Barnbiblioteket är inte ett förskolebibliotek och inte ett skolbibliotek

Framsidan ges ut av Kultur i Väst Regionbiblioteket. Den senaste utgåvan är ett specialnummer om barnbibliotek, barnlitteratur och barnbiblioteksverksamhet (finns som pdf – fil på www.framsidan.net). Där citerar inledningsvis konsulenten Eva Fred Beth Juncker, professor vid Danmarks biblioteksskola. Citaten förtjänar att återges. De handlar om vad dagens barnbibliotek inte är:

barnbiblioteket idag är inte ett förskolebibliotek, det skall inte utveckla barns motorik och har inte uppdraget att socialisera dem – det skall förskolan göra.

Barnbiblioteket är heller inte ett skolbibliotek:

de barn som kommer skall inte lära sig läsa, skriva eller räkna, när de kommer in på våra barnbibliotek är de inte elever.

Eva Fred hävdar den speciella barnbibliotekskompetensen mot vad hon uppfattar som en trend mot generalister

i dessa tider när barn och unga är prioriterade målgrupper i vartenda kommunalt, regionalt och statligt dokument men som sedan på något märkligt sätt försvinner i hanteringen.

Och hon fortsätter:

Genom att diskutera, analysera och fundera, formulera och identifiera vad barnbibliotek är och vilken roll barnbibliotekarien har och skall ha i framtiden och vad vi kan lägga åt sidan blir vi också säkrare på vår identitet och kan lyfta fram den. Vad kan vi släppa då? Jag tror att vi skulle vinna en del på att minska vår skolfokus och i stället lägga mer tid på mötet med barnen på deras fria tid. Självklart skall samarbete mellan folk- och skolbibliotek ske men det får inte ”ta över” eller ske på bekostnad av barnbibliotekets identitet.

Diskutera, analysera och fundera om dessa och andra frågor kan man göra utifrån antologin Barnet, platsen, tiden – teorier och forskning i barnbibliotekets omvärld. Redaktörer är Kerstin Rydsjö tillsammans med Frances Hultgren och Louise Limberg på Bibliotekshögskolan i Borås. Uppdragsgivare är Regionbibliotek Stockholm (finns att köpa på www.adlibris.se ; en pdf-fil finns under ”Forskning” på www.barnbibliotekscentrum.se).

I Framsidans specialnummer finns en intervju med Kerstin Rydsjö om antologin. Hon framhåller där den viktiga skillnaden mellan barnperspektiv och barns perspektiv och menar att man med boken

ville ringa in barnbiblioteket som ett rum för barns fritid.

Utifrån artikel 31 i FN:s barnkonvention slår hon fast att

Barnbiblioteket är den enda kulturinstitution som inte är beroende av att barnen kommer i klasser från skolorna. De kommer på sin fritid och det ska bibliotekarierna ta på allvar.

Antologin ska vara en inspiration, säger hon avslutningsvis.

Man kan läsa lite i taget, gärna träffas några stycken och diskutera hur man skulle kunna utveckla arbetet på sitt barnbibliotek med utgångspunkt i ett kapitel. Använda den som en bruksbok, inte sträckläsa. Det kan vara svårt att ta sig tiden och hitta formerna för att få in barns perspektiv i biblioteket.

//Lars Johansson

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s