”Att tillhöra de läsandes klubb!”

dyslexidagOm att vad läsning är, vad som kan krångla när när man har svårt att läsa och skriva och hur man kan kompensera det handlade den seminariedag som Länsbibliotek Sydost bjöd in till den 13 september. Rubriken för dagen var Läsa på många sätt och syftade till att ge bibliotekspersonal inspiration inför genomförandet av aktiviteter under dyslexiveckan som i år äger rum 7-13 oktober. Dagen bestod av ett förmiddags- och ett eftermiddagspass.

Läsning på lika villkor – ett viktigt uppdrag att förvalta!
Under förmiddagen medverkade Kompetensutvecklarna Kerstin & Kerstin. De har mångårig erfarenhet av att utreda och handleda elever med läs- och skrivsvårigheter. Inledningsvis fick deltagarna på ett pedagogiskt och inspirerande sätt  veta mer om vad läsning är: om avkodning, förståelse och motivation. Kerstin J. Nilsson poängterade vikten av att ge alla barn möjlighet att få tillhöra de läsandes klubb. Barn ska få rätt böcker i sina händer och man ska inte vänta och se om det dröjer med att barns knäckande av läskoden. Åtgärda med en gång! Sluta aldrig lästräna!

Sen gick hon vidare om orsaker när läsningen inte fungerar. Arv och miljö påverkar våra läs- och skrivfärdigheter men det finns och en rad andra faktorer. Dyslexi beror på fonologiska faktorer. Läs- och skrivsvårigheter kan bero på språkliga faktorer, begåvningsfaktorer, sociala faktorer, emotionella faktorer, mognad, brister i syn och hörsel, medicinska faktorer, neuropsykiatriska faktorer och för lite träning. De finns ingen entydig definition på läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi men uppskattningsvis har 5-8 procent av befolkningen det eller 1-2 elever i varje klass. Dyslexin är beständig men kan tränas upp.

En person med läs- och skrivsvårigheter har brister i avkodningen och kan behöva se ett ord 40 gånger innan ordbilden fastnar. Normalt är att det tar tio gånger. Vi läser för att träna, uppleva och lära. Att använda talböcker och LL-böcker är inte fusk!

I dagens samhälle är god läs- och skrivkunskap en nödvändighet för att söka, sovra och bruka kunskap i informationsflödet. Kan man inte det är chansen stor att man tar den enkla vägen. Man väljer samma mat som kompisen på restaurangen för man vill inte visa att man har problem att läsa. Det här kan leda till dålig självkänsla och i förlängningen finns risk för utslagning.

För att nå framgång med barn med läs- och skrivsvårigheter är det viktigt med tidig upptäckt och professionell kartläggning, träning och repetition, hjälp att utveckla personliga inlärningsstrategier, ge eleven tid och struktur samt kompensation och anpassning.

Ipad som alternativ verktyg
På eftermiddagen var det dags för Camilla Jönsson från AV-Media Kronoberg att prata om de möjligheter som Ipad kan ge elever med läs- och skrivsvårigheter. Föreläsningen varvades med praktiska övningar. I förväg hade deltagarna fått en lista med appar att ladda ner inför dagen. För de som inte hade egna plattor med sig fanns det allt låna. Överlag finns det fler lärappar för Iphone/Ipad, enligt Camilla. På sidan om alternativa verktyg finns listor med olika program. Projektet Ung kompensation är också en resurs för kompensatoriska hjälpmedel som rekommenderas.

Om dator eller Ipad är det bästa för en elev med läs- och skrivsvårigheter beror på de behov eleven har. Det finns inget entydigt svar. Camilla delade in apparna i olika grupper: läsa, skriva, minnesstöd, skapa och översätta. Att använda talsyntes är ett sätt att få hjälp med läsningen. I Ipad finns en inbyggd talsyntes men apparna Skolstil och Clarospeak utgår också från talsyntes. För att läsa talböcker finns appen Legimus vars första version har kommit. Har man texten på papper finns det skanningsappar som Prizmo för att ovandla texten till tal.

För att få stöd för sitt skrivande kan appen Skolstil användas där bokstäver kan ljudas. Med Dragon Dication kan man prata in och så omvandlas talet till text som kan skickas till exempel som sms. Dragon Search gör att användaren inte behöver skriva in sin sökfråga på nätet utan talar in den istället. Med Audionote går det att spela in förläsningar och under tiden göra anteckningar för att enkelt hitta tillbaka i inspelningen.

Som minnesstöd kan man använda funktioner som finns inbyggd i plattan som kalenderpåminnelse, kamera och timer. Exempel på app för skapande är Bookcreator där man med bild, ljud och text gör sina egna böcker. För att öva språk är Say Hi ett bra app. Eftermiddagen gick snabbt och vi hann inte med att titta på alla appar på listan. Här i texten har jag nämnt några.

Andra tips från Camilla: Med hjälp av kognitionssimulatorn kan man få uppleva hur det är är att vara i ett klassrum för den som har ADHD, aspergers syndrom eller dyslexi. Logopeden i skolan är en blogg om läs- och skrivsvårigheter.

Sammanfattningsvis var det en inspirerande dag både på det praktiskta och teoretiska planet där vi som deltagare fick en hel del med oss.

//Maria Lundqvist, Länsbibliotek Sydost

One thought on “”Att tillhöra de läsandes klubb!”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s