Med Daisy i USA

Så var det dags igen för årsmöte med det internationella DAISY Consortium (DC). Eftersom Svenska Daisy-konsortiet (SDK) är medlem i DC och undertecknad är ordförande i SDK hade jag förmånen att få tillbringa några dagar nyligen i Baltimore, USA, där årsmötet och en efterföljande konferens hölls. I fjor hölls motsvarande möte i finska Helsingfors. I  inledningen i mitt inlägg därifrån kan du läsa mer om vad DC och SDK  står för.

Årsmötet Årsmötet
DC:s årsmöte hölls den 7 juni på Hotel Tremont Plaza i Baltimore. Vid förra årsmötet valdes Stephen King från engelska RNIB (Royal National Institute of Blind People) till president och nu har han varit på den posten nästan ett halvår. Mötet var väl förberett och punkterna kunde klubbas genom i ganska rask takt. Det beslutades att medlemsavgiften ska höjas med 3 % på grund av ökade kostnader. Stephen King berättade om arbetet med att ta fram en strategi för framtiden. Strategin ska tala om vilka DC är, vad som är visionen och uppdraget och vad användarna och andra intressenter ska tjäna på arbetet och utifrån det, vad som behöver göras. Generalsekreterare George Kerscher  från amerikanska Learning Alley summerade de projekt som pågår inom DC. Till exempel pågår TIGAR-projekt för att göra det möjligt för länder att låna talböcker och anpassat material av varandra genom att bland annat arbeta med upphovsrätten som ser olika ut i olika länder. Läs mer om projekten här. Nästa årsmöte kommer att hållas i Köpenhamn i början på juni 2013.

DC arbetar aktivt för att mainstream-publisering av digitalt material som böcker och andra publikationer inte ska behöva anpassas för personer med läshinder utan vara tillgängligt redan början.  George Kerscher har skrivit en bra artikel som innehåller både historia och framtid för digital publicering med koppling till det här området. Rekommenderas!

NFB-byggnadenKonferensen
Den 8 och 9 juni arrangerade NFB (National Federation of the Blind) konferensen Inclusive Publishing and eBook Distribution: Access for People with Print Disabilities. NFB är en amerikansk motsvarighet till svenska SRF och konferensen hölls i deras lokaler i Baltimore. Här är programmet.  

Konferensens röda tråd var hur material som publiceras digitalt kan göras tillgängligt från början för att undvika att behöva lägga ner arbete på att tillgänglighetsanpassa det. I den bästa av världar är allt tillgängligt med en gång och inga särskilda organisationer behövs för att göra anpassningar. Nu är det inte så, även om visst material är det, så återstår det mycket arbete.

Ovan nämnde Stephen King talade om att ”boksvälten” för läshindrade måste upphöra och vikten av att kunna läsa det som alla andra läser och att man lätt ska kunna hitta det. Det är endast en liten del av alla böcker som publiceras som finns in något tillgängligt format.

Författarna och förläggarna vill ha öppna standarder och teknologier, inkluderande sätt att skriva och publicera, vägar till marknaden och en bättre läsupplevelse för alla. Regeringar vill ge tillgång till information och utbildning som krävs av FN:s konventioner och inkluderande lagar.

Det som han ser som möjligheten är e-boksrevolutionen. I Storbritannien var 54 % av de 1 000 mest sålda böckerna år 2010 e-böcker som är läsbara med ögon, öron och fingrar. Men fortfarande finns det många barriärer som användarnas färdigheter och kunskap, teknikkostnaden samt rättigheter. Läsupplevelsen är inte alltid den bästa. Men det finns också möjligheter. Förlagsindustrin genomgår en omfattande förändring även om tekniken inte är tillräckligt mogen än. Förlagen vill vara tillgängliga men det vet inte hur. Genom att arbeta tillsammans kan vi överkomma det här.  Vi behöver tala samma språk.

Stephen gör följande definitioner. Jag använder de engelska termerna eftersom jag inte är säker på hur de ska översättas på bästa sätt.
Inbuilt accessibility: en mainstream-publikation som är direkt användbar för alla.
Costumised for accessibility: en separat version av en mainstream-publikation, modifierad för att kunna läsas med hjälpmedel.
Inclusive publishing: den totala processen, från författare till läsare, designad för att omfatta alla. En publikation på det här sättet skulle kunna vara i epub3-format med bra navigering, integrerad mänsklig inläsning och bildbeskrivningar.

För att uppnå Inclusive publishing behöver vi leverera fler mainstream-publikationer med inbyggd tillgänglighet, förbättra effektiviteten när man gör anpassningar, förbättra publicerings- och lästeknologin, modernisera copyrigten samt stödja personer med funktionsnedsättningar att bygga på sina kunskaper.

Inclusive publishing är bra för alla!

Markus Gylling arbetar med standardiseringsarbete inom DAISY Consortium och är också ordförande i EPUB3 Revision Working Group där han arbetar med att få in tillgänglighetsaspekten i epub3-formatet. Den som vill lära mer om tillgängligheten i epub3 kan göra det i skriften Accessible EPUB3 av Matt Garrish, utgiven av O’Reilly. 

Det finns framtagna riktlinjer och exempel, checklistor och kontrollverktyg för den som vill använda epub3 för tillgänglig publicering. InDesign 6 har stöd för epub3-publicering.

Matt Garrish, som skrivit ovan nämnda bok, fortsatte med att betona att ägna sig åt återpublicering (republishing), alltså att anpassa redan utgivna publikationer, är ett misslyckat paradigm och att stängda standarder inte fungerar. För att systemen för att läsa ska fungera behöver publikationerna ha ordentliga data och utan ordentliga system för att läsa är de bästa data i världen otillgänglig. Ett symbiotiskt förhållande med andra ord. Här spelar epub3 en roll.

Här är riktlinjerna för tillgänglig epub3.

KonferenssittningSarah Herrlinger från Apple berättade om deras vision för personer med läshinder. De bygger in tillgänglighet bland annat genom skärmläsare på iPhone och iPad. Sarah demonstrerade deras program iBook Author där vem som helst kan bygga egna böcker som är tillgängliga. Boken kan bestå av text, bilder, ljud, rörliga bilder och interaktiva element. Till exempel kan en lärare göra studiematerial för en läshindrad elev.

Om deras tillgänglighetsarbete kan du läsa här. 

Garth Conboy arbetar på Google och är ordförande i International Digital Publishing Forum (IDPF). Han konstaterade att vi gått från döda träd till digitala e-format för att göra böcker. Ett av fyra amerikanska hushåll har en surfplatta. Nu finns över 20 miljoner skannade böcker i Google Books. De trender han ser är att e-böckerna blir ännu mer internationella, att formaten blir mer komplexa och att antalet surfplattor ökar.

James Gashel från KNFB Reading Technologies slog fast rättigheten till samma bok, samma tillfälle och samma pris. Med e-böcker blir böcker mer ”osynliga” och hyllplats är inte viktigt. Hur upptäckts böcker då, frågade han sig? I deras e-bokstjänst Blio.com, som åskådliggör sortimentet, kan man både låna och köpa e-böcker. Det finns 250 000 titlar för utlån till bibliotek och skolelever.

 Den här tjänsten skulle kunna jämföras med vårt svenska Elib.

Mike McCabe från Internet Archive  berättade om vad som finns i arkivet.

30 000 datorprogram
600 000 rörliga bilder
1 000 000 ljudinspelningar
2 000 000 tv-timmar sedan 10 år tillbaka
2 000 000 böcker och texter
150 000 000 000 webbsidor från 1996 och framåt (sök på en webbsida och se hur den sett ut genom åren, mycket underhållande)

Av böckerna är 400 000 från 1923 och framåt och är skyddade av upphovsrätt. Bland annat finns de i Daisy-text-format och epub. De skannar 1 000 böcker per dag.

I openlibrary.org, som har 150 000 besök per dag, har varje bok sin egen sida. Katalogposterna är öppna för vem som helst att komplettera. De upphovsrättskyddade böckerna kan bibliotek låna. Det finns api för den som vill integrera på sin egen webb.

Vad gäller bokdelen så fick jag associationer till vårt svenska Runeberg och det arbete som bedrivs där, om än i mindre omfattning.

Konferensens andra dag hade fokus på digitala resurser för högre utbildning.

George Kerscher inledde dagen med att säga att vi nu har 12 månader på oss att förändra världen vad gäller den digitala tillgängligheten! Det är bara att kavla upp ärmarna och börja arbeta!

Rick Clinton från förlaget Pearson konstaterade att man inte vänder ett sådant stort förlag som deras på en femöring, när det gäller att implementera tillgänglighetsaspekten, även om viljan finns. De vill göra rätt saker men hade inte resurserna till en början. Nu har de involverat författarna och har kommit en bit på väg. De kommer att börja använda epub3-formatet.

 Michele Bruno arbetar på förlaget Cengage och där har de jobbat med tillgänglighet i tio år. Läs mer här. De har ett råd för tillgänglighetsfrågor. Förfrågningarna på källfiler för studielitteratur har ökat mer än vad de hade förväntat sig. 2009 startade de en tjänst för snabbt och effektivt ge tillgång till källfilerna.

Deras utmaningar ligger i tekniken, innehållet och samarbetet. De samverkar med Association of American Publishers.

Deras inställning är att det börjar med att lyfta tillgänglighetsfrågan och göra de inblandade medvetna, sen att designa med tillgänglighet för ögonen och att testa på användarna under utvecklingen.

Amerikanska förlag har kommit mycket längre än vad svenska har när det gäller att erbjuda digitala resurser och arbetet med att göra dem tillgängliga för personer med läshinder. Det skulle vara intressant att höra hur svenska förlag tänker kring de här frågorna.

Att matematik är särkskilt svårt att göra tillgänglig för den som använder olika hjälpmedel talade David Schleppenbach om. Det är svårt att läsa matematiska formler men det är ännu svårare att själv skriva dem. Det finns olika sätt för det här men det behöver utvecklas mycket mer. Vetenskap, teknik, ingenjörskap och matematik är särskilt utmanade i utbildningsvärlden för den som har läshinder.

Betsy Beauman från The Benetech Initiative, berättade om projektet DIAGRAM som arbetar med att göra grafiskt innehåll mer tillgängligt. De tar fram verktyg för hur man märker upp och beskriver till exempel grafer och diagram.

Presidenten för NFB, Marc Maurer, avslutade konferensen med ett karismatiskt och eldigt tal där han bland annat berättade om hur det var i USA när de första bankomaterna kom och de inte var tillgängliga för synskadade. NFB kontaktade banken och frågade varför de inte hade tillgängliga bankomater. Banken svarade att det inte fanns några att köpa. NFB gick då till tillverkaren och frågade varför de inte tillverkade tillgängliga automater och fick till svar att de inte fått någon beställning. Tala om ett moment 22!

Namnbrickor från konferenserDet var intressanta och intensiva dagar i Baltimore. Deltagare från runt 20 länder från hela världen deltog i mötet och konferensen. Visst är det olika förutsättningar i olika länder men det är mer som förenar oss än som är olika. Alla jobbar vi mot samma mål – att personer med läshinder ska kunna ta del av samma litteratur och information samtidigt som alla andra!

//Maria Lundqvist

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s