När dyslexivärlden kom på visit till Växjö

edaDen 20-22 september var Linnéuniversitetet i Växjö tillsammans med EDA (European Dyslexia Association) värd för konferensen EDA 2013 – 4th All-European Dyslexia Conference. En konferens där forskning inom dyslexiområdet stod i centrum. Under de tre dagarna bjöds det på ett antal huvudtalare och ett stort urval av parallella seminarier. Jag hade bara möjlighet att vara med på konferensens första dag men här är lite om det som jag tog del av. Hela programmet med abstracts finns här. Hashtagg för konferensen var #4thEDAconf.

Efter flera välkomsttal av bland annat EDA:s ordförande, Dyslexiförbundet FMLS:s ordförande och Växjös borgmästare, höll Åke Olofsson, Umeå universitet, ett minnestal över Ingvar Lundberg. Lundberg, som var en av de allra mest kända forskarna inom läs- och skrivsvårigheter och dyslexi, skulle egentligen medverkat men gick bort förra året. Lundbergs betydelse för området är omfattande med banbrytande forskning inom läsinlärning och dyslexi.

Carsten Elbro, Köpenhamns universitet, talade under rubriken New approaches to old controversies. Han tog upp olika spörsmål som dryftats länge men som han hittat nya vinklingar på. Till exempel det faktum att IQ inte är relevant för dyslektiker. Personer med olika hög och låg IQ har samma problem när de har dyslexi och de har samma prognos. Där hade Elbro hittat ett nytt angreppssätt för att belägga detta genom formeln handicap = disability x requirements. En annan fråga är om det finns risk för att läshinder ökar med större vokabulär. Elbros forskning visar att större vokabulär gör vuxna mer känsliga för att läsa dåligt. Han tog också upp frågan om språkbergränsingar ska beaktas för personer som lär sig ett andraspråk. För det här tog han fram en metod som baserar sig på symboler för ljud istället för bokstäver för att testa avkodning.

Nästa punkt handlade om hjärnforskning. Frank Rasmus, Ecole Normale Supérieure i Paris, och gick under Neuroanatomy of developmental dyslexia. Ramus hade gjort en studie med 32 dyslektiska barn och 32 barn i en kontrollgrupp. Barnens hjärnor skannades och resultatet av de två grupperna jämfördes. Resultatet visar att det finns skillnader i hjärnstrukturen mellan den dyslektiska gruppen och kontrollgruppen. Volymen på den grå materian skiljer sig, liksom tjockleken på hjärnbarken och hur kopplingen mellan hjärnhalvorna går. En intressant upptäckt var att hjärnbarken var mindre på dyslektiska flickor än dyslektiska pojkar. Här var skillanden större än hos kontrollgruppens pojkar och flickor.

Ing-Marie Sandberg, Linnéuniversitetet, pratade om Flerspråkiga barns svårigheter med språket; dyslexi eller hänger det samman med andraspråkstillägnandet?. Sandberg gav en pedagogisk inblick i ämnet. Hon talade om faktorer som kan påveka inlärandet av ett nytt språk, vad läsning är och vilka kunskaper och färdigheter som krävs för att läsa och förstå ett ord. En svårighet för barn som ska lära sig ett andraspråk är fonologin. Det egna språkets ljudsystem kanske inte alls stämmer överrens med det nya språket. Till exempel har svenskan nio vokaleker och arton vokalljud medan arabiskan bara har tre vokaler. Ortografin, hur man stavar rätt, kan också vara en svårighet. Exempel på språk med grunda ortografier är finska, italienska och spanska medan engelskan har en djup ortografi. Svenskan ortografin finns ”någonstans i mitten”. Även inom syntaxen, semantiken och pragmatiken finns svårigheter när man lär ett nytt språk. För att tidig upptäckt av läs- och skrivsvårigheter krävs samverkan mellan olika yrkeskategorier, kompetens hos de olika pedagogerna, relevanta metoder och arbetssätt och specialpedagogiskt stöd när det  behövs. Men forskningen om dyslexi hos flerspråkiga är begränsad. Här behövs mer kunskap. Klart är att dyslexi är lika vanligt förekommande hos flerspråkiga som enspråkiga. Dyslexi kan ta sig olika uttryck beroende på skriftspråk. Det här gör det svårbedömt, menade Sandberg.

Anna Fouganthine och Christer Jacobson, Linnéuniversitetet, hade rubriken Reading development and disability in Kronoberg för deras seminariepunkt. Projektet Läsutveckling Kronoberg är ett forskningsprojekt som löpt under lång tid. De har följt en grupp personer med läs- och skrivsvårighet från åtta års ålder. Vid senaste uppföljningen var de 29 år. Resultaten har jämförts mot en kontrollgrupp. Målet var att undersöka vad som hänt med gruppen med läs- och skrivsvårigheter ur olika perspektiv. Jämfört med kontrollgruppen var fler gifta och färre var singlar. Färre hade universitetsutbildning, färre hade anställning men fler hade eget företag. Tjugo år senare konstaterar de att de som var dåliga läsare i skolan också är dåliga läsare nu. Fouganthine och Jacobson vill fortsätta följa grupperna och se hur det går för de undersöktas barn.

De två sista presentationerna för dagen i det seminarium jag deltog i kom från Polen respektive Malta handlade om Quality of life of adult dyslexics och Drama and performance och handlade om livskvalitet och hur den kan förbättras för personer med dyslexi.

Sammanfattningsvis var det en intressant dag som gav mig ny kunskap inom området. Att följa med i och förstå hjärnans vindlingar var inte helt lätt men fascinerande. Det är väldigt roligt när en internationell konferens kommer till ens närhet och Linnéuniversitetet fick vara värd. Smålandsposten uppmärksammade konferensen i en artikel 23 september som dessväre inte finns på deras webb.

//Maria Lundqvist, Länsbibliotek Sydost

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s