Är bilden av biblioteket bara utlåniningssiffor och topplistor?

På årets Biblioteksdagar presenterade Åse Hedemark sin avhandling Det föreställda biblioteket. I den undersöks debatter och diskussioner om folkbibliotek i TV, radio och dagspress från 1970-talet fram till 2006. Vad har det debatterats och skrivits om? Framför allt om böcker. Vilka har varit tongivande i det som debatterats och skrivits? Framför allt författare. Vilka har synts minst? Företrädarna för biblioteket. Vad har detta gett för bild av biblioteket? Den traditionella och begränsade – en plats där man lånar böcker. Punkt.

Därför är det inte alls konstigt att allmänhetens bild av biblioteket är just denna – att man lånar ut böcker. Därför pratar politiker välvilligt vid konferenser om hur de minns sin barndoms lånebibliotek. Därför har yrket låg status och lågt löneläge – man lånar ju bara ut böcker.

Bibliotekens företrädare är generellt usla på att tala om vad man faktiskt kan och vad man faktiskt gör; vad bibliotekens professionalism och mångfald faktiskt består av. När förberedelserna och diskussionerna nu pågår om det strategiska kommunikations- och marknadsföringsprojektet Futurum.kom kunde det därför finnas skäl för många biblioteksorganisationer att fundera över vad man gör med en i sammanhanget så basal sak som en verksamhetsberättelse. Om man nu gör något alls. Och varför.

I Knivsta, en kommun på 13 000 invånare mellan Uppsala och Sigtuna, har man tänkt till och gjort något. 2008 firade Knivsta fem år som egen kommun och biblioteket hade då legat 10 år i centrum. Resultatet blev den femsidiga (färgkopierade) verksamhetsberättelsen Festligt på Knivsta bibliotek, där man förstås också la ner en del arbete på en snygg grafisk utformning.
Bibliotekschefen Agneta Månsson berättar (Länsbibliotek Uppsalas Upplysningen 1: 2009):

– När jag var nybliven bibliotekschef här i Knivsta så ringde pressen någon gång efter nyår och var intresserad av vår utlåningsstatistik. De ville också ha topplistor på de mest utlånade vuxen- respektive barnböckerna. Jag blev överrumplad och tyckte att det var rätt torftigt med den informationen, när vi ju också gjort så mycket annat.

Därför bestämde jag mig för att vara proaktiv året därpå och förutom att jag svarade på det de ville veta, så kunde jag berätta om det andra vi gjort, och dessutom lämna alltihop i en pappersvariant. Sedan visade det sig att den här pappersvarianten var användbar i en massa olika sammanhang, som vid nämndmöten, studiebesök, rapporter, för marknadsföring osv.

Agneta Månsson får slutligen frågan om hur man använt sig av biblioteksplanens mål i arbetet med verksamhetsberättelsen. Hon svarar så här:

– Att koppla redovisningen av vad vi gjort till biblioteksplanen och dess mål är ett sätt att visa att vi aktivt arbetar efter de mål som politikerna satt upp och att biblioteksplanen är ett viktigt styrinstrument.

Det vore intressant att få ta del av erfarenheterna om hur verksamhetsberättelser i Blekinge, Kronoberg och Kalmar används. Är de bara något som produceras för att i bästa fall nämndens politiker skall läsa dem för att sedan hamna i en pärm? Eller kan det vara så att det finns en tanke om marknadsföring av biblioteket i det som skrivs?

Lars Johansson

Annonser

3 thoughts on “Är bilden av biblioteket bara utlåniningssiffor och topplistor?

  1. Thomas O. skriver:

    Utmärkt skrivet! Och jag spinner på formuleringen:
    ”När jag var nybliven bibliotekschef här i Knivsta så ringde pressen någon gång efter nyår och var intresserad av vår utlåningsstatistik. De ville också ha topplistor på de mest utlånade vuxen- respektive barnböckerna. Jag blev överrumplad och tyckte att det var rätt torftigt med den informationen, när vi ju också gjort så mycket annat.”
    Just det! Det är så fantastiskt mycket annat.

  2. Maria Lundqvist skriver:

    Det här inlägget skulle jag vilja koppla till den artikel i Sydsvenskan http://sydsvenskan.se/malmo/article536570/Biblioteket-mal-ner-30-ton-bocker.html som väckt många känslor och genererat mer än 100 kommentarer och handlar om allmänhetens bild av gallring på bibliotek. En bild som också behöver förändras för att biblioteken ska kunna nå med budskapet om vad ett bibliotek är.

    Peter Alsbjer har gjort en bra kommentar till artikeln http://peterals.wordpress.com/2009/08/11/malmo-stadsbibliotek-gallrar/

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s