Uppsatser om Låna dig rik!

Projekt Futurum.kom går snart in på sitt tredje och avslutande år. Ett intensivt arbete, såväl internt som externt, har pågått och kommer att pågå även nästa år. Redan när projektet planerades bestämdes det att det skulle utvärderas vetenskapligt och Linnéuniversitetet knöts till projektet. Med Angela Zetterlund i spetsen bedrivs utvärderingsarbetet på olika sätt. Under året har studenter inom biblioteks- och informationsvetenskapen skrivit tre uppsatser utifrån olika aspekter av projektet. Uppsatserna är nu godkända och publicerade. De bjuder på intressant läsning och ger projektet nya kunskaper och perspektiv.

Kampanjarbete på ett mindre folkbibliotek
Marie Johanssons uppsats Att göra det oväntade – en utvärdering av marknadsföringskampanjen ”Låna dig rik” på ett mindre folkbibliotek utgår ifrån en fallstudie av ett av biblioteken i projektet. Johansson utgår från frågeställningarna:

  1. Vilka mål har biblioteket med ”Låna dig rik”-kampanjen samt vad är personalens erfarenhet av användarna vad gäller behov och efterfrågan?
  2. Hur har biblioteket valt att genomföra marknadsföringskampanjen och vilken roll har användarna haft i den processen?
  3. Vad är det interna resultatet av bibliotekets marknadsföringskampanj, vad blev personalens upplevelse och erfarenhet av kampanjen?
  4. Vad är det externa resultatet av bibliotekets marknadsföringskampanj, uppfylldes målsättningarna?

Resultatet av studien visar att samarbetet med Futurum.kom medfört en stärkt intern samverkan med ett större kontaktnät mellan olika kommunbibliotek och en kompetensökning inom arbetet med att utveckla marknadsstrategier. Genom att gå utanför bibliotekets lokal har personalen mött sina användare på nya sätt och förstärkt relationen med dem. Däremot konstateras det att det inte finns några konkreta bevis i form av ökade besöks- och utlåningssiffror under kampanjveckan.

Kampanjens mottagande i pressen
Låna dig rik: om en marknadsföringskampanj i tre regioner och dess mottagande i lokalpressen är titeln på Mikael Nilssons uppsats som grundar sig på 28 artiklar från den lokala dagspressen i samband med den övergripande kampanjen. Uppsatsen utgår från frågeställningarna:

  1. Vilken bild av kampanjen förmedlas i den offentliga diskursen?
  2. Hur väl stämmer denna bild överens med den som formulerats av kampanjens upphovsmän?
  3. Hur har användarna kommit att nämnas i den offentliga diskursen?

I Nilssons uppsats utkristalliserar sig fyra kategorier för artiklarna: upplysarna, trendvändarna, värnarna och utvärderarna. Han konstaterar att mottagandet av kampanjen har varit framgångsrikt i dagspressen. Det önskade budskapet har kommit fram. Däremot har användarna uppmärksammats endast i mycket liten utsträckning.

Hur allmänheten uppfattade kampanjen
Emma Svensson och Hanna Tollins uppsats ”Jag hade inte fattat att det gällde biblioteket” – en utvärdering av marknadsföringskampanjen ”Låna dig rik” i Kalmar har frågeställningarna:

  1. Har invånarna i Kalmar uppmärksammat ”Låna dig rik”-kampanjen?
  2. Genom vilka marknadsföringskanaler har invånarna uppmärksammat kampanjen?
  3. Stämmer invånarnas bilder av biblioteket överens med de bilder kampanjen vill förmedla?
  4. Är biblioteken i Kalmar på väg mot ”Låna dig rik”-kampanjens uppsatta externa mål?

En enkätundersökning gjordes ute på stan i centrala Kalmar. 136 enkäter besvarades. Resultatet visar att drygt hälften hade uppmärksammat kampanjen, kvinnor i högre grad än män. I första hand hade man lagt märke till kampanjen på biblioteket samt på reklampelare och affischer. Ingen av de tillfrågade hade gått oftare till biblioteket efter kampanjen. Dock uppfattade man kampanjen som positiv. En slutsats är att projektet är på väg att uppfylla sina mål men att det är en långsam process.

Ytterligare en uppsats
Utöver uppsatserna från Linnéuniversitetet har Claes Karlsson på biblioteks- och informationsvetenskapen på Uppsala universitet skrivet uppsatsen Att skapa bilden av biblioteket: åtta bibliotekariers upplevelser av deltagandet i projekt Futurum.kom. Bibliotekarierna finns på två av biblioteken i projektet. Karlssons frågeställningar är:

  1. Har informanternas bild av biblioteket påverkats, och i så fall hur?
  2. På vilket sätt har de påverkats i sin yrkesroll?
  3. Kan några tendenser ses i fråga om en möjlig upplevd regional identitet?

Resultatet av undersökningen visar att projektdeltagandet har medfört en kritisk reflektion kring såväl yrkesroll som verksamhet. Vad gäller yrkesrollen så har en viss kommunikativ medvetenhet utvecklats. Kärnvärdena tycks inte ha inneburit något alldeles nytt men har bidragit till en ökad medvetenhet. Undersökningen visar att marknadsföring av bibliotek inte är helt okontroversiellt men att uppfattningarna om kampanjarbetet är positivt.

//Maria Lundqvist

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s