Läsfrämjande ur jämstäldlhetsperpsektiv – SOU 2010:97

Jag har snabbläst delar av del 1 i en rapport om läsförståelse och koppling till jämställdhet – ”Resultatuppföljning, läskvalitet och skolutveckling – tre bidrag till diskussionen om jämställdhet i skolan”.  SOU 2010:97  (Rapport XIII från delegationen för jämställdhet i skolan) av Göran Linde, Lars Naeslund, Bo Sundblad

En statlig utredning om skolbibliotekets fördelar
Här har jag citerat (ctrl c + ctrl v…) rakt av från rapportens del 1 de delar som talar för vikten av skolbibliotek. Känner att det kan behövas efter mitt inlägg om mötet med friskolerektorer på bibliskolor-bloggenVi vet ju att skolbibliotek behövs, att de bidrar till måluppfyllelse och att det är skillnad i uppdrag mellan skol- respektive folkbibliotek.

Flickor bättre än pojkar – men inte alltid 
Av rapporten framgår att god läsfärdighet hör ihop med goda skolprestationer över lag, och att flickor generellt är bättre än pojkar i läsning och skrivning. Men i resultatuppföljningen från en kommun framgår också att det finns en mindre grupp flickor med uttalade läs- och skrivsvårigheter, som sammantaget har större svårigheter att klara målen i skolan än den större gruppen pojkar med motsvarande läs- och skrivsvårigheter. Detta resultatet utgör en påminnelse om att det i och för sig självklara faktum att det är viktigt att uppmärksamma och stödja såväl flickor som pojkar som har läs- och skrivsvårigheter. (hämtat ur förordet till rapporten)

  • Bibliotek försedda med ett utbud av böcker som varierar till innehåll och svårighetsgrad samt kunniga och lyhörda lärare och bibliotekarier kan därför fungera som viktiga resurser för de ungas läslust och skriftspråkliga utveckling. (s. 146) 
  • Flera rektorer uttrycker vikten av att satsa på skolans bibliotek genom såväl bokbeståndet som tidsresurser för skolbibliotekarier. (s. 167)
  • Rektors tro på läsningens centrala betydelse för elevers skolframgång har materialiserats genom halvklasstimmar på lågstadiet, satsning på biblioteksresurser samt ”lusning” av elever varje termin. (s. 168) 
  • Flera rektorer talade varmt för välfungerande skolbibliotek och bibliotekarie. De är viktiga för elevernas språkutveckling och betydelsefulla för skolans kulturpolitik. (s.187)  
  • Det händer att även lärare i andra ämnen än svenska visar ett oväntat engagemang för läs- och skrivutveckling. Det angelägna i att bredda och fördjupa kompetensutvecklingen på området nämns, liksom satsningar på skolbibliotek och skolbibliotekarier. (s. 203)  

Folkbibliotekets begränsningar
Så här står det i rapporten:
Vid seminariet med LUS-ansvariga lärare framkom klagomål mot kommunbibliotekets växlande bemötande av hjälpsökande elever. Somliga bibliotekarier gjorde förvisso förtjänstfulla insatser, andra fick kritik för att inte vara tillmötesgående nog. (s. 188)”

Min kommentar: det framgår inte i denna rapportdel något om i vilket sammanhang eller med vilken samplanering, mellan skola och kommunbibliotek, som eleven kom till kommunbiblioteket. Ett folkbibliotek och skolbibliotek har olika uppdrag.  

Framförallt handlar det om att ett skolbibliotek är en del i skolans pedagogiska verksamhet och har genom det en förförståelse för elevens behov och läsnivå. På ett folkbibliotek kommer alla sorters låntagare samtidigt som elever med lässvårigheter köar för hjälp tillsammans med folk som vill ha resmålsfakta, bilreparationshandbok, historiska romaner, instruktioner om frivoliteter. Men visst, alla ska bemötas lyhört, respektfullt, kreativt och kunnigt på alla bibliotek. Det är oerhört viktigt att man alltid och återkommande jobbar med för att utveckla och förbättra.

LUS – Läsutvecklingsschema
Citerat ur rapporten:
LUS bygger på idén att skriftspråklighet kan indelas i tre faser: (1) den utforskande (steg 1–12), den expanderande (steg 13–19) samt den litterata. Ambitionsnivån för vår skolkommun är att ingen elev ska gå ut grundskolan utan att ha uppnått värde 18A.

Den lägsta nivån i skolkommunens resultatlistor för år 8–9 är steg 12, definierat som ”Läser minst 3–4 ord i följd i böcker (texter), inom deras erfarenhetsvärld, innan de fastnar”. Steg 15 är av stor praktisk betydelse och formuleras som: ”Läser flytande och obehindrat, t ex kapitelböcker, med god förståelse. Föredrar att läsa tyst”. Rektorer och lärare i fältstudien tolkar detta som att hit, men inte längre, kan eleven lusas via högläsning.

Steg 16 handlar om att kunna läsa/förstå instruktioner, recept etc. dokumenterat i som rätt handling; steg 17 går ut på att klara att läsa textremsan till utländska filmer mm. Steg 18 är differentierad i tre punkter, och de redovisas här med ord som speglar rapportförfattarens uttolkningar. För 18A krävs att man kan följa handlingen i böcker samt att man någon gång har uppnått bokslukarstadiet. 18B handlar om att urskilja miljöskildringar, personporträtt och inre monologer, 18C går ut på djupläsning och kräver genremedvetenhet. Steg 19 kräver att läsaren både kan överblicka och fördjupa sig i en omfattande text, och vid en omläsning snabbt förmår friska upp textens poänger och struktur.

Det litterata läsandet kräver abstrakt och hypotetiskt tänkande, och att läsaren utvinner kvaliteter som överskrider textens information (Allard, Rudqvist & Sundblad, 2001). Spannet i läsförmåga täcker hela registret från 2-årsåldern till kravnivån för universitetsstudier.

När resultatuppföljning kritiseras i skoldebatten skjuter kritikerna in sig på minst tre risker, nämligen (1) att elever som misslyckas i skolarbetet blir stämplade, (2) att det som är lätt att pröva blir viktigt, istället för att det som är viktigt blir prövat, (3) att tid som borde läggas på lärande används för testning. Undersökningsmaterialet får visa om den typen av kritik framkommer också mot resultatuppföljningarna i vår skolkommun. (s. 147-148)

Synpunkter, reflektioner någon? // Pia Malmberg-Kronvall

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s