Intryck från biblioteksdagarna 2015

Svensk biblioteksförenings första årsmöte ägde rum 1915 i AF Borgen (Akademiska föreningens gemensamhetslokal) i Lund. 100 år senare har biblioteksföreningen på nytt haft den äran att inbjuda sina medlemmar till årsmöte i denna lundastudenternas högborg – till Biblioteksdagarna 2015. I några artiklar här på bloggen kommer vi på Biblioteksutveckling att delge er en del av våra intryck ifrån årets biblioteksdagar 5-7 maj. 

DEL 1. UR ETT BARNPERSPEKTIVbokstart_402 

Kulturrådsprojektet Bokstart är nu igångsatt i pilotkommunerna Södertälje, Landskrona och Göteborg. Förebilder för Bokstart Sverige finns bl a i Storbritannien och Danmark, och grundar sig på en samverkan mellan barnhälsovård och folkbibliotek med fokus på små barns språkutveckling. Genom hembesök i utsatta bostadsområden vill man genom bokgåvor och information nå ut med kunskap och inspiration till nyblivna föräldrar om vikten av språkstimulans under barnets första år.

I panelen vid seminariet ”Med språket som gåva” satt Catharina Fogelström, Södertälje bibliotek, Maria Eriksson och Ulrika Clementzlor från Landskrona bibliotek, Gertrud Widerberg, Göteborgs bibliotek och Lotta Brilioth Björnstrand från Kulturrådet. Inledningsvis vid projektstarten fanns en viss osäkerhet just kring själva hembesöket, att ringa på en främmande dörr och likt Jehovas Vittne ”komma med frälsning”. Men det har fungerat över förväntan. I Landskrona har BVC i samband med 5-månadersvaccinationen hjälpt till att förbereda föräldrarna, ett vykort har skickats ut inför hembesöket (i Göteborg har de foton på den bibliotekspersonal som kommer ut, för att ansiktena ska kännas igen). Personalen går två och två. Det händer att en del familjer inte är hemma eller öppnar, men på de flesta adresserna har personalen tagits emot med öppna famnar och dignande fikabord. om det varit bristfälligt i kommunikationen, har det alltid funnits någon anhörig eller granne till hands att tolka och förklara. Familjen får en tygkasse med information på olika språk, en kylskåpsmagnet och tre barnböcker. Det bästa är, enligt Gertrud Widerberg, när barnet tar emot boken – och börjar att tugga på den. Då har man lyckats!

Kulturrådet vill satsa på ytterligare någon pilotkommun. Vad som därefter händer, vill Kulturrådet i dagsläget inte yppa, om det blir en nationell angelägenhet och i så fall på vilket sätt. Sett ur personalresurssynpunkt är kanske Bokstart en kostsam insats, men på sikt och ur ett samhälls- och integrationsperspektiv är det kanske värt sin vikt i guld. Mer om Bokstart här.

Anne-Marie KörlingJag har aldrig tidigare fått tillfälle att lyssna till Anne-Marie Körling, lärare, lärarutbildare och pedagogisk sakkunnig, föreläsare och eldsjäl. Men en engagerad föreläsare väckte oss alla ur torsdagens morgonslummer med sin föreläsning ”Barnet som läsare”. Anne-Marie Körling (för övrigt barnbarn till kompositören Felix Körling med barnvisorna ”Nej se det snöar” och ”Tomtegubben som hade snuva”) talade om vikten av att barnet själv måste se meningen med att läsa, att försöka ge läsupplevelser till de som inte läser och att som vuxen aldrig värdera det barnet läser. Hon talade också om biblioteket som fristad och om bibliotekariens demokratiska blick… Och så det där med högläsning… Sluta inte högläsa för era barn! Barnet behöver närheten och samtalet. Vi fick också smaka på ett för oss nog alla på sätt och vis nytt, men ändå självklart ord, som vi alla vet hur man gör, stor som liten – ÄSÄMÄSA! Anne-Marie Körlings föreläsning finns att titta på här i sin helhet.

På torsdagseftermiddagen tog jag del av två forskningsarbeten ur ett barnperspektiv. Linnea Lindsköld, lektor vid Bibliotekshögskolan i Borås har arbetat med följeforskning inom Kultur i Västs projekt Sommarboken. Sommarboken är lustfyllt läsning utanför skolan som erbjuder en arena för litteratursamtal. Den kanske viktigaste slutsatsen av studien är att förutsättningen för att barnen ska fortsätta sin läsning är att de själva får välja vad de vill läsa. Läs rapporten Att komma in i dom andras läsningar.

Åse Hedemark, lektor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Uppsala universitet har tillsammans med Pia Borrman, utvecklare på Regionbibliotek Stockholm gjort en observationsstudie av sagostunden på ett antal stockholmsbibliotek. Den slutsats de dragit av studien är vikten av att barnen får göra kopplingar mellan sagan och det som ligger utanför, inte bara få den uppläst för sig. Åse talade om litteracitet och om den dekontextualiserade läsningen, för att förstå sammanhanget och för att kunna utöka sitt ordförråd. Och som det såg ut i de observationer som gjordes, gavs inte utrymme för detta i den traditionella sagostunden. Mer om studien i skriften Leonards plåster – om syfte, barnsyn och kvalitet i biblioteketet sagostund. Åse och Pia kommer för övrigt till Växjö 16 september på en utbildningsdag och talar mer om sin studie och syftet och kvaliteten med sagostunden. Välkomna då!

/Therese Emilsson, BiBK

 

 

 

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s