Rapport från e-boksdag i Göteborg

Kultur i Väst arrangerade tillsammans med Göteborgs stadsbibliotek studiedagen Efter Litteraturutredningen II: E-böcker i Göteborg den 22 januari 2014.eboksdag

Louise Andersson, expert på kulturpolitik från SKL, Sveriges kommuner och landsting, inledde dagen med att tala om hur SKL arbetar med e-boksfrågan. Sedan förra året är det en prioriterad fråga för dem i och med det uppdrag de fick med litteraturutredningen. Louise redogjorde för hur de ser på e-böcker på bibliotek med utlåningsmodeller, utbud, bruk av användardata, det läsfrämjande uppdraget, tillgången över tid och den nationella infrastrukturen. SKL har inlett och haft möten med olika aktörer men närmare information om läget, vad som händer och hur det kommer att bli fick vi inte. De jobbar på långsiktigt och vi får utrusta oss med tålamod.

Göran Konstenius är verksamhetsutredare på KB, Kungliga biblioteket, och hans punkt handlade om KB:s plattform för e-böcker. Deras uppdrag startade 2011 när KB fick det utökade uppdraget för folkbiblioteken. Då gjorde de utredningen När kommer boomen. Efter Litteraturutredningen gjorde de förstudien Sammanhållet nationellt system för distribution av e-böcker till bibliotek. KB har ett uppdrag från regeringen att inleda försöksverksamhet med att tillgängliggöra e-böcker. De håller på att rekrytera samordnare. Den plattform som byggs kommer att vara leverantörsoberoende och försöksverksamhet ska ske i nära samarbete med biblioteken. Även här är det tålamod som gäller, något mer konkreta fick vi inte oss till livs i e-boksfrågan.

Mikael Petrén är chef för digitala biblioteket vid Stockholms stadsbibliotek och berättade om det utvecklingsarbete de jobbar med. De jobbar med effektkartläggning för att skapa bättre skapa bättre förutsättningar för användarna. De baserar sina system på open source och hämtar hem media och lägger det inom egna sidor. Alla e-böcker är integrerade på hemsidan. Hur det funkar tar de reda på genom användartester, enkäter och data i loggfiler.

Som på alla andra bibliotek har de haft en stor ökningen av antal e-bokslån. E-lånen står för 7 procent. Men på topplistan är bilden en annan, e-bokslånens andel är större där, drygt 50 procent. Gränssnittet påverkar användning, de har fler lån via biblioteket.se än elib.se. De ser ingen förändring av utlån av övriga media på bekostnad av e-böcker och de har fått många nya e-bokslåntagare som inte varit låntagare tidigare.

E-böcker är ett sätt att möta efterfrågan, de hade 800 e-lån på Munro en vecka efter offentliggörandet av nobelpriset men bara 40 fysiska lån, alltså så många exemplar som finns.

Knäckfrågor är för förlagen är att biblioteksutlåningen av e-böcker inte ger marknaden en chans och för biblioteken att de ökade kostnaderna för e-boksutlåningen inte går att hantera. För författarnas del gäller olika förutsättningar för e-böcker och tryckta böcker vad gäller ersättning för bibliotekslån.

Tillvaron blir mer komplex. Fler aktörer, till exempel Atingo kommer in. Det finns behov av nod/hub där alla leverantörer och e-böcker kan läggas in. Också finns ett behov av att välja titlar och vad det ska kosta.

Mikaels sammanfattning

  • De digitala biblioteken växer och skapar nya möjligheter
  • Integrera e-böcker och jobba med användarupplevelsen
  • Håll friktionen utanför modellen
  • Försvara rätten att kunna möta efterfrågan
  • Stort behov av infrastruktur: förmedling och friktion
  • SKL:s paraplyavtal lägger grunden och är rätt inriktning

Fredrik Karlsson, Malmö stadsbibliotek, arbetar med projektet Kaliber. De har gjort en förstudie om en vision för förmedling av e-böcker på svenska bibliotek. Den bottnar i att Elibs gränssnitt varit för jobbigt för längre. Elib skickar användare från egna sidan, de kommer inte tillbaka och de saknar att kunna kurera utbudet. De vill ha ett system där användaren kan hitta, låna och läsa på ett ställe och dessutom kunna bli inspirerade och var ett gränssnitt för bibliotekens samlade utbud

De har arbetat fram ett koncept, utrett tekniska möjligheter och hinder och tagit fram en prototyp.Med Kaliber blir det möjligt att kunna göra eget urval. Målet är att få alla leverantörer att leverera till systemet. Under våren ska det bygga en betaversion. De vill gärna ha samarbetspartner. Malmö stadsbibliotek kan gå in med ca en halv miljon kronor men mer pengar behövs.

Kolla in Kaliber här.

På eftermiddagen medverkade tre företag inom e-boksbranschen.

Marcus Tirkel från Atingo presenterade deras plattform för e-böcker för bibliotek och förlag.

Så här funkar det

  • Förlagen publicerar e-böcker på Publit och sätter pris
  • Biblioteken skapar konto kostnadsfritt på Atingo
  • Biblioteken skräddarsyr sin e-bokskatalog efter filter som till exempel pris, förlag och antal lån per låntagare

Vad kostar det?

  • Förlaget sätter priset per lån
  • Utöver priset till förlagen går 1 kr/utlån till Atingo

Jönköpings stadsbibliotek är deras första kund.

I dagsläget finns 2200 titlar från Litteraturbanken, Ordfront förlag, Project Gutenberg, Volante, Telegram, Novellix, Hoi förlag, Stockholm text med flera.

Bibliotek loggar in med sin sigel. Atingo går att integrera med Axiells e-hub men det går också att göra egna api-kopplingar.

Vill du testa Atingo? Gå in på Atingo och logga in med användarnamn atingo och lösenord testkonto.

Peter Anneroth från FörlagEtt hyllade det fysiska biblioteket och presenterar en nyhet i form av e-boxen som är en digital utlåningsdisk på biblioteket där användaren laddar ner på usb, mobil eller platta. Biblioteket väljer innehållet och det finns olika prismodeller.

elib

Johan Greiff från Elib berättade om bakgrunden till nuvarande e-boksmodell från 2002 och vilka brister den har. Till exempel är det svårt att aktivt jobba med sitt utbud, prissättning är inflexibel och försvårar för både förlag och bibliotek samt att det är svårt att styra kostnaderna för bibliotek. Det här hoppas Elib ska vara undanröjt när de presenterar deras nya modell i slutet av första kvartalet. I den nya modellen ska det gå att styra utbud och kostnader. Ett nytt användargränssnitt ska också komma. Elib har 7600 e-böcker till utlån och 1,3 miljoner utlån gjordes under 2013.

Sammanfattningsvis var det en intressant och välordnad dag som täckte in viktiga delar av e-boksområdet. Det är positivt att det börjar hända saker på olika fronter.

De medverkandes presentationer finns här.

Läs också Framsidans reportage från dagen.

/Maria Lundqvist, Länsbibliotek Sydost

One thought on “Rapport från e-boksdag i Göteborg

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s