E-boken och dess omvärld – rapport från seminariedag

Fyr i MalmöDen 19 november 2012 arrangerade Bibliotek, bildning och media på Region Skåne i Malmö seminariet E-boken och dess omvärld. Här är några nerslag från den dagen. Hela programmet finns på http://www.skane.se/kultur/
eboksseminarium1
.

 E-böcker och pappersböcker fungerar på olika sätt och hanteras därför på olika sätt på biblioteken. E-boken är en utmaning för biblioteken. Örjan Hellström från Kultur i Väst pratade om de begränsningar som e-boken har. Det går inte att fjärrlåna en e-bok eller kopiera ur den. Den går inte heller att anpassa e-böcker enligt § 17 URL för personer med läshinder fullt ut. Bevarandet av e-böcker till eftervärlden är också ett problem.

I USA minskar tillgången till e-böcker för bibliotekbruk. Det är inte alla amerikanska förlag som säljer e-böcker till biblioteken, en del har karantän för nyutkomna titlar och andra har höjt priset kraftigt. Något förlag anser att e-boken är ”utsliten” efter 26 lån och då måste biblioteket köpa nytt exemplar. I USA är licensmodellen den vanligaste. Den innebär att biblioteket köper licenser till exemplar av e-boken och bara en låntagare kan läsa den åt gången. I Sverige använder sig Elib av accessmodellen, där varje lån kostar 20 kr.

Mikael Petrén från Stockholms stadsbibliotek (SSB) inledde med att konstatera att inom forskningsbiblioteken har e-boksboomen redan kommit men att inom folkbiblioteksvärlden väntar vi fortfarande på den. Inom SSB står utlånen av e-böcker för endast 3 % av det totala utlånet.

Med e-böcker kan biblioteken möta efterfrågan på ett annat sätt. Där är boken om Zlatan ett tydligt exempel, där många fler på kort tid kunde ta del av boken. Det som ligger på minussidan för e-böcker i allmänhet är det dåliga utbudet på svenska, priset som är mer än dubbelt så dyrt som pocket och det faktum att momsen på e-böcker är 25 %. Biblioteken blir av förlagen via Elib blir vingklippta när förlagen har karens på nya titlar.

I somras genomförde SSB en enkät till e-bokslåntagare. Tusen svar kom in. Sammanfattningsvis kan sägas att de som svarat är nöjda, tycker det är enkelt, lånar mer än tidigare, kommer att låna ännu mer och en del har skaffat sig lånekort bara för att kunna göra e-lån. Läs mer om enkäten på http://bloggar.biblioteket.se/digitalabiblioteket/en-e-boksenkat-ser-dagens-ljus.

Slutsatser som Mikael drog var att utbudet av e-böcker på svenska är för litet, en anledning till att förlagen inte säljer fler e-böcker är höga priser, e-böckerna är redan en viktig del av folkbibliotekens kärnverksamhet, e-böcker är ett bra sätt att möta stor efterfrågan på kort tid, det behövs flera kompletterande modeller för utlån av e-böcker och bibliotek behöver bli bättre på att tillgängliggöra fria e-böcker.

Klart är att Elib behöver konkurrens. Publit är på gång, läs mer om det på http://www.svb.se/nyheter/publit-bryter-monopol-p-bibliotek.

Läs mer om varför svenska e-böcker är svårsålda http://www.svd.se/kultur/darfor-ar-svenska-e-bocker-svarsalda_7669818.svd.

(Några dagar efter seminariedagen dyker det här intressanta blogginlägget från SSB upp http://bloggar.biblioteket.se/digitalabiblioteket/enad-front-for-e-boken-2)

Chefredaktören på Svensk Bokhandel, Tove Leffler, pratade om e-boken ur bokhandelsperspektiv.

Från Elib görs varje månad 85 000 utlån och 18 000 köp av e-böcker. Det är alltså en väldigt liten del av bokhandelns försäljning som är e-böcker. Tove förutspår att 1 % av försäljningen vid jul kan utgöras av e-böcker. Vinstmarginalerna för e-böcker är låga, ibland förlustaffär.  Fristående bokhandeln Billingska var tidigt ute med att sälja e-böcker men de tjänar inga pengar på det. Men bokhandlare måste ändå tillhandahålla e-böcker för att överleva.

John Augustsson från KB avslutade dagen med att berätta om KB:s uppdrag för e-böcker.

Han började med att tal om vad KB skulle kunna göra. KB skulle kunna samordna vad gäller teknik och att skapa mötesytor, arbeta för digitalisering av äldre litteratur, arbeta med avtalslicenser/förhandling och att undersöka sakförhållanden genom att till exempel göra enkäter.

Men frågan är då var de ska börja? De har bestämt att börja med att fokusera på ”e-boksmaskinen”. Den ska vara både sluss och kärl, sänka inträdeströskeln i distributörsledet, göra att upphovsrättsligt fria titlar blir just fria för biblioteken och fånga upp lokala digitaliseringsinitiativ.

Inom det här finns det fyra arbetsuppgifter som är viktiga. Det är frågan om nationellt lånekort, postflöde/API:er, licenser/avtal och affärsmodeller/finansiering. En förstudie med konkreta åtgärdsförslag ska vara klar i mars/april 2013. Vad som händer efter det är än så länge en öppen fråga.

/Maria Lundqvist

 

 

 

2 thoughts on “E-boken och dess omvärld – rapport från seminariedag

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s