Anteckningar från e-boksseminarium i Malmö

bild2Den 14 februari 2013 arrangerade Bibliotek, bildning och media på Region Skåne i Malmö ett e-boksseminarium. Här är några nerslag från den dagen. Programmet finns på http://www.skane.se/kultur/
eboksseminarium3
. Hashtaggen var #ebokskane.

Under rubriken Läsande och läsare i den digitala tidsåldern gav Ann Steiner, docent i förlags- och bokmarknadskunskap vid Lunds universitet oss några inblickar i de olika aktörerna på e-boksmarknaden. Inom den digitala utgivningen ryms e-böcker, elektronisk litteratur, texter och filer online. Huruvida en e-bok måste ha en pappersförlaga, är en omtvistad fråga. Hur som helst så bör en e-bok ha tydligt avgränsade upplagor.

På e-boksmarknaden finns tre aktörsgrupper. Det är producenter (författare och förläggare), distributörer (försäljare, bibliotek och andra aktörer) och konsumenter (läsare, köpare, lånare och samlare). En förändring bland rollerna skedde i början på 90-talet. Det är otydligare nu, aktörer kan ha olika roller.

Det är producenterna som styr vad vi uppfattar vara en e-bok. För mycket kända författare, typ Läckberg, är e-böcker ingen stor sak. För oetablerade författare finns en större möjlighet att nå ut. De icke-etablerade driver på utvecklingen. Intresse för att digitalisera backlisten är svag.

Författare på poeter.se och sockerdricka.nu drivs av längtan att bli utgiven. Obeställda manus till förlagen har ökat kraftigt. Marknaden präglas av konglomeratisering (de sex största förlagsgrupperna styr utgivningen i västvärlden), polarisering (lämnandet av midlist ger utrymme för de minsta), innehåll (ska kunna förpackas på olika sätt för olika ändamål) och konvergens.

Litteraturkategori, försäljningskanal och tekniskt format är tätt sammanlänkade. Den erotiska utgivningen ökar kraftigt, ges ut av porrförlag och nästan bara som e-böcker, det är böcker man inte vill äga. Böcker som man vill äga är sådana böcker som förstärker den bild man ge av sig själv.

Vad gäller distribution så finns det inga starka aktörer i Sverige som driver utvecklingen. Hinder är tillgänglighet, tekniskt format och pris.

När det kommer till läsarna så är det ovanligt att äga en dedicerad läsplatta. Det taktila avgör vilka böcker vill man ha i fysiskt format. E-boksläsning har inte ersatt fysiskt läsande. Läsarna vill inte ha för mycket teknik. Kategorier som går bäst är slit och släng-böcker, det nyutkomna, facklitteratur/handböcker. Man känner sig modern när man läser e-böcker. Välutbildade läser mer e-böcker, etnicitet påverkar också, kön inte lika mycket. Största gruppen e-boksläsare finns i åldern 30-50 år, de är inga early adopters. Man läser från början till slut på samma sätt som med pappersböcker.

Hur ser framtidens e-boksmarknad ut? Den är ett komplement, ingen separat marknad. Fysiska böcker förknippas med så mycket annat. Beror på vem man är och var man befinner sig. Man läser i olika format beroende på omständigheter. Ett beteende är att köpa den fysiska boken efter att ha läst e-boken. Vi vill äga och samla böcker, det beteendet kommer inte att förändras. Ägandet behåller läsupplevelsen.

Förlagen väntar på att något annat förlag ska göra något. Alla räknar med en förlust. Enda vinnaren är läsaren. Även vissa författare som inte syns i vanliga kanaler. Experimentell litteratur kan bli vinnare. Den långa svansen blir ännu längre.

Allt löser sig inte om e-boksmomsen sänks. Bibliotek kan bli det enda ställe som visar fysiska böcker och det kan bli ett problem. Hur länge kommer det att finnas fysiska bokhandlare? De kan bli showrooms istället, betalda av förlagen. Små, nischade bokhandlare kan gå med vinst.

Ska biblioteken ägna sig åt e-böcker? Ja, det fria utbudet där upphovsrätten gått ut men inte annars, svarade Ann på den direkta frågan.

Ingela Wahlgren, bibliotekarie på Internationella Miljöinstitutet vid Lunds universitet, talade under rubriken Att läsa e-böcker: socialt eller i smyg? Appar för läsning, läsning i appar. Ingela utgick från de tre tydliga trender hon ser.

Strömmande läsning: Spotifytjänster, till exempel 24symbols, som innehåller e-böcker från mindre förlag och upphovsrättsfria böcker.

Social läsning: Readmill, social läsapp, lätt att markera text och dela med sig. Kan vara användbart i bokcirklar.
Kobo gör läsandet till en sport. För lässtimulans?

Upplevelseläsning: Utökade e-böcker (enhanched e-book). Är en bokapp en e-bok? Till exempel Natti natti, en barnbok med berättarröst men ingen text.
I apppen Papercut dyker ljud och illustrationer upp under läsningen . Kan vara distraherande.

Ingela avlustade med några frågor.
Varför läser vi e-böcker? vi läser e-böcker för att vi kan och vet hur man gör.
Varför läser vi INTE e-böcker? För att vi inte kan/har möjlighet. För att det finns så mycket annat man kan göra.
Varför läser vi tryckta böcker? Nostalgi? Varför är det fint med tryckta böcker? Hög status? Inte fint med E L James.

Nedklottrade e-böcker? Ja tack! var rubriken för Lisa Irenius, kulturchef på Upsala Nya Tidning.

Lisa berättade om ett projekt som UNT genomfört där de låtit läsarna ta del av recensentens egen, nedklottrade version av e-boken. Hon inledde med att tala om litteraturkritik som är konsumentupplysning, värdering, samtal om och med litteraturen.

Formerna för litteraturkritiken är recension i en tidning, betygsättning på köpsajter, till exempel Amazon, (fejkade betyg förekommer) och social läsning som readmill.com, findings.com, goodreads.com.

Två böcker användes i projektet. Dagar i tystnadens historia lästes av recensenten Therese Eriksson för att spara anteckningar och Skrivbordskrigarna som lästes av Ulrika Knutson. E-böckerna med anteckningar låg ute två veckor och fick 3000 respektive 2000 nedladdningar.

Först provade de att använda epub och att skanna in boken. Men det funkade inte. Valet föll istället på Pdf expert-appen för att kunna göra anteckningar i e-bok.

UNT gjorde det här för att utveckla litteraturkritiken, läsa tillsammans med kritikern, ge inblick i arbetsprocessen, lyfta fram dialogen med texten, ge läsningen ett mervärde och öka tillgängligheten för litteraturen vi skriver om/möjlighet att bekanta sig med e-boken.

Läsarna tycker det är positivt men det har inte kommit några kommentarer till kommentarerna, de har tyckt om annat istället.

Kritikerna tyckte att det blev lite självcensur och oreflekterad dialog men också personligt.

Författarna och förlag tyckte det var bra och att all information om e-böcker är intressant. Nedladdningssiffran är hög, men e-boken hittills är en succé bara när den är gratis Ingen märkbar förändring i försäljningen. Förlagen upplät böckerna gratis till UNT.

UNT planerar att göra fler kommenterade böcker.

Lena Hammargren är grundare av förlaget Novellix och pratade under rubriken Stora visioner, litet format. För vårt läsande ser Lena tid, konsumtionsvanor, bitkultur (Twitter, Youtube) och bekvämlighet (prenumerationstjänster tjänster och varor som levereras) som viktiga faktorer. Hon menar att novellen borde vara det bästa för vår läskultur och på det sättet föddes Novellix. Novellerna, exklusivt skrivna, ges ut i tre format: tryckt bok, e-bok, ljudbok. Fyra noveller fyra gånger per år. Sprids via återförsäljare, bibliotek, prenumerationer, skolor, sociala medier, Spotify, iTunes. De tryckta säljer bäst, de digitala står för 20 procent.

Michael Eklad är illustratör, animationsregissör och producent på Sluggerfilm AB och hade rubriken E-böcker för barn – true crossmedia?. Han demonstrerade den utökade e-boken Imse & Vimse – kaffe med dopp och söker finansiering för att kunna utveckla och jobba vidare.

En annan deltagares anteckningar finns här att läsa.

//Maria Lundqvist

Uppdatering: Här är två rapporter till från dagen, Länsbibliotek Jönköping och Bis.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s