Intryck från Biblioteksdagarna 2015 – del 4

Medieplaner och medieplanering verkar vara ett ämne som intresserar många. Workshopen Mediestrategiskt arbete – hur går vi vidare? som hölls på onsdagseftermiddagen på Biblioteksdagarna 2015 var fylld till bristningsgränsen. Med tanke på den utredning om vårt mediesamarbete som Annette Johansson gjorde på uppdrag av Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg kändes det självklart för mig att delta.

VI-ARBETAR-I-MEDBORGARNAS-TJANST-209x278Ledare var Åsa Söderlind och Gullvor Elf från Högskolan i Borås som i fjor fick i uppdrag av Svensk Biblioteksförening att med bakgrund i manifesten från IFLA undersöka manifestens ställning på biblioteken. Uppdraget var att kartlägga hur biblioteken i sin medieplanering förhåller sig till och lever upp till manifesten.

I kartläggningen har 65 medieplaner, nyare än fem år, analyserats, både från folk- och universitetsbibliotek. Till det här har 21 kvalitativa intervjuer med personer från olika bibliotekstyper gjorts. Därefter gjordes analys av medieplaner och intervjuer relaterat till normerande dokument som manifest och lagstiftning. Analysen relaterar till en teoretisk diskussion om urval och censur (frihet från) respektive frihetsbegreppet (frihet till).

Trender i praktiken som kartläggningen visar är

  • Patron driven acquisition på forskningsbibliotek
  • Flytande bestånd, både folkbibliotek och forskningsbibliotek
  • Skaparbibblan/makerspaces
  • Regionala samarbeten som kräver nya mediestrategier
  • Effekterna av inköp av e-medier. 95 % digitalt på forskningsbibliotek och 10 % på folkbibliotek.
  • Förändringar i medieprocesser, t ex profilköp, färre personer delaktiga i inköpen, nya tjänster som mediestrategier och nya företeelser som bulkköp.

Märks manifesten? Nja, är svaret på det. De frågor som manifesten tar upp är högst närvarande i det vardagliga biblioteksarbetet och i medieplan men ett aktivt förhållningssätt till själva texterna saknas. Huvudmannens strategier är oftast viktigast. Tydligast är detta på universitet- och högskolebibliotek.

Dilemman som biblioteken ställs inför i mediearbetet är

  • Kvalitet och allsidighet, yttrande- och informationsfrihet, censur, objektivitet och neutralitet.
  • Informationsfriheten och dess gränser. Gränsen för vad man inte förvärvar och motiveringen till denna gräns.
  • Vad är censur och vad är urval? Olika synsätt finns.
  • Hur representera mångfald på bibliotek?
  • Kontroll eller inte kontroll över urval och mediebestånd.

Det tydligaste dilemmat enligt Åsa och Gullvor är informationsfriheten och viljan att arbeta mot främlingsfientlighet och rasism.

I materialet kunde de se fem olika förhållningssätt/strategier

  • Att stanna kvar på den retoriska nivån
  • Att säga JA och hålla fast vid principen om informationsfrihet
  • Att säga NEJ – att vilja ha en tydligare gräns
  • Kompromiss
  • Dialog

Vad gäller kvalitetsbegreppet finns det en pragmatisk inställning till och stort utrymme för fri tolkning till begreppet och en stor tillit till användarens tolkning. Men det finns ett övre och ett undre läge i de flesta fall. Olika inställning för fack- och skönlitteratur. Folkbibliotek tänker mer på kvalitetsbegreppet.

Hela kartläggningen finns att läsa här.

Den 20 oktober bjuder BiBK in till en dag om medieplaner och medieplanering. Då kommer bland annat Åsa och Gullvor att vara där och berätta om kartläggningen och det mediestrategiska arbetet på bibliotek. Skriv in datumet i din kalender om du tycker det här låter intressant. Mer information om dagen kommer.

//Maria Lundqvist, Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg

 

One thought on “Intryck från Biblioteksdagarna 2015 – del 4

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s