Intryck från Botkyrka Internationella Bokmässa

f138c6ed-039a-4e64-b8b5-21e20d80879d-__H”Mellan flykt och förvandling” var temat på årets Internationella Bokmässa i Botkyrka, ett årligen återkommande evenemang sedan 2011. Botkyrka är en liten värld i miniatyr. Över hälften av kommuninvånarna har sitt ursprung utanför Sverige och där talas över 100 språk. På bokmässan presenteras visserligen böcker och förlag, men mässan innebär lika mycket berättelser, poesi och spoken word, samtal och festivalaktiviteter för hela familjen.

Botkyrka Internationella Bokmässa invigdes på Världsboksdagen den 23 april med mingel, starka uttryck av poeter från Revolution Poetry och scenkonstkollektivet Scenkonst Z. Och så ett spännande möte med Warsan Shire, en färgstark brittisk poet och spokenword-artist med rötter i Somalia, i ett samtal med skribenten Judith Kiros.

Dagen efter var det dags för fortbildningsdag för i första hand oss inom biblioteksvärlden, med temat som utgångspunkt inom bibliotek, skola, flerspråkighet och tillgänglighet.

MångspråkEtt inledande panelsamtal med Kholod Saghir, statsvetare, översättare och projektledare för poesiprojektet ”Ett inskränkt öde och ett besinningslöst”, Sara Olausson, serietecknare och Barakat Ghebrehawariat, demokratiagent, journalist och aktiv inom Revolution Poetry, fokuserade på vikten av språket och det skrivna ordets makt. Språket är nyckeln till integrationen, menade Kholod. Vi måste bli bättre på naturliga möten och samtal mellan människor. Hon värnade också biblioteket som en viktig mötesplats och att biblioteket har ett stort demokratiskt uppdrag. Hon blev själv förälskad i bibliotekarien i Svängsta som hon mötte som ung flykting från Iran som försåg henne med så mycket fantastisk litteratur, på svenska och på sitt modersmål. Sara Olausson berättade om mötet med den romska tiggarflickan Felicia som resulterade i Facebooksidan – ”Det kunde ha varit jag”.

Nästa seminarium jag hamnade på var ett intressant samtal mellan bibliotekarierna Lena Grönlund och Sebastian Lönnlöv, med Francisca Beckert, producent på Kista bibliotek, som moderator som talade om normkreativitet och litteraturförmedling. Lena driver Resurssida.se, som ger tips på litteratur utanför normen, och jobbar nu med att sätta ihop en litteraturvägledning av barnbokstips med mångfaldstema.  Sebastian gav 2014 ut boken ”HBTQ – böcker bortom normen”. Normkreativitet, till skillnad mot normkritik, är att utveckla och utmana, gå vidare, inte att kritisera. Det är så lätt att normen blir osynlig, när man själv är en del av den. Barn ska läsa om alla slags barn, men en bok kan också fungera som en spegel. Igenkänningen i läsningen kan påverka på ett positivt sätt. Hur blir vi normkreativa, hur kommer vi vidare? Sebastian Lönnlöv menade att det måste finnas en förankring på arbetsplatsen, hos alla, och det sker inte enbart naturligt. Förankringen måste finnas i verksamhetsplaner och hos ledning. Förespråkare för en separat regnbågshylla på biblioteket är han inte. I Tumba där han jobbar, har de valt modellen att sätta regnbågar på bokryggarna, men låta böckerna stå under sina respektive signum.

Patrik Lundberg, välkänd författare och skribent, valde att läsa sitt bidrag i boken ”Inte en främling”, ett projekt kring mångfald och tolerans, som initierats av stiftelsen Teskedsordern.

Det sista seminariet jag tog del av handlade om den dubbla problematiken – flerspråkighet och dyslexi, ett samtal mellan Anna Gustafson Chen från MTM och Christina Hedman, forskare vid Stockholms universitet. För att förstå om läs- och skrivsvårigheter hos andraspråksinlärare beror på dyslexi eller utgår från inlärningen av andraspråket behövs kunskap både om dyslexi och tvåspråkighet. Ett nytt material är på gång som kan testa dyslexin utifrån modersmålet. Tidiga insatser behövs, menade Christina Hedman, men det finns en tendens till att ”vänta och se”. Modersmålsundervisningen har stor betydelse för elevernas litteracitetsutveckling. Det är viktigt, var både Anna och Christina överens om, att eleverna måste kunna få ta del av text via örat, via det inlästa. MTM:s bestånd på andra språk än svenska är idag begränsat, men MTM ser gärna att biblioteken lämnar in inläsningsförslag.

Botkyrka Internationella Bokmässa är väl värt ett besök, med många spännande möten. Och så var det det där med ”Årets mångspråkiga bibliotek”. Som vi på BiBK h o p p a d e s, att det skulle bli Växjö som fick hederstiteln… Men priset gick i år till Rinkeby bibliotek, som vi naturligtvis gratulerar. Den fina motiveringen lyder:

I Rinkeby är biblioteket ett friskt pumpande hjärta i lokalsamhället, med många och åter många stambesökare. Här erbjuds en omfattande programverksamhet med aktiviteter nästan dagligen, och olika aktörer är inbjudna att vara arrangörer eller medarrangörer. Personalen besitter kompetensen att skapa relationer i mötet med besökare, såväl som i nätverk med skolor och medborgarkontor. Den verksamhet som eldsjälar genom åren stått för och fortsätter att skapa, har satt Rinkeby på kartan till och med för Nobelpristagare, men ännu viktigare är alla de barn som på biblioteket får mod att uttrycka sig. Språket är i centrum för alla åldrar, om det så gäller litteratur på ett modersmål, tvåspråkiga böcker, språkkurser eller aktiviteter som språkkafé eller sagostunder. Behoven hos invånarna är motorn.

Therese Emilsson, BiBK

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s