Lättlästverksamheten är utredd

I förra veckan kom Lättlästutredningen (SOU 2013:58). Särskild utredare har varit Göran K Johansson som tillsammans med ett gäng experter haft i uppdrag att se över statens insatser för lättläst och ge förslag på eventuella reformer och prioriteringar på området.

Utredningen innehåller ett omfattande grundmaterial om vad en lättläst text är, olika målgrupper för lättläst, vilka aktörer som finns i dagsläget och vilka behov som finns av offentligt stöd för lättläst.

LLDet konstateras att ”behovet av statliga insatser för lättläst är odiskutabelt. Staten har ett ansvar för att alla med stora svårigheter att läsa får texter som de kan tillägna sig.” Frågan är då bara hur och i vilken omfattning staten ska ta sig an det här ansvaret?

Utredningen delar in målgrupperna i primära och sekundära. Till de primära målgrupperna hör personer med utvecklingsstörning, personer med andra funktionsnedsättningar som påverkar läsförmågan i hög grad och personer med demenssjukdom. De sekundära målgrupperna innefattar personer med enklare former av läs- och skrivsvårigheter, personer som nyligen invandrat till Sverige och som inte kan svenska på grundläggande nivå och personer som är mycket läsovana.

Sammanfattningsvis anser utredningen att statens ansvar för de primära målgruppernas behov av lättläst material, både litteratur och nyhetsinformation är större och bredare. Det gäller både tillgången till olika slags lättläst material, medier och uttryckssätt. De statliga medlen ska i första hand öka deras tillgänglighet och användas för deras behov. För de sekundera målgrupperna är marknaden större och det finns flera privata företag som tillgodoser deras behov. Här ska staten endast producera material i den mån det finns behov som marknaden inte tillgodoser.

Utredningen föreslår bland annat att

  • Centrum för lättläst avvecklas och att verksamheten förs över till Myndigheten för tillgängliga medier, MTM.
  • Ett nationellt kunskapscentrum för lättläst ska inrättas inom MTM.
  • I första hand ska kunskapscentrets arbete riktas mot de primära målgrupperna.

Det är synd att utredningen sätter olika målgrupper mot varandra. Alla som har behov att lättlästa texter ska få tillgång till det på den nivå som krävs. Lättlästa böcker kan fylla en viktig funktion för personer som håller på att lära sig svenska. Här tänker jag på det framgångsrika arbete biblioteket i Strängnäs gjort med LL-cirklar. Att lita på kommersiella krafter i det här fallet kan vara vanskligt. I den nya bibliotekslagen står det särskilt uttalat att biblioteken ska tillhandahålla litteratur på lättläst svenska. Biblioteken måste ju kunna lita på att de får tillgång till den litteratur och de resurser som de behöver.

//Maria Lundqvist

P.S. Ett faktafel har smugit sig in på s. 76. Den lättlästa bokmässan i Växjö hålls vartannat år. 2010 var första gången, 2012 andra och 2014 blir nästa tillfälle.

 

2 thoughts on “Lättlästverksamheten är utredd

  1. Sara Wijk Tingsryds Bibliotek skriver:

    Håller med Maria, varför ställa olika målgrupper mot varandra. Du som har läst utredningen varför? Du anger ett skäl i ditt inlägg: att det är för att marknaden idag till viss del tillgodoser den sekundära målgruppen i större grad än den primära. Anges några andra skäl och görs den kopplingen som du själv gör till bibliotekslagen om prioriterade målgrupper? Tack för referatet

  2. Maria Lundqvist skriver:

    För den sekundära målgruppen står att staten endast ska producera material i den mån det finns ett behov som marknaden inte tillgodoser. Någon koppling till bibliotekslagen kan jag inte minnas att jag stötte på.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s