Forskande praktiker och forskare i praktiken – om Mötesplats Borås 2014

BoråsFör 14:e året genomfördes den 23 oktober konferensen Mötesplats Borås . Samarbetet mellan bibliotekspraktik och biblioteksforskning var temat i år, vad de olika rollerna innebär och vad organisationerna kan lära av varandra. Konferensen var i år koncentrerad till en dag, men med samma koncept med några gemensamma föreläsningar och så temainriktade spår med parallella seminarier.

Hela programmet går att ta del av här tillsammans med inskickade papers. Här ger jag er några axplock av presentationerna. Men först några nyheter i korthet: Biblioteksmuseet fyller 20 år i år, informerade Magnus Torstensson. Och så har Högskolan i Borås organiserats om och indelats i tre akademier, varav Bibliotekshögskolan ligger i den akademien som inrymmer bibliotek, information, pedagogik och IT. En intressant kombo med utvecklingspotential.

20131017_162416Roger Blomgren, docent vid Högskolan i Borås inledde dagen med att tala om En forskares roll och uppgifter i bibliotekspraktiken och skillnaden mellan en praktikers roll och den akademiska uppgiften, och om de krockar som kan uppstå,  t ex att praktikern frågar efter mer konkreta lösningar, att utvärderingar och forskningsresultat inte alltid korresponderar med verksamhetens målsättningar. En praktiker kan tycka att forskaren inte kan praktikerns verksamhet, inte kan producera läsvänliga rapporter relevanta för verksamheten, att forskare forskar i stället för att utvärdera mål och att en forskare inte håller överenskomna tidplaner. Kan de samarbeta? Jo, även om offentlig verksamhet inte ska vila på vetenskaplig grund, så kan dock vetenskapliga förhållningssätt förbättra den offentliga verksamheten. Det viktiga är att komma överens om vad utredningen ska belysa, att klargöra problemet innan.

Peter Björkman, bibliotekarie vid biblioteket i Botkyrka lät oss tal del av hans intressanta rapport Folkbibliotekens uppdrag med avseende på litteracitet och flerspråkighet hos kortutbildade med svenska som andraspråk. Det är lätt att se läskunnighet som en isolerad företeelse och inte i stället begreppet litteracitet i ett vidare sammanhang, i en social kontext. 2013 publicerades de svenska resultaten av den stora OECD-studien PIAAC som har med vuxnas läskunnighet att göra. Bland svenskarna var det 13% som låg på de två lägsta nivåerna i läsning och det finns ett mörkertal. Om frågan om litteracitet är en mänsklig rättighet och en förutsättning för den demokratiska delaktigheten, är biblioteken då en självklar mötesplats för de som inte kan läsa och skriva? Vad har biblioteken för ansvar gentemot de lässvaga grupperna? Finns inom folkbibliotekssektorn tillräcklig kunskap inom området?

Peter Björkman berättade vidare om arbetet i Botkyrka med läsecirklar, dialog med målgruppen, en konferens och uppstart av ett europeiskt biblioteksnätverk. De satsar nu på en dialogmetod för ökad delaktighet och inflytande för kortutbildade, i samverkan inom kommunen. Han ser tre centrala spår – Inleda dialog med målgruppen – Få in flerspråkig kompetens på biblioteken – Ökad samverkan. Det är nödvändigt att i stor utsträckning förskjuta fokus från medierna till de som förväntas använda dem.

2014-10-24 19 46 55Efter lunch var temat Forskande praktiker berättar ur forskningsbiblioteksperspektiv. Malin Ögland, f d utvecklare på Regionbibliotek Stockholm, numera länsbibliotekarie vid Länsbiblioteket Uppsala, berättade om ”Från Kalix till Ystad – observationer på folkbibliotek”, en observationsstudie om vad folk egentligen har för sig på biblioteket. 17 observationer har gjorts i 16 kommuner genom att helt enkelt sätta pinnar för aktiviteter på biblioteket; hur folk går och vad de gör – med 19 500 observerade aktiviteter. Metoden som kallas TTT fungerar som en metod att få en första bild av hur rummet tas i bruk och av vem.

Vad gör besökarna? 27% sitter ensamma och använder bibliotekens medier. 12,5% av aktiviteterna utförs av barn, 31% av vuxna män. Studien visar att stor del av besökarna är män, och att de flesta sitter ensamma och nyttjar bibliotekens service och medier. Bibliotekens roll som en plats för lågintensiva möten är tydlig i studien. Undersökningen visar däremot att ganska få aktiviteter utförs av barn. Detta trots att barn och unga tillhör den prioriterade målgruppen. Är biblioteket barnens rum om barnen inte vistas där?

Intressant att via observationer se hur besökarna rör sig i rummet och kunna kunna använda som underlag för att se över placeringen av möbler och media. Metoden kan vara ett redskap för samtal kring hur biblioteksrummet ska användas, vilka grupper som ska fylla det och vilket arbetssätt som stimulerar det önskade användandet. Rapporten går att ta del av här

Eftermiddagens sista spår som jag valde att gå hade temat Läsfrämjande insatser. Där fick vi först höra Malin Ögland igen (skulle varit Pia Borrman) som talade om Regionbibliotek Stockholms studie kring Kvalitet i sagostunden. Att kunna testa en kvalitetsmodell och titta på tjänstekvaliteten kring sagoläsarens uppfattning om sitt uppdrag. Man kan ställa sig frågan: Gör vi rätt sak, t ex i förhållande till målen? Men också utifrån en kvalitetsaspekt: Gör vi saken rätt? Mycket av den verksamhet som görs på biblioteken har gjorts under lång tid, rutinmässigt utan ett ifrågasättande, om den är bra, ger resultat och om vi ska fortsätta att göra den. Vi kanske gör saken bra, men ska vi göra den, för vem och gör den nytta?

Jonas Andersson, från Kulturrådet pratade om en kommande kunskapsöversikt kring Läsfrämjande för små barn och deras familjer som han håller på att ta fram material till. Översikten ska bli en form av uppslagsbok kring metoder över läsfrämjande aktiviteter i landet, framför allt utifrån lustläsningen eller fritidsläsningen.

RSCN0126Avslutningsvis berättade Helene Ehriander, från Linnéuniversitetet i Växjö om projektet Bokhunden och Astrid Lindgren. Forskningsmedel har erhållits från Allmänna Arvsfonden. Samverkan sker med Hundsam och Dyslexiförbundet. Hundar och förare får ett års utbildning. Det ställs stora krav på hunden. Bokhunden är själva motivatorn till att barnet ska kunna våga läsa högt och att det blir en lugn och trygg stämning. Hunden måste tåla stressade och obekväma situationer. Det gäller att inte skälla eller tröttna och vilja gå ut efter halva lästiden. Studien har hittills visat på goda resultat.

Mötesplats Borås, alltid med intressanta möten…

/Therese Emilsson, Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg

 

 

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s