Samtidens barn och unga – framtiden för biblioteken, debattinlägg

”Cirkulationstalen för barnböcker är betydligt högre än för vuxenböcker” Ungefär så skriver kollegan Lars G Johansson, Sydost,  i sitt debattinlägg i november och det får bli startpunkt för mitt debattinlägg på denna blogg. Efter många år i branschen undrar jag fortfarande varför vi inte lär oss mer av … ”cirkulationstalen för barnböcker”.

Varför är de högre än för vuxenlitteratur? Kan det bero på större läshunger, obändigare iver att utvecklas och lära nytt? Eller är huvudorsaken den att barnböcker går snabbare att läsa (än vuxenlitteratur)? Visst kan det vara så, men det gör också att man måste låna många för att få sitt läslustbehov täckt.? Är det de vuxna i barnens närhet som inser vikten av att barn får ett rikt och utvecklat språk? Har de upptäckt hur stimulerande för fantasin det är läsning och böcker. Och annan media – variation och bredd. Samma vuxna ser till att barnen kommer till biblioteken. Ser vi vuxna till att vi kommer till biblioteken som förr?

Referensarbetets lägessituation 2006

För snart 6 år sedan var jag inbjuden att tala på en konferens i Malmö. Den hette (jag har googlat) ”Praktiskt referensarbete i en digital tid” och mitt bidrag var att tala kring informationsarbete på gymnasium. Programpunkten före mig var det en paneldebatt där man var rätt så bekymrad kring den neråtgående trenden för referensarbete på folkbibliotek.

Jag stack ut hakan och kom med universallösningen redan i inledningen till mitt föredrag – satsa resurserna på skol- och gymnasiebibliotek! Eftersom det är under skolåren som våra unga har stora och akuta behov av stöd vid informationssökningar. Vidare är det i unga år som människor är mer förändringsbenägna och påverkningsbara (ur ett positivt och demokratiskt perspektiv från vår sida) än senare i livet. Jämför en 16-åring och medelkommunalpolitiker (ca 54 år och man enligt SCB). Vem kan man tänka sig ha mest fasta åsikter och nästintill orubbliga uppfattningar samt (o)benägenhet att våga visa behov av att man har kunskapsluckor?

Mina slutord 2003 var att ”genom att prioritera och satsa adekvat på skol- och gymnasiebibliotek kan vi skapa en ryggmärgsreflex hos det växande släktet – biblioteket ger stöd och svar vid knepiga frågor och informationsbehov”. Håller fortfarande 2009 i allra högsta grad, menar jag.

Litteraturens och bibliotekens lägessituation 2009

Vän av ordning, struktur, kontext eller liknande undrar måhända vad har detta med”cirkulationstalen för barnböcker” att göra?

Jo, att vi alla kan lära oss av de metoder och den kunskap som länens och ditt egna biblioteks barnbibliotekarier besitter för att höja cirkulationstalen för skönlitteratur för vuxna.

Jag tror inte jag hade gjort många arbetsdagar på min nytillträdda konsulenttjänst innan jag fick höra att ”länet måste satsa mer på skönlitteratur för vuxna” ibland i kombination med ”vi kan inte bara gå på kurser kring databaser och internet”. Visserligen kan jag inte påstå att jag själv, i min nya roll, stod på alldeles fast mark då. Men understundom förvånades jag över mindre gott självförtroende och högre prestationskrav när det handlar om skönlitteratur och verksamhet för vuxna. Jämfört med verksamheten för barn och unga. Vad säger detta – egentligen?

Nu vet jag att det görs oerhört mycket.  Men. Nog skulle biblioteksfolk som har vuxna som främsta målgrupp generellt sett kunna få mycken kunskap, metoder och råg i ryggen av barn- och skolbibliotekarier som har erfarenhet av hundratals bokprat per termin, minst, och boksamtal och andra textaktiviteter.

Vilka metoder inom biblioteksverksamheter för barn och unga kan vi omgående växla upp och använda för vuxna? Högläsning? Bokpratsmetoder? Fixar du att bokprata för 25-30 tonåringar i ett klassrum är det hur enkelt som helst att tala med och inför 12 litterärt intresserade vuxna. Fråga alltså din närmsta barnbibliotekarie!

Den totala konsekvensen – satsa mesta krutet på barn och unga

I min första version till debattinlägg gick jag ett par steg längre kring mina teorier att vi bland barn, unga och barn/ung-biblioteksverksamhet har bibliotekens framtid.

Eftersom jag anser att det är barn och unga som är mest förändringsbenägna och mottagliga för goda budskap, intentioner och har längst hållbarhet – visst är det till dessa målgrupper som alla resurser för satsningar bör samlas.

Mina kollegor här i Regionens hus verkade dock häromveckan inte tycka att vi skulle vara riktigt så radikala. Vi hade en oerhört spännande och roligt diskussion runt fikabordet den eftermiddagen vill jag lova.

Vad tycker du? Vad säger ni runt fikaborden?

//Pia Malmberg-Kronvall, Regionbiblioteket i Kalmar län

Advertisements

One thought on “Samtidens barn och unga – framtiden för biblioteken, debattinlägg

  1. Lars Johansson skriver:

    Jag håller med dig, Pia! På det här området finns en otroligt stor mängd kunskap och erfarenheter samlade. Det är dags att börja lyfta fram den och använda den. Det är dags att börja inom den egna organisationen – vid personalmötet och kring kaffebordet. Vad tycker ni, alla kloka och erfarna barnbibliotekarier? Och vad säger ni, alla ”vuxna” förmedlare?
    /Lars Johansson

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s