av biblioteken i Uppvidinge i allmänhet och Lenhovda bibliotek i synnerhet var det dags för Sara Espensen från Garaget i Malmö att presentera deras verksamhet. Detta gjorde Sara till ett bildspel med massor av bilder från biblioteket. Biblioteket är byggt i en före detta maskinfabrik i ett socialt belastat område i Malmö. I området finns många föreningar och befolkningen är ung. Böckerna utgör inte någon särskilt stor del av lokalen på 500 m2, beståndet består av 3 500 medier. Böckerna samsas med den kreativa verkstaden, det ekologiska kaféet och scenen och beskrivs som ett vardagsrum. Förutom böcker lånar de också ut symaskiner och verktyg, och laptops att använda på plats. Kaféet drivs av ett socialt företag som bakar och bemannar.

Det pågår en mängd arrangemang, såväl dag- som kvällstid, i lokalen. För många arrangemang står Garaget för lokalen och t ex en förening för innehållet. Den som vill har möjlighet att disponera lokalen efter stängning något som fungerar bra och som bygger på eget ansvarstagande.

Det råder en tillåtande miljö på Garaget och de testar sig fram och provar olika idéer. Ledningen är stödjande. Vid en ombyggnad frågade de besökarna vad de vill ha vilket ledde till att ett tyst läserum och bokningsbara mötesrum kom till. De gör brukarundersökningar varje år och lägger verksamhetsplanen efter det.

Många barn som inte har fritids kommer efter skolan till Garaget utan vuxna och deras behov försöker de fånga upp. I den pedagogiska verksamheten använder de sig av Pappas appar  Med stöd från Kulturrådet och Svensk biblioteksförening genomförde de läsfrämjandeprojektet Pappa och jag om pojkars läsning.

Samarbete är nyckeln och framgångsfaktorn för Garaget. Med hjälp av olika samarbetspartners erbjuder de språkkafé och läxhjälp. Jag tror att vi alla som lyssnade på Sara blev sugna på att åka till Garaget och uppleva det själva.

Programverksamhet för barn i Rottne och på Hovshaga
IMG_0848
Kerstin Steen och Nina Stigsdotter Benitez fortsatte efter lunch med att berätta om den programverksamhet som finns på biblioteken i Rottne och Hovshaga. Rottne är ett samhälle ett par mil utanför Växjö och Hovshaga är en stadsdel i Växjö. Rottne är integrerat och Hovshaga är enbart folkbibliotek. Med väldigt små medel har utvecklat programverksamheten genom att använda sig av lokalsamhället, samarbeta, utnyttja nätverk och jobba efter devisen frågan är fri. På det här sättet har de utvecklat sagosstundsverksamheten på ett intressant sätt utifrån en mängd tema, t ex hår-, tand-, pannkaks-, bondgårds-, tomte-, djungel-, brandbils-, skogsmaskins- och byggsagostund. Som exempel, vid brandbilssagostunden kom en brandman i brandbilen, först läste de brandbilssaga sen fick barnen gå ut och titta på och klättra in i brandbilen. Sagostunder med bilar och maskiner drar i allmänhet många deltagare och fler pappor än vanligt kommer. För förskole- och skolbarn har de haft temastunder med polisman, elektriker och rymdingenjör. När det var Dam-EM i fotboll ordnade de fotbollssagostund. De har också bjudit in till Siggeträff och Lassemajaträff. Ett tips där är att kontakta förlag för att få material till den här typen av träffar. De har haft prova på-skytte och streetdance. Kerstin och Ninas tips är att samarbeta med aktörer och studieförbund på orten, använd personliga kontakter, samarbeta med varandra på biblioteken, tänk i teman och stjäl idéer. Imponerande och kreativt!

Tack till er alla som medverkade och deltog under dagen. Ett särskilt tack till personalen i Uppvidinge för gott samarbete med planering och genomförande av dagen och för er härliga gästfrihet.

Här är några bilder till från Lenhovda bibliotek. Klicka om du vill se dem i större format.

//Maria Lundqvist

 

 

 

 

Bemötande och tillgänglighet – på konferens med Svenska Daisykonsortiet

konfloggaSå var det dags för Svenska Daisykonsortiets webbplats årliga konferens igen med ett fullmatat program i en och en halv dag. Rubriken var Bemötande och tillgänglighet – att möta personer med behov av tillgängliga medier. Konferensen ägde rum 19-20 november på Norra Latin i Stockholm. Förra året lämnade jag över som ordförande för konsortiet och den här konferensen kunde jag ta del av helt från åskådarplats. Här är några nerslag från dagarna som spände över både teori och praktik, forskning och tillämpning, bibliotek och skola samt lokalt, nationellt, nordiskt och internationellt.

trekuggarJesper Klein från MTM tillika styrelseordförande i DAISY Consortium talade om att inkludera redan från början och att utnyttja mainstreamprodukter som EPUB3. Bara 10 procent av världens böcker kan anses vara tillgängliga men om producenterna kände till hur litteratur kan göras tillgängligt från början så skulle siffran kunna öka. Till exempel så tar Amazon bort fördelarna med EPUB3 när de säljer e-böcker. E-böcker och ljudböcker finns på biblioteken men kan man se i katalogen vilka e-böcker som är tillgängliga?

Yvonne Eriksson från Mälardalens högskola pratade om design för alla, en designfilosofi som syftar till att en produkt eller tjänst för att alla ska kunna klara sig i sin vardag och uppstod på 1970-talet. Grundtanken är att det som hjälper några funkar för alla.

dopkortDärför behövs normkritik! var Khalid Rashids, RFSL, rubrik. Människor älskar förutsägbarhet. Toleranspedagogik är baserad på föreställningen att den normala majoriteten uppmuntras att tolerera ”de andra”. Normer och makt är två sidor av samma mynt. Men normer är inte cementerade i tiden, kvinnor i byxor bröt mot normen förr i tiden.

Khalid visade talande exempel på hur dopkort och reklam för rakhyvlar för män och kvinnor är utformade som cementerar könsnormerna.

Normkritik motverkar monster och troll, bidrar till likabehandling och mångfald och att vi kan se varandra som likvärda.

Jerker Jansson har skrivit den lättlästa boken Mitt liv med Asperger. På ett personligt sätt talade han om hur det är att leva med Aspberger. Hur kropp och själ samt tanke och känsla är förtryckande begreppspar i normsystemet. Jerker har skrivit andra böcker på lättläst också och han ser det som sin skyldighet att göra sina texter tillgängliga för läsarna.

Roland Esaiasson, generaldirektör för MTM, talade om MTM:s utökade uppdrag där de ska samverka även med skolan och inte bara biblioteken.  De ska också ge ut och distribuera lättläst litteratur, vara ett nationellt kunskapscentrum och tillgängliggöra lättläst nyhetsinformation. De håller på att starta två nya råd: vetenskapliga rådet och brukarrådet.

MTM ser sig som en viktig part i arbetet med den nationella biblioteksstrategin.
Erik Fichtelius som är tillsatt som utredare har ställt tre inledande frågor:
Hur är läget? (Ojämlik tillgång till information, nyheter och litteratur).
Vad är problemet? (Olika huvudmän).
Hur vill vi ha det? (Att bibliotekslagen styr verkligheten). Rolands svar är inom parentes.

Första dagen avslutades med att Andreas Palmaer från LL-förlaget samtalade med författaren Mats Ahlsén om boken Axel var idiot. Ett intressant samtal om ett tragiskt människoöde och en sorglig del av svensk socialhistoria.

robootarAndra dagen inleddes fantasieggande med Danica Kragic och Joakim Gustafsson från KTH som berättade om deras arbete med social robotik. Science fiction blir verklighet. Robotar kommer mer och mer in i mänskliga miljöer. Det finns forskningsrobotar som kan interagera. Ett område där det forskas kring är robotar i vård och utbildning. Till exempel hjälpande robotar i hälso- och åldringsvård. Det finns forskning med barn med autism för att testa det sociala samspelet. Vi kanske kommer att se robotar i stället för ledarhundar i framtiden.

Charlotte Juhlin och Lisa Carlson från Göteborgs stadsbibliotek pratade om hur de testat att slå ihop talboksdrop-in med it-drop-in men dragit lärdomar som gjorde att de nu har gått tillbaka till det ursprungliga sättet med skilda drop-in. De konstaterade att det är olika typer av användare och olika typer av frågor. En skillnad mellan talbokslåntagare och e-boksläsare är att e-bokläsare är mer inriktad på tekniken.

amyDet är tradition att årets Amy-pristagare ska presentera sig på konferensen. I år var det Jenny Edvardsson från Wendesgymnasiet i Kristianstad som fick det fina priset. Jenny berättade om hur hon jobbar med tillgänglig undervisning och skapar goda relationer.

Vad är tillgänglig undervisning? Jenny utgår från en öppen elevblogg där hon lägger ut planeringar, material och uppgifter. Hon arbetar i process med tre steg där Jenny modellerar, eleverna arbetar i grupp och eleverna arbetar enskilt. Vidare arbetar hon med läsning på olika sätt (högläsning, tyst läsning, ljudbok, Legimus, Inläsningstjänst, Spotify, talsyntes) och med olika typer av texter (inlästa texter, traditionella texter, lättlästa texter, digitala texter (då med talsyntes), sakprosa, skönlitteratur). Hon använder olika verktyg för att möta alla elever (penna, papper, dator, surfplatta, mobiltelefon, chromebook.)

Jenny skapar goda relationer genom att ta i hand när eleverna kommer, har höga förväntningar, ge kontinuerlig återkoppling vara en tydlig ledare.

Joakim Uppsäll Sjögren, från Läs- och skrivteamet i Helsingborg, berättade om ett projekt med SPSM de jobbat med där de använt mobilen som studieredskap inom vuxenutbildningen i Helsingborg, Sex deltagare, vuxenstuderande med dyslexi, deltog. De använde apparna Legimus, Inläsningstjänst, Audionote, Google översätt. Projektet byggde på individanpassning och har lett till förändrade arbetsrutiner.

Konferensen avslutades med att Heléne Peiper, skolbibliotekarie på Västbergaskolan, Hägersten, pratade om hur de jobbar med egen nedladdning på skolan. De har startat ett talboksteam som består av speciallärare och bibliotekarien. Med sig hade Heléne Selma från klass 7 som på ett imponerande sätt berättade om sin dyslexi och vilken hjälp hon fått. Bland annat har hon fått en ipad av skolan.

Konferensprogrammet finns här.

Konferensen filmades och här finns filmerna. Hoppas att du hittat något intressant bland de olika punkterna ovan där du vill se hela föreläsningen.

Nästa år fyller internationella DAISY Consortium 20 år. Konsortiet grundades i Stockholm och det är där jubileumskonferensen kommer att hållas. Boka in 16-18 maj. Här hittar du programmet.

Tidskriften Framsidan rapporter här från konferensen.

Twitterflödet finns här.

Sammanfattningsvis var det en konferens om intressanta ämnen och tankeväckande infallsvinklar presenterat av inspirerande föreläsare.

Efter konferensen höll Svenska Daisykonsortiet sitt årsmöte och Elin Nord omvaldes till ordförande. Tack Elin och kansliet på MTM för en lyckad konferens!

//Maria Lundqvist

 

 

Next Library – ett tredje nedslag

Bild på Donna Scheeder, President of the International Federation of Library Associations

Mina intryck från huvudtalarna på Next Library i Aarhus kan väldigt kort sammanfattas på följande sätt: förstå din omgivning, gör en analys på vilket sätt biblioteket kan göra skillnad för samhället (det lokala) och agera direkt.

Två av huvudtalarna tryckte just på detta. Det var Deborah Jacobs, Director of the Global Libraries Initiative at the Bill and Melinda Gates Foundation och Donna Scheeder, IFLA President.

Deborah Jacobs, Global Libraries Strategy Leadership, Bill and Melinda Gates Foundation People, place and platform. Social change.

Deborah Jacobs identifierade några avgörande punkter

1. Services built on community needs
2. Building partnership to meet these needs
3. Libraries must measure the impact of service and programmes and on people lives
4. Help public and politicans to discover the power of libraries

Alla har rätt till information. I USA är förutsättningarna annorlunda än i Skandinavien då många saknar tillgång till internet. Därför blir frågan om tillgång till internet och utbildning på biblioteken i USA viktig. Deborah tycker inte att vi på bibliotek ska klappa oss själva på axeln och vara nöjda. Vi måste följa med utvecklingen, inte bli passiva, samarbeta, bli tuffa och stolta. Folkbiblioteken ska stödja kommunens utveckling. Vi måste kunna mäta vilken påverkan bibliotekens insatser har på lokalsamhället. Folkbiblioteken måste till sist kommunicera den uppmätta påverkan på lokalsamhället till beslutsfattare och eventuella finansiärer.

Donna Scheeder, President of the International Federation of Library Associations

Agera nu! Agera inte bara efter planer från andra. Vara tidiga och konstruera egna visioner innan andra gör det åt dig. Donna tryckte verkligen på att biblioteken måste agera utifrån en förståelse från sin omvärld. Det finns många sätt att omvärldsbevaka, ett användbart verktyg för biblioteken kan vara att utgå ifrån IFLA:s trendrapport. De identifierar fem huvudtrender.

TREND 1
New technologies will both expand and limit who has access to information.

TREND 2
Online education will democratise and disrupt global learning.

TREND 3
The boundaries of privacy and data protection will be redefined.

TREND 4
Hyper-connected societies will listen to and empower new voices and groups.

TREND 5
The global information environment will be transformed by new technologies.

Läs mer om IFLA:s trendrapport pdf på svenska.
Donna Scheeder understryker också vikten av att biblioteken också adderar värde till samhället. Long term social value, sustainable model, skills and competence.

//Weine Sundell

Next Library – ett andra nedslag

Publik på Ignite Talks på Next Library

Publik på Ignite Talks på Next Library

Som jag skrev i mitt tidigare inlägg är konferensen Next Library en konferens med många intressanta inslag. Eftersom programmet delvis innehåller parallella seminarier och workshops kan det vara svårt att välja när man helst skulle vilja vara på flera ställen samtidigt.

Ett pass jag valde var Ignite Talks och efteråt kände jag mig mycket nöjd med det valet. Precis som titeln säger så var det tal för att tända, sätta igång tankarna. Praktiskt gick det till så att det var tio personer som hade fått fem minuter var att tala om ett ämne. Det gick undan, med andra ord. Håll i dig!

65,000 libraries: one story
Ilona Kish, Programme Public Libraries 2020, Reading & Writing Foundation, Belgium 
Programmet Public Libraries 2020 jobbar för att förespråka och lobba för bibliotek på EU-nivå. I Europa finns det 65 000 folkbibliotek med 100 miljoner användare per år. Hur berättas den historien? Det gör de genom filmer, prata med politiker, ta budskapet ut på gatorna och att positionera biblioteken att ligga i framkant. Filmerna finns på deras kanal på Youtube. Titta på dem!

Extreme Library Makeover and Mindshifts
Erik Boekesteijn, Library Avenger, Doklab, The Netherlands 
På biblioteket i Delft I Nederländerna vill de koppla ihop människor med samlingarna och berättelserna. De har tagit fram verktyg för storytelling och jobbar med omgestaltning av biblioteket. Innovate or die!

How to change a librarian
Julia Bergmann, Library Avenger, freelance trainer for information literacy and new technologies, Germany
En ny biblioteksbyggnad ger inte ett nytt bibliotek, det är bibliotekarien som gör det. Därför har de tagit fram ett utbildningssystem för bibliotekarier i Tyskland. Viktiga inslag är efter överföra kunskap till sina kollegor när man varit iväg på utbildning, att arbeta med hela teamet samtidigt och att ändra bilden av sig själv som bibliotekarie. Det sistnämnda kan kosta på för bibliotekarier som har en bild av sig själv som inte riktigt passar in i dagens bild av professionen. Unchain librarian Power!

Global librarianship: Turning global inspiration into local action in your library
Jan Holmquist, Library Avenger, Denmark
Unlearn and learn, vi behöver “sudda ut” för att lära nytt. Vi ska tänka globalt men handla lokalt. Det är helt okej att bibliotek stjäl idéer från varandra. Jan Holmquists exempel var 23 mobile things som han gjort om i en dansk version, 16 ting. Vi ska nätverka, connect the dots. Libraries make their communities smarter. Lär av varandra!

Using library architecture to combat loneliness and encourage connections
Melissa Wieser, Librarian, Allerød Library, Denmark
Med hjälp av arkitekturen på biblioteket kan vi skapa möten. Det kan man göra genom att placera sittplatser så att besökarna sitter mitt emot varandra, att få dem att dela resurser och ge dem något att prata om. Biblioteket i Allerød är meröppet dygnet runt med det underliggande meddelandet We trust you! Tankeväckande!

Interactive Soundscapes in the library – Shhhh! ?
Asger Christensen, Spoink, Denmark
Asger Christensen jobbar med skapa ljudlandskap och har gjort den ljudbakgrund som finns I Dokk1. Ljud är känslor, minnen, kulturella referenser och är grundat i evolutionen. Det går inte att stänga öronen. Det finns nyttiga ljud som vi mår bra av. Ljud kan vara biologiska, geologiska och antropologiska. Ljud- och musikmiljöer kan påverka kriminalitet. Mycket intressant!

A World of Playfulness
Mathias Poulsen, Counterplay, Denmark
Spel har stor betydelse för det vi lär oss. Lekfullhet är viktigt för alla och lek är en del av det verkliga livet!

Planning Library Spaces – When Someone Else Is Paying
Daniel Cherubin, Chief Librarian and Associate Dean, Hunter College, CUNY (New York, NY, USA)
I USA är det vanligt att bibliotek får medel till biblioteksbyggen genom donatorer. Dilemma kan uppstå när donatorer tror sig veta hur bibliotek ska skötas. ”Ingen donator till sjukhus har synpunkter på hur operationer utförs.” Hur ska donatorerna synas i biblioteket? Räcker det att sätta upp namnet på donatorn på en skylt för att den ska bli nöjd? Det gäller att ha belägg och data för att möta donatorernas synpunkter. Intressant om en fråga som i Sverige är en icke-fråga.

How to curate social media
Peter Alsbjer, Library Director, Örebro Public Library, Sweden 
Genom att jobba med sociala medier kan biblioteket bygga kunskapsbaserade samlingar som marknadsför biblioteket. Till exempel att göra spellista till böcker i Spotify. Facebook och Twitter har funnits så länge så de kan kallas ”old school social media”!

DIY -> DIT
Mogens Vestergaard, Library Director, Roskilde Libraries, Denmark
I Europeana finns 43 miljoner poster, alla kan delta och bidra till samlingen. Om vi tänker ”from collection to connection” så kan vi göra ett makerspace av Europeana som bygger på kultur, innehåll och kreativitet.

Jag gillade det här formatet med många korta presentationer. Utmaningen för talaren är att skapa ett sammanhang och få med budskapet på den korta stund den har på sig. Sen är det upp till lyssnaren att ta reda på mer om ett intresse väcks. Jag tänker här att om talarna hade fått 45 minuter på sig så är det inte säkert att jag hade fått mer med mig än det jag fick på fem minuter i form av tankar och bestående intryck. Less is more, ibland!

//Maria Lundqvist

Next Library – ett första nedslag

Dokk1

Dokk1

I säkert tio år har jag vid olika konferenser fått höra talas om planerna för det nya biblioteket Dokk1 i Århus i Danmark och äntligen är det klart och äntligen har jag fått se det. Biblioteket som ligger i det omdanade hamnområdet är ritat av arkitektbyrån Schmidt Hammer Lassen och präglas av glas och betong och innehåller många spännande detaljer. Anledningen var den internationella konferensen Next Library som arrangerades 13-14 september på det nyinvigda biblioteket.

Omkring 350 personer hade samlats för att ta del av det digra konferensprogrammet. Konferensen har arrangerats vid tidigare tillfällen och har ledord som innovation, kreativitet och interaktion. Årets program bjöd på en blandning av huvudtalare och valbara interaktiva seminarier och innehåll både allvar och lek. Ämnena sträckte sig från bibliotekets roll i krisens Grekland till hur man kan skapa poesi tillsammans.

De fyra rummen

De fyra rummen

Ett intressant seminarium jag var med på hette The library as a flexible learning space. Seminariet leddes av Rosan Bosch och hade fokus på biblioteksrummet. Vi tog utgångspunkt i den modell som Henrik Jochumsen, Casper Hvenegaard Rasmussen and Dorte Skot-Hansen gjort om bibliotekets fyra rum. De fyra rummen är mötesrummet, läranderummet, inspirationsrummet och skapanderummet och ska inte ses som specifika utan abstrakta rum. De olika rummen kan finnas i ett och samma rum på ett bibliotek. Det var rummet för lärande som seminariet handlade om och hur vi kan tänka när vi vill skapa ett sådant. Vare sig till gäller för barn, unga eller vuxna. Människor har olika lärsätt och därför behöver det finnas olika möjligheter på biblioteket just för lärandet. Rosan Bosch sa: ”You can only learn what you love”. Hon gick genom en uppsättning ”platser” eller delar som kan finnas i en miljö för att främja lärande. De fem delarna ska ses symboliskt och är

  • Mountain top. På berget står den som pratar till många, alltså envägskommunikation av traditionellt katedersnitt.
  • Cave. I grottan kryper den in som vill gå in i sig själv och läsa, lära, begrunda och reflektera.
  • Camp fire. Kring lägerelden sitter vi tillsammans och lär av varandra kring en gemensam sak.
  • Watering hole. Vid vattenhålet är vi i rörelse, vi kommer och går och får möjlighet att korsbefrukta vår kunskap när vi träffar någon som jobbar med något annat.
  • Hands on. Här lär vi oss genom att använda våra händer till att göra saker.
De fem delarna

De fem delarna i läranderummet

Efter genomgången fick vi gruppvis med papper och penna omsätta det här i praktiken och skapa en lärandemiljö med de här olika delarna. Det var ett stimulerande seminarium som gav mig nya tankar om hur man kan skapa en lärande miljö och som jag ska tänka på när jag är i biblioteksmiljöer. Hur är det på ditt bibliotek? Finns de olika delarna?

Jag återkommer med fler nedslag från Next Library.

På gensyn!
//Maria Lundqvist

Omruskad och inspirerad

The Conferencetheconf

Att ruskas om i slutet av sommaren och känna hur hjärnan får sig en genomkörare är härligt om man gör det genom att åka till Malmö och gå på The Conference. I flera år har jag velat göra det, den vänder ju sig till många inte bara dataspelsföretag och mediemänniskor utan t o m till oss jobbar med biblioteksfrågor. Men man ska inte vänta sig något anförande om Libris eller läsfrämjande utan här är det nyheter, utblickar och visioner. Klokt, roligt, galet och spännande!

För min del blev det en av två dagar, delade med Malena, min chef.

Den första föreläsningen av Aral Balkan om data, demokrati och integritet var som en föreställning, han ägde scenen men hade dessutom mycket klokt att säga om detta aktuella ämne. Han menar att det har skett en maktöverföring från myndigheter till företag genom att vi blir kontrollerade via nätet och att det i sig hotar demokratin. Företagens möjligheter att påverka demokratiska institutioner är ett hot som vi behöver göra något åt.

”Technology is not good or bad nor is it neutral”

Lyssna på Aral

Sen valde jag att lyssna på tre personer som pratade om drönare och vad de skulle kunna användas till I framtiden, jag fick lära mig att vi lever i post-smart-phone-eran och att drönare förmodligen kommer att göra mycket mer framöver. Idag vet vi att de stör flygtrafiken, dödar människor och kan leverera mediciner i katastrofområden. Den ena drönaren som de berättade om skulle kunna fungera som paraply och solskydd, den såg ut som en stor armbandsklocka.

Efter det kom nog det galnaste föredraget, Mads Wilson från Köpenhamn berättade om ett gäng som genom crowdfunding håller på att bygga en raket som sak göra en suborbital resa med en amatöraustronaut. Spännande vad man kan göra om man vill!

Ett av de bästa föredragen var Andie Nordgren som jobbar med dataspel och hon pratade om vår egoistiska föreställning om våra organisationer. Vi vill göra dem så coola och spännande istället för att jobba för att våra användare ska känna sig coola och verka intressanta för andra det är så våra organisationer (läs bibliotek) kan bli attraktiva. Klok!

Lyssna på henne: http://videos.theconference.se/andie-nordgren-knowledge-as-a-product

Det hände mycket med denna enda dag på The Conf och jag tänker lyssna på de föredrag jag inte hann med för detta är verkligen intressant att ta del av.