Nyttan med databaser?

Ja, det är det kanske något bibliotek som ställer sig den frågan emellanåt. Jag gjorde det själv när jag samanställde statistiken för de databaser som Länsbibliotek Sydost subventionerar. Det är inte den exponentiella kurva som jag hade önskat. Istället är det överlag en ganska rak kurva, någon minskar till och med lite, andra ökar lite. Länsbibliotek Sydost tycker det är viktigt med tillgången till databaser och nättjänster och vill fortsätta stödja biblioteken i arbetet med att ge användarna tillgång till digital information. Precis som vi gör med annan media.

KULDA 10 år
I år är det 10 år sen KULDA bildades.  Några av er var kanske med på den tiden. Jag var det i alla fall. KULDA bildades för att pressa priserna på utvalda betaldatabaser för folk- och skolbibliotek. Många abonnemang, både på läns- och kommunnivå tecknades. Bengt Källgren åkte runt i landet med KULDAs metodhandbok för att få fart på nya arbetssätt. Mycket har hänt i den digitala världen sen 2001. Och ändå känns det som om vi borde ha kommit längre. Vad beror det på?

Varför betaldatabaser?
Det är inte alltid det räcker med Google. Det behövs komplement till de fria resurserna på nätet. Betaldatabaser har ett kvalitativt innehåll med känd avsändare. Någon har skapat databasen för ett särskilt syfte och med ett avgränsat innehåll. Att vara informationskompetent är bland annat  att vara bekant med databaser. Vi kan hämta stöd för tillgången till databaser på bibliotek i bibliotekslagens § 2.

Problemet?
Faktum kvarstår. Användningen av databaser på biblioteken är låg. Vad beror det på? Det kan finnas en rad orsaker.

  • Bristande marknadsföring. Att nå ut med budskapet om databaser är ofta en utmaning. Vilket marknadsföringsmaterial bistår leverantören med? Vad
  • Googles dominans. Det är så lätt att nöja sig med de första träffarna i en Google-sökning.
  • Bibliotekspersonalens kännedom. Är man säker på sina redskap använder man dem oftare och mer ledigt. Då är det enklare att i sin tur lära användarna.Det gäller för att lotsa rätt användare till rätt databas och att ge användarna tillgång till databaser i de sammanhang de behöver dem.
  • Oklara målgrupper. Alla databaser har inte en given målgrupp. Det gäller att hitta målgruppen och rikta marknadsföringen mot den.
  • Gränssnittet. Om gränssnittet är krångligt är det stor risk att användaren ger upp tidigt. En engelskspråkig databas kan för vissa vara ett hinder.
  • Tekniken. Det kan vara ip-kopplingar som inte funkar, länkar som  är trasiga eller lösenord som är försvunna. Dessutom, att kunna använda databasen hemifrån är en fördel men det är inte alla leverantörer som erbjuder den möjligheten.  Det ska vara så enkelt som möjligt att få tillgång till databaserna och att komma igång att använda dem.
  • Tillgängligheten. Fungerar databasen för den som till exempel använder skärmläsare eller punktskriftsdisplay?

Lösningen?
Givetvis finns det sätt att gripa sig an problemen ovan.

  • Marknadsföra databaser på webben, i nyhetsbrev, i bibliotekslokalen, i informationsdisken.
  • Se till att det finns marknadsföringsmaterial efter de behov som finns.
  • Erbjud personlig visning.
  • Lyfta fram sidan för databaser och göra den lättbegriplig och tilltalande.
  • Hitta nya målgrupper och ta kontakt med dem.
  • Lägga databaser i anslutning till katalogen.
  • Göra instruktionsfilmer eller använda sig av redan gjorda.
  • Ha hyllpratare på strategiska ställen.
  • Se till att bibliotekspersonalen regelbundet utbildas och uppdateras.

Nästa år när jag sammanställer hoppas jag kunna utbrista: Äntligen, ett trendbrott verkar vara på väg!

//Maria Lundqvist

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s