Biblioteken måste satsa på 16-26-åringar = ”unga”

Barn och unga?

Det är självklart att biblioteken ska jobba med barn. Vi vet i också hur. Det vi längtar efter är att då och då få fortbildning med inspiration, nya idéer och metoder. Oh ja, barn är prioriterade i våra biblioteksplaner och i inriktningsbeslut från politiker och beslutsfattare.

Dessutom är vi riktigt bra på att jobba med barn! Den positiva responsen låter inte heller vänta på sig. Tindrande barnaögon, tacksamma föräldrar, far- och morföräldrar, förskolepedagoger och andra vuxna. Plus att läsfrämjande arbete för barn leder till att högar med lånade bilderböcker bärs ut som ger oss positiva statistiksiffror.

Men att jobba med unga? Som inte direkt visar att de vill bli biblioteksjobbade med och som dessutom är rätt yviga, ljudliga och kaxiga särskilt i de tidiga tonåren. Fast kanske att vi glömmer bort eller inte har tänkt på att gruppen ”unga” inte bara är hormonfyllda tonåringar.

Unga och vuxna!

Vi på Regionbiblioteket i Kalmar län har, efter diskussioner och spaning i omvärlden, kommit fram till att det inom den inte alls homogena gruppen ”unga” ryms åtminstone människor i åldrar mellan 16 – 26 år. Alltså de år där våra unga börjar folka till sig och mer eller mindre hitta vilka vägar de vill gå för att forma en identitet och bli vuxna.

Då är det avgörande tycker jag, att man i bibliotekens verksamheter radikalt skiljer mellan ”barn” och ”unga”. Både i biblioteksrummet och på webben. För om vi tänker på ”unga” som 16-26-åringar så borde det väl vara självklart att vi grupperar ihop dem med ”vuxna” istället för ”barn” ?

Vad har 16-26-åringar gemensamt med ”vuxna”? Jo, till exempel behov av bra studiemiljöer, datorer, fik, mötesplatser, film, musik, skönlitteratur, kulturupplevelser, hobbyböcker, reparationsböcker, kokböcker, resehandböcker med mera. Syns detta i dagens biblioteksverksamhet för ”unga”? Syns det på våra webbsidor? Syns det i biblioteksrummet? Syns det i programverksamheten?

Syns inte = finns inte

Jag vågar hävda att jag inte hittills sett bibliotek som har tydligt fokus på ”unga” som en grupp av 16-26-åringar. Inte i rummet och inte heller på webben. Särskilt det sista är allvarligt, att det inte syns på webben.

För var söker ”unga” information i första hand? Just det – webben. Hur många bibliotek passade på att marknadsföra sitt utbud av film, musik, ljudböcker, tv/data-spel när FRA- och Pirate Bay-debatterna rasade som högljuddast? (Vet ni förresten att bland ”unga” står TPB för just The Pirate Bay och inte…)

Vilka bibliotek marknadsför sitt utbud till ”unga” idag? För det finns en mängd ”unga” som vill få tillgång till olika sorters medier på laglig väg! Och helst utan reklam (ex Spotify och play-tv-kanaler) och allra helst gratis (istället för Spotify Premium).

Spontana och temporära fokusgrupper

När blir vi på biblioteken mogna nog att våga bli lika duktiga på att jobba med ”unga” som vi är med barn? När vågar vi prova nya metoder både för att skaffa oss unga-kunskap och marknadsföra oss till samma målgrupp?

Hur många bibliotek planerar att starta spontana fokusgrupper – samlar ihop en kvällsskörd av 16-26-åringar som råkar befinna sig i biblioteket för att erbjuda fika i utbyte mot ung-information?

Hur många har stått i biografens foajé eller haft en hörna i pausen på konserten där unga kan passa på att berätta för dig vad de skulle vilja ha på ett bibliotek eller att de kan skriva anonyma förslag på ett blädderblock? Eller ska man stå i entrén till uteställe en tidig fredagskväll? Kanske lugnare att åtminstone stå utanför matsalen på ett gymnasium eller en högskola eller komvux under en förlängd lunchperiod med blädderblock och förslagslådor – och oss själva!?

Eller att bibliotekets personal står med sportdrycker utanför innebandylokalen efter träningspassen? Med blädderblocket igen, pennor och ett öppet sinne öppet för förslag och idéer.

Överlevnadsstrategi

… för biblioteken – det är faktiskt detta det handlar om nu. Om vi inte når de unga idag, hur och när ska vi då nå dem om några år? Vi ska inte vara för säkra på att de ”unga” kommer tillbaka när de fått barn. Böcker kan man köpa billigt genom bokklubbar, via webben eller dela med vänner och grannar. Barnfilmer finns på tv och via webben. De lattedrickande småbarnsföräldrarna kanske lika gärna möts på ett fik på stan som över bilderbokstråget?

Vi måste redan idag lyckas med att visa 16-26-åringar att biblioteken har medier och miljö som ger mervärde för dem. Annars är det risk för att vi inte har tillräcklig med besökare/användare/kunder när dagens biblioteksbesökare inte orkar använda oss längre.

Motbevisa mig!

Jag har mycket gärna fel i mitt påstående att biblioteken idag inte satsar strategiskt på 16-26-åringar – skicka in bevisen! // Pia Malmberg-Kronvall

Annonser

3 thoughts on “Biblioteken måste satsa på 16-26-åringar = ”unga”

  1. Anna Hallberg skriver:

    Hej!
    På Kalmar stadsbibliotek har vi sen i våras en liten grupp unga som jag samtalar med om vad vi kan erbjuda unga på vårt bibliotek. De har hittills varit med och sett till att vi bytt namn till Ung på vår tonårsavd, att vi har fått en Ps3-konsoll till avdelningen och kommit med massor av förslag som vi ska arbeta med i vår. Det har varit väldigt kul att träffas över en fika och diskutera och de vill gärna fortsätta. Senast igår hade vi möte och då var deras förslag mer workshops på biblioteket, om rollspel, brädspel, låtskriveri, kalligrafi. Vidare efterfrågades mer enkla musikuppträdande, talangjakt på biblioteket och läxhjälp.
    På våt ung-sida på webben kan man ganska ofta se våra senaste TV-spel, filmer, cd mm.
    Det finns massor att göra men eftersom vi inte har några nya pengar till det här får vi ju diskutera och prioritera om vad vi kan minska ner på om vi ska satsa mer på unga.
    P.s
    Även på den här sidan slås ju barn och unga ihop. Kanske det skulle finnas en rubrik för Barnkultur och en annan för Ungdomskultur.

  2. Pia Malmberg-kronvall skriver:

    Bra jobbat, Anna! Din ung-grupp är guld värd för oss alla i biblioteksbranschen! Genom att vi delar med oss till varandra om vårt arbete kan vi fram en idébank med tiden.

    När det gäller detta med resurserna… det gäller att upptäcka och lusleta efter vad man kan göra inom snåla ramar.

    Webben är ett exempel, kostar ”bara” vår arbetstid. Ett rubrik- och namnbyte från Tonår till Ung är lysande. Kan biblioteken samarbeta med rollspelsföreningar om att ha ett event på biblioteket en kväll? Skulle det finnas intresse bland lärarstuderanden att stå för läxhjälp på biblioteket, något för dem att lägga till i sin meritlista/cv? Har studieförbunden resurser att erbjuda gratis/billiga kurser på biblioteket? Kostar det mycket att ha ”bedömningsveckor” på biblioteket – där alla kan rösta på inlämnade verk? Det skulle gå att göra via webben också, det finns röstningsfunktioner även i kommunala webbskal.

    Fram för fler idéer och uppslag här!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s