Läsfrämjande arbete för både förmedlare och barn!

Stockholms stadsbiblioteks nya policy när det gäller bokprat kan vi läsa om både i årets andra nummer av Biblioteksbladet och i ett tidigare inlägg på denna blogg. Jag tycker det är en utmärkt strategi att man jobbar med förmedlarna! Men är inte alls lika entusiastisk till att man gör det på bekostnad av bibliotekens direktkontakt med barn och unga.

När jag jobbade som gymnasiebibliotekarie bokpratade jag för fullt, både mellan bokhyllorna och i klassrum, från 1994 och 10 år framåt. Det var roligt, utvecklande och gav ovärderliga direktkontakter med skolans unga.

Prioritering av resursskäl

Så försvann en 1,0 assistentjänst. Inte ens en gymnasiebibliotekarie kan hinna med hur mycket som helst. Jag beslutade mig då för att prioritera en annan form av viktigt ”prat” – det om informationskompetens. Återkommande visade och diskuterade jag informationskompetens för både elever och lärare i olika forum. Även detta var roligt, utvecklande och gav ovärderliga direktkontakter.

Att vara lärare i svenska

Trots att skolans sv-lärare var ambitiösa och hårt arbetande hann de helt enkelt inte läsa in sig på samtida litteratur för barn och unga på samma sätt som jag. Förutom recensioner och btj:s sambindningslistor hanterade jag dagligen rent fysiskt de nya böckerna. Medan lärarnas sv-lektioner fylldes av  grammatik, litteraturhistoria, uppsatsrättning, lära eleverna att uttrycka sig i tal och skrift, kort sagt allt som ingår i Svenska A, B och ev C. Visst finns det även inom lärarkåren (som i vår egen kår?) en och annan som är ”mindre ambitiös” men det var inte dem jag hade kontakt med.

Bokprat, läskänslor, läsloggar

Jag upptäckte efter ytterligare några år, att om inte biblioteket bokpratade – så blev eleverna helt utan. Därför började jag åter igen med bokprat för både elever och lärare – denna gång i samlingsrummet i det ombyggda biblioteket. Jag gjorde det i samarbete med de lärare som hade metoder kring att eleverna skrev läsloggar kring sin läsprocess. Första läsloggen skulle handla om vilket intryck eleven fick av boken genom att titta på omslaget och läsa baksidestexten. Samt vilka förväntningar de hade fått genom bokpratet (om de valt en bokpratad bok).

Biblioteksutveckling, ny skollag, nya kursplaner och ny läroplan

Visst är det biblioteksutveckling att vi bokpratar till lärare! Men vi får inte glömma att våra lärare och deras skolledningar jobbar redan nu för fullt med att sätta sig in i ny skollag, nya kursplaner och ny läroplan. Förändringar inom skolans värld som just nu ligger hos riksdagen för beslut. Gymnasiet har dessutom hela Gy11 – nya program och -organisation – också. Detta lär ta det mesta av den tid som inte används för undervisning och direktkontakt med eleverna. Och javisst, lärarnas IKT-kompetens ska också höjas, lär väl ta lite tid det med.

Att marknadsföra bibliotek för barn och unga

Det är självklart att vi när vi bokpratar även visar på andra medier än pappersböcker. Det är minst lika viktigt att vi samtidigt visar att vi är duktiga på att göra hållbara och återanvändningsbara bokprat genom bloggar, läslistor, filmer via bibliotekets egen webbplats och andra kanaler som unga använder.

När vi fortsätter bokprata för barn och unga under skoltid marknadsför vi bibliotek. På samma gång får vi direktkontakt med barn och unga. De i sin tur får möta personal från biblioteket, viktigt framförallt för dem som inte är biblioteksanvändare. För nog är väl bibliotekens personal den främsta konkurrensfördelen och den största skillnaden gentemot webb och tv?!

Jag menar inte att biblioteken ska ta över undervisning. Bokprat är inte undervisning. Men när man samarbetar med lärarna kan bokprat, läsning och biblioteket samverka med undervisningen. Lyckas vi förmedla läsglädje skapar vi läslust så skapar vi behov av läsupplevelser hos det växande släktet och då behöver de biblioteken där det är gratis att låna och att vara.  Kan det vara en strategi för biblioteksutveckling? // Pia Malmberg-Kronvall

Annonser

3 thoughts on “Läsfrämjande arbete för både förmedlare och barn!

  1. Elna Hansson skriver:

    Tack Pia, för att du nyanserar debatten med ett klokt inlägg. Även jag anser att bokprat inte handlar om antingen/eller utan om både/och. Att bokprata i direktkontakt med barn är nödvändigt för att man ska vara trovärdig som bokpratare för förmedlare.

    Vi kan inte komma till förmedlarna och entusiasmera dem för att ”sälja vår produkt”, boken och läsupplevelsen, om vi inte själva har direkt upplevelse och kunskap av att göra just det.

    Man ska inte heller glömma exemplets makt. Den bibliotekarie som gör bra bokprat i klassen har ju faktiskt även en förmedlare i publiken, läraren. Medvetet eller omedvetet tar läraren till sig det goda exemplet. Arbetet fortsätter sedan vi har lämnat rummet.

    Därmed behöver man kanske inte bokprata i alla klasser varje år utan kan lägga vikten vid att nå ”varje lärare” med något års intervall.

  2. Lars Johansson skriver:

    Först ett klargörande. I mitt tidigare inlägg finns ingenting om något antingen – eller. Däremot undrade jag vad det långsiktigt kunde få för effekter om man – och då menar jag folkbiblioteken – mer än som sker i dag inriktade sig på att arbeta mot barnens förmedlare och mellanhänder.

    Det verkar som om Pia och jag till en del pratar om olika saker. När det gäller bibliotekspersonal på skol- och gymnasiebibliotek är det väl närmast naturligt att de skall bokprata i klasser och vid klassbeök. De är anställda av skolan och en resurs för skolan.

    Däremot är situationen för många folkbibliotek den att skolan inte sällan tar en stor del av resurskakan och att skolan ser detta som en självklarhet. Detta är en verklighet inte minst för biblioteksorganisationen i den mindre kommunen. Många kommunbibliotek har heller inga tydliga avtal med skolan om vad som skall göras/inte göras och vilka rollerna är.

    Det kan inte tas för givet att folkbibliotekspersonal förbehållslöst skall serva skolan med bokprat och i en del fall därigenom också kompensera för skolans bristande ansvar.

    Utifrån hur det ser ut på hemmaplan menar jag därför att man (=folkbiblioteket) måste fundera igenom när och hur och varför och i vilken utsträckning man erbjuder bokprat till elever. Och, som sagt, finns det anledning fundera över och förhålla sig till vad som skulle hända om man – mer än som görs i dag – lägger tid och resurser på arbete med barnens förmedlare.

    Ett sådant förhållningssätt är inte nödvändigtvis ett antingen – eller, men väl ett reflekterande och genomtänkt både – och.

  3. piamk skriver:

    Jag blev kanske otydlig genom att ta exempel från skolans och gymnasiets värld. Här kommer ett försök till förtydligande…
    Om vi – alla offentligt finansierade bibliotek med barn och unga som målgrupp – väljer att satsa vårt bokpratande främst/mest/enbart på lärarna måste vi vara medvetna om vad vi (kanske) missar.

    När vi (folkbibliotek inräknat) bokpratar för elever i skolan får vi möta de barn och unga som inte kommer till biblioteket. Hur får vi annars möta dem?

    ”Skolans ansvar” – ja visst! I den bästa av världar har varje skola ett skolbibliotek på riktigt och med en eller flera utbildade bibliotekarier. Och där lärarna har tid, kunskap och intresse av att bokprata. Men tills dess?

    Tajming – att göra rätt sak vid rätt tillfälle. Jag tror det är väldigt svårt just nu att få skolan att delta i fortbildning som inte rör förändringar i styrdokument. Även om det är kostnadsfritt.

    Det bör vara flera biblioteksplaner som ska revideras detta och de närmaste kommande åren. Blir intressant att se vad som kommer fram i det arbetet. Där ska ju de nämnder som har ansvar för bibliotek samarbeta med andra verksamheter i kommunen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s