”Reclaim the library” – rapport från konferens i Umeå

Konferensen “Reclaim the library” arrangerades i Umeå 21-22 mars 2013. Här är några nedslag från dagarna som innehöll många intressanta punkter med engagerade medverkande som inspirerade de drygt hundratalet deltagare. Applåderna var många och långa.

Programmet finns på http://www.biblioteksforeningen.org/2013/01/21/reclaim-the-library-2/.
Twitterflöde finns på #marsdagar.

Jens Thorhauge, tidigare director för Center for Bibliotek, Medier og Digitalisering i Danmark inledde med att försöka förklara uttrycket ”Reclaim the library”. Det kan betyda att kräva tillbaka biblioteket till folket. Men det kan också betyda att kräva förändring. Genom seklen har det skett förändringar på biblioteken utifrån de olika typer av samhällen vi haft. Vad är utmaningen i kunskapssamhället? Ett nytt bildningsideal växer fram där möjlighet att hantera skiftande villkor är viktigt liksom, kompetenskrav, digitala krav, kreativitet och multikulturella miljöer. Bibliotekets roll är fortsatt att utbilda människor men på nya sätt. Reclaim the library kan också betyda: Vi accepterar inte att 20 procent aldrig kommer till biblioteket!

Det finns inte konsensus om det framtidens bibliotekskoncept. Försvinner boken eller inte? Det bokdominerade biblioteket är en realitet men de digitala biblioteken sätter dagordningen.

Det fysiska rummet förändras i den digitala världen. Det byggs fortfarande stora, pompösa bibliotek.
Det arbetas med nya koncept med aktiviteter, informell inlärning, skapande aktiviteter, nya tjänster, informationsutmaningar, självbetjäning och meröppnabibliotek.

Thorhauge menar att vi kan bevara det klassiska bibliotekskonceptet med fokus på medier, men fint hus, många kultur- och läraktiviteter, café och bra öppettider är viktigt och måste finnas med. Det goda biblioteket har en mångfald av användare.

I modellen med de fyra rummen finns lärrummet, inspirationsrummet, mötesrummet och det performativa rummet som alla tillsammans står för bibliotekets olika delar.modell bibliotekens rum

Biblioteket är public service! Utveckla mer differentierade erbjudanden för att attrahera olika segment. Biblioteken kan inte ändra sig själva. Partnerskap nödvändigt, likaså att omorganisera sig och arbeta med strategisk kompetensutveckling.

Maria Ehrenberg är länsbibliotekarie på Regionbibliotek Halland och hon inledde sin punkt om skönlitteratur på bibliotek med att konstatera att vi inte längre har 100 procent läskunnighet i Sverige och ställde frågan varför vi ska prata om skönlitteratur på bibliotek.

I ett projekt med finansiering från Kulturrådet har Regionbibliotek Halland tillsammans med Kultur i Väst och Regionbibliotek Stockholm undersökt vilken syn vi har på skönlitteratur på bibliotek. De gick genom kulturrådsstödda skönlitteraturprojekt år 2005-2010, gjorde intervjuer på tio bibliotek och fick in enkäter från 26 personer. De har fått projektet förlängt ett år för att fortsätta göra interjuver och samla in enkätsvar.

Deras arbete så här långt visar att bibliotekens litteratursyn är otydlig. Fokus ligger mer på målgrupp, genre och kvalitet. I intervjuerna var det ingen som sa: vi jobbar med skönlitteratur därför att…

I grundkurserna på b&i finns ingen litteraturdidaktik eller skönlitteratur på grundkurserna men påbyggnadskurser finns dock. Litteraturutredningen föreslår bättre utbildning inom skönlitterärt arbete för lärare men bibliotekarierna då? I biblioteksplaner och andra styrdokument nämns väldigt lite om skönlitteratur.

Synligt genom den officiella statistiken för 2012 är att det finns 6000 slutna läsecirklar, 2600 öppna bokcirklar, det hölls 21443 bokprat (därav 1245 för vuxna), det genomfördes 2411 författarbesök och det pågick 630 skrivarcirklar. 38,3 miljoner skönlitterära lån gjordes, därav 13,3 miljoner vuxenlån.

Osynligt är däremot förarbetet. Vi läser på vår fritid, för jobbets räkning. Vi blir aldrig professionella läsare om vi ska göra detta på fritiden! Litteraturkritiker och litteraturvetare får betalt för att läsa.
Hur ska vi kunna ställa krav på den skönlitterära kompetensen på det här sättet?

Vi måste veta vad vi gör och varför. Alla behöver inte ha samma litteratursyn. Vi står ofta handfallna vid kritik som bokbål och tintingate och är osynliga i den litterära debatten. Läsandets praktik är bibliotekariernas profession!

Anna Christina Rutquist, länsbibliotekarie i Värmland berättade om deras arbete i länet som ledde fram till utmärkelsen Årets bibliotek 2012.

Upprinnelsen ligger i en vilja till samarbete där de såg teknikens möjligheter och ekonomiska vinster. Ledstjärnor är generositet, integritet och delaktighet. Parollen är: Kom till ett bibliotek och du får tillgång till alla!

2003 införde de gemensamt lånekort med möjlighet att låna och lämna var i länet man vill, även på sjukhus- och universitetsbibliotek. En samsökningstjänst och en gemensam webbportal skapades.
Sen gick de vidare med fjärrlånesamverkan och skapade ett gemensamt system, där en gemensam webb ersatte portalen. 75000 reservationer gjordes första året!

Alla bibliotek i Värmland är Libris-bibliotek. Pengar som de skulle lagt på bibliografisk service la de på en projektledare istället. Libra-biblioteken gick över först, de hade inte bibliografisk service. Book-it-biblioteken hade alltid haft bibliografisk service, de var oroliga och hade stora krav. Mer än 90 procent av posterna som finns på biblioteken finns redan i Libris. De är mycket nöjda med KB:s hjälp. Den stora katastrofen har inte hänt!

I deras kompetensutvecklingsprojekt KUB-projektet deltar fyra län i ett tvåårsprojekt där de fått 10 miljoner till projektet. Syftet är att lära i vardagen. Det gör de genom gemensamma föreläsningar och genom kollegialt lärande. Biblioteken kan rekvirera ”lära av varandra”-pengar för att köpa tjänster från kollegor. Förberedelse och efterarbete viktigare än själva föreläsningen.


Barbro Bolonassos
är enhetschef på Fisksätra bibliotek som fick pris för årets mångspråksbibliotek 2011.

Se Barbro på Youtube, http://www.youtube.com/watch?v=q65Wbawvi5A.

I världen talas 6000 språk varav 200 i Sverige. Bolonassos talade om att bygga nätverk i det mångkulturella lokalsamhället. Fisksätra i Nacka kommun har 7800 invånare från 100 nationer som talar 50 språk. Det mänskliga mötet bygger på 92 procent gester, mimik och tonfall. Alla personer som kommer in i biblioteket ska känna sig som huvudpersoner. När världen krymper måste biblioteket bli större!


Christer Edeholt
och Maria Lindgren är bibliotekarier på Umeå stadsbibliotek där de arbetar med hbtq-frågor och har invigt Regnbågsbiblioteket, en hbtq-hylla. Vid invigningen fick de lyckönskningar från hela världen. I deras tjänster fick de tid att bygga upp hbtq-hyllan.hjärta

Ute i världen är hbtq-personer är ofta utsatta, de fängslas och utsätts för grovt våld. Det är även förbjudet i en del länder och hbtq-personer tvingas leva i tystnad och särbehandlas.
Sverige verkar för avkriminalisering och ligger i framkant vad gäller rättigheter. Umeå är vald till Sveriges gayvänligaste stad.

När alla ska välkomnas blir det lätt slätstruket. Då blir det lätt heteronormativt. Därför är det viktigt att tänka inkluderande.

Hyllan innehåller böcker som också står på ordinarie avdelning, ca 350 volymer i nuläget, 30 procent är utlånat. Det är både böcker, tidskrifter och film för barn och vuxna. Barnböcker svårast att hitta. Hyllan är placerad mellan barn-, ungdoms- och vuxenavdelningen. De har också programverksamhet med regnbågssagor och föreläsningar. De samarbetar med RFSL, Transföreningen fpes och Queerförvaltningen.

Biblioteksföreningen har nätverk för hbtq-frågor på bibliotek men de saknar skolbibliotek i gruppen.

Varför ska man jobba med hbtq-frågor på bibliotek? Det ingår i bibliotekets folkbildande uppdrag, på biblioteket får man vara den man är. Viktigt att synliggöra frågan. Det handlar om inkludering, identifiering och spegling.


Craig McDonald
och Kendra McDonnell är bibliotekarier på Holmsunds bibliotek, en kommundel i Umeå. De pratade om Bokprat 2.0, om reflektioner och erfarenheter kring att arbeta med bokprat på nytt sätt. De använder sig av Smartboard, en interaktiv skrivtavla som finns på deras bibliotek.bokprat

2.0-idén innebär delaktighet, interaktivitet och samarbete. Det går att göra så mycket mer än med powerpoint. De har jobbat ett år med det här.

Deras reflektioner är att det förenklar att visa bilder och text, det är teknik som barn kan relatera till, det täcker flera inlärningsstilar, det underlättar att jobba interaktivt, det fångar intresse och är ett sätt för resursdelning.

Forskning visar att användningen av interaktiva skrivtavlor har en motiverande effekt på både elever och lärare. Även för bibliotekarier, tycker de. Motivation och förståelse som centrala faktorer för effektivt lärande.

Problem som de ser är att det kräver investeringar inledningsvis med pengar, utbildning och tid. Det kräver ett lämpligt utrymme och nya arbetsmetoder. Det är ingen lösning i sig själv. Bokpratarens roll är fortfarande lika viktig.

Vi fick också ett prov på hur ett bokprat kan gå till. Mycket uppskattat!

/Maria Lundqvist, Länsbibliotek Sydost

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s