”Att läsa är farligt. Att inte läsa är farligare” – Halmstadkonferensen 2014

halmstadkonferensen-2014-230pxPå årets Halmstadkonferens låg fokus på läsning och litteratur, vad vi förmedlar, och varför. Inte särskilt nytt eller innovativt? Nej, kanske inte det. Läsning har varit på många agendor, överallt och alla talar om PISA. Men såväl minskning av läskunskap och tid och intresse för läsning, vad biblioteken gör med den kvalitetslitteratur som staten stödjer och bibliotekarierna suckar över och hur man blir en god litteraturförmedlare  är viktiga frågor att stöta och blöta. Konferensens röda tråd får väl sägas vara frågan om begreppet ”kvalitet”.  

Första dagen inleddes med Daniel Sandström, f d kulturchef på Svenska Dagblandet som blivit ny litterär chef och förläggare på Albert Bonniers Förlag, ett föredrag som vi från sydost som hade lång resväg över till västkusten missade. Magnus Persson, professor i litteraturvetenskap vid Malmö högskola, där han undervisar blivande lärare i hur de ska ta med sig läsning och litteratur in i sina klassrum, stod näst på tur. Hans inlägg handlade om den kritiska läsningen och om läsningens många olika arenor som innefattade såväl litterära kryssningar med Finlandsfärjan som när modernismen och marxismen kom till gallerian Emporia i Malmö.

Under nästa pass presenterade Maria Ehrenberg, länsbibliotekarie i Halland  den studie som gjorts kring bibliotekariers läsning av skönlitteratur – vad de egentligen läser, och därefter delgav oss Maria Ehde-Andersson också från Länsbibliotek Halland och Gerd Almkvist-Tangen, barnhälsovårdsutvecklare vid Region Halland, deras viktiga projekt kring barns språkutveckling och bibliotekens samverkan med BVC.

IMG_0157De längst ifrån kommande gästerna var från Nottinghams bibliotek i England, Elaine Dykes och Sue Anderson. Nottingham har stor del invånare som inte har engelska som modersmål. Biblioteket arbetar aktivt ut mot utsatta områden, där det inte alltid är självklart att det finns varken böcker eller en bokhyllor i hemmen. De talade också om den engelska statens satsning på Bookstart, ett projekt som pågått i snart 20 år, där alla nyblivna föräldrar får 2 bokpaket vid två tillfällen. Ett intressant projekt som även finns i Danmark, och som vi önskar och hoppas kan bli en nationell satsning även hos oss.

Marianne Redman, bibliotekarie från Örebro stadsbibliotek informerade om Länsbibliotek Örebros förstudie om pojkar och unga mäns och läsning. Bl a tog hon upp det intressanta som visat sig i en annan studie, att unga män ofta slutar att läsa vid 13-16 års ålder och det är just då biblioteken ofta slutar med sina läsfrämjarinsatser.

MTM hade två punkter på programmet. Dag 1 talade Helena Kettner Rudberg om Talande böcker och läsande barn och MTM:s strategi för att låta barn och unga med läsnedsättning få möjlighet att läsa på lika villkor, och dag 2 spanade Bitte Kronkvist på framtidens läskompetens.

Sista passet för dagen inleddes med ett samtal mellan Signe Westin, Statens Kulturråd och Ruth Örnholt, fylkesbiblioteksjef i Hordaland i Norge. Norge är ett förhållandevis litet land. All utgiven norsk litteratur förmedlas till alla norska folkbibliotek. Barnböckerna skickas samtidigt som de kommer ut i bokhandeln. Sverige har 1/3 av pengarna och dubbelt så många invånare. Syftet med det svenska disktributionsstödet är att medborgarna ska få tillgång till en bred kvalitativt värdefull bokutgivning. Får de det? I Norge spränger den statliga gåvan bibliotekshyllorna. I Sverige suckar bibliotekarierna när kvalitetslitteraturen anländer i sina breddfyllda kartonger.

Efter detta kvalitetssamtal avslutade Jenny Lindberg, Högskolan i Borås och Cecile Naper, Högskolan i Oslo med att försöka förmedla hur lärosätena tänker när de ska utbilda framtidens (skön)litterära bibliotekarier. Bibliotekarieyrket är en komplex kompetens. Studenten ska få kunskap i bemötande, användargrupperna, samhällsperspektivet och att få verktygen till själva förmedlandet. Lärosätena ska ge verktygen att kunna samtala kring, kritiskt granska och förmedla litteratur, men bibliotekarien som läsare är inget uppdrag som ingår in utbildningen. Den kunskapen får man tillgodogöra sig på annat sätt.

20140410_173750Dagen avslutades med en välbehövlig promenad längs stranden i Tylösand och efter en god middag fick de flesta av oss den mest nostalgiska upplevelsen i närtid, då vi blev barn igen och fick sjunga de gamla välkända sånger tillsammans med en åldrad, men lika energisk Gullan Bornemark. Och visst gnolade nog många när det var dags för sänggåendet ”..ja, jag lovar mor, jag har borstat, jag har borstat tänderna.”

Dag 2 inleddes med frågan ”Vad säger politiken om läsningen och litteraturens framtid?” Och vad säger politiken då? Representanter från Riksdagens kulturutskott diskuterade bibliotekslagen, att politiken inte ska bestämma vad som är kvalitet, kunskapen finns hos professionen, vikten av en biblioteksstrategi, att stärka samarbetet mellan skolbibliotek och folkbibliotek, kulturrådets ökade uppdrag, litteraturen som egen konstform i samverkansmodellen och att professionen ska känna till att de har ett stöd i det läsfrämjande arbetet. Men tyvärr är det väl så att politiken är alltför enig för att ”detta med bibliotek” över huvud taget ska vara en politisk fråga.

IMG_0160Vad är en bra bok? Den frågan ställde sig Jonas Ellerström från Ellerströms förlag, Jan Karlsson, kritiker, Nina Frid, numera utvecklingsledare på kulturrådet,  Stina Otterberg, litteraturvetare och moderator Gunnar Südow från Kultur i Väst. Och man kan säga så här: 90 % av debutantmanusen refuseras. Det finns inga bokförmedlare som är mecenatstödda och ingen som kan låta enbart litterära kvaliteter som kan styra. Biblioteken köper in det som kritiker bedömer. Inköpsuppdraget är viktigt, men förmedlingsuppdraget allra viktigast. Dock är inte den kvalitativa litteraturen alltid den som bäst kan representera sin tid. En kanon? Njae. Vi vill att litteraturen ska berika våra liv, men kanske är inte denna typ av boklistor rätt väg. Bedömningarna skiftar över tiden. Vi gör författare ofelbara. Vi måste träna upp vårt eget öga. Litteratur måste kännas betydelsefull för var och en. Kvaliteten ligger i den egna upplevelsen. Vi måste förmedla hur vi läser, inte vad. Biblioteken måste vara listiga i sin förmedlarroll, inte stöta bort av kvalitetsskäl.

IMG_0181Hela konferensen avslutades med att vi fick lyssna till Athena Farrokhzad som magiskt monotont läste ur sin bok ”Vitsvit”

Sista meningen jag noterade i mina anteckningar var ”Vi måste våga kunna ta begreppet kvalitet i vår mun”. Och det är kanske ett bra avslut av denna artikel och på Halmstadkonferensen 2014.

/Therese Emilsson, Länsbibliotek Sydost

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s