Dewey och BTJ och folk- och skolbiblioteken

BTJ har en användargrupp för framtiden med Dewey. ” Gruppens synpunkter kommer att vara vägledande för hur BTJ hanterar frågor om dagens och morgondagens klassifikationsarbete” står det i inledningen på deras webbsida om Dewey-arbetet. http://corp.btj.se/?id=6443.

Här nedan följer referat ur senaste protokollet:
Den som är intresserad av processer kring Dewey uppmanas att följa arbete och protokoll från Kungliga bibliotekets Deweyprojekt.

Konsekvenser av Dewey på hyllor och bibliotek

Kungliga biblioteket har tagit på sig att göra en tabell för hyllistor enligt Dewey.  Tabellen utgår från teoretiska jämförelser mellan systemen, medan en användbar hyllista rimligen måste utgå från den faktiska litteraturen och bestånden på biblioteken. Även på BTJ  pågår ett arbete med hyllista. Harriet Aagaard gör en utredning åt Svensk Biblioteksförening kring konsekvenserna för folkbibliotekssektorn av ett införande av Dewey.

Sökning på klassifikationskoder

Hur vanligt är det egentligen idag att man söker på klassifikationskoder? Det ger ett sökresultat med högre precision. Samtidigt innebär arbetet med klassificering stora kostnader. Är det värt detta? Har vi resurser till det? Vad förloras om vi inte gör detta arbete? BTJ:s Dewey-grupp menar att med tanke på de nästan överallt minskande resurserna inom folk- och skolbiblioteksområdet finns anledning till vaksamhet på dessa punkter.

Möjlighet eller tvång. Förbättring eller försämring

Gruppen konstaterade att en övergång till Dewey kan medföra en möjlighet eller ett resurskrävande tvång att arbeta med lokala ämnesord och lokala uppställningar.

Vid ett tidigare möte har BTJ:s Dewey-grupp sagt att det bästa vore om BTJ kan levererar media som är utrustade med både SAB- och DDC-hyllsignatur. Gruppen konstaterade också att även efter en start med DDC (Dewey) på folkbibliotek kommer BTJ att under en ganska lång tid klassificera enligt båda systemen. BTJ har officiellt garanterat SAB till åtminstone 2013.

Dewey saknar åldersindelning av barn- och ungdomslitteratur som ju finns inom SAB med Hcf, Hcg, uHc/uHce. Hur påverkar det bibliotekens verksamheter kring barn och unga? Skulle det att påverka?

Har du och ditt bibliotek planer eller funderingar kring framtidens klassificering och hyllplaceringar? Är det en stor eller liten fråga?
//Pia Malmberg-Kronvall

Annonser

5 thoughts on “Dewey och BTJ och folk- och skolbiblioteken

  1. Linda skriver:

    Har inte följt debatten tillräckligt och är inte tillräckligt insatt i Dewey, men har funderat en del själv, och väldigt skönt att se mina egna tankar i skrift, d.v.s. söker man idag efter klassifikationskoder, är det värt besväret att byta system, vad riskerar vi att gå miste om om vi väljer att inte byta? Väl värt att lyfta upp och ifrågasätta!

  2. Jakob Nylin skriver:

    Jag använder faktiskt klassifikationskoder som sökvillkor då och då. Vet dock inte om det skulle ändras med Dewey, både systemen är ju hierarkiska.

    På något sätt måste böckerna ställas upp. Vill vi inte ställa upp dem efter löpnummer kommer vi inte undan klassifikationen.

  3. Magdalena Svanberg skriver:

    Två korrigeringar:
    Deweyprojektet ser över den konverteringstabell som finns mellan SAB och Dewey, alltså inte en hyllista. Ja, den utgår från en teoretiskt perspektiv och kan vara en grund för enskilda biblioteks arbete med hyllistor, men är inte tänkt som en hyllista i sig.

    Länken i inlägget leder till Deweyprojektets webbsidor, inte till Kungliga biblioptekets klassifikationskommitté (för någon sådan finns inte)

    Behöver vi klassifikation?
    Bibliotekarier söker ibland på klassifkationskoder, vanliga användare gör det nästan aldrig. Däremot kan de ha stor nytta av informationen som finns i klassifikationskoden, om den presenteras och görs sökbar på ett begripligt sätt.

  4. piamk skriver:

    Ber om ursäkt för felaktigheterna. Jag har helt enkelt refererat från BTJ:s Dewey-grupps senaste protokoll. Borde agerat mer källkritiskt och gått till förstahandskällor istället, sorry.

    Personligen är jag för att biblioteken har något slags klassifikationssystem. Helst ett som är gemensamt för folk-, skol- och universitetsbibliotek för att det ska vara meningsfullt att lära elever att de har nytta av att åtminstone ha ett hum om bibliotekens klassifikationssystem.

    Plus att jag tycker det är nyttigt att diskutera och fundera över detta. Lokala hylluppställningssystem kan tyvärr inte utgå från något annat än den egna personalens associtioner. Även att de försöker tänka ur användarnas perspektiv.

    Därför följer jag utveckling och debatten kring klassifikationssystem. Och uppskattar att fler gör det!
    // Pia Malmberg-kronvall

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s