Konferensrapport: I medborgarnas tjänst? Mediestrategiskt arbete på bibliotek

Göteborgs bibliotekI hörsalen på Göteborgs stadsbibliotek samlades den 12 maj 90 personer för att delta i konferensen I medborgarnas tjänst? Mediestrategiskt arbete på bibliotek. Även undertecknad var på plats och fick ta del av en dag som var engagerande från första till sista stund. Syftet med dagen vara att på olika sätt belysa strategiska frågor i folkbibliotekens mediearbete.

 Åsa Söderlind och Gullvor Elf från Bibliotekshögskolan inledde med kartläggningen de gjort över bibliotekens mediestrategiska arbete utifrån normerande dokument. Det här var samma presentation de nyss gjorde på Biblioteksdagarna i Lund. Därför hänvisar jag till det inlägget jag gjorde därifrån för den här punkten.

Gävle bibliotek har som första kommunbibliotek i Sverige en inköpspolicy för medier som är säkerställd ur ett jämställdhets- och likabehandlingsperspektiv. På plats var Petra Jonsson för att berätta om den.

Deras utgångpunkt var att utlån till pojkar minskade medan det ökade lite för flickor. De utgick från tre frågeställningar: Köper vi in ”rätt” medier?, Får pojkar/flickor likvärdigt bemötande? och Hur exponerar vi medier i biblioteket? De började med att titta på inköpspolicy utifrån de sju diskrimineringsgrunderna samt utifrån könsnorm, heteronorm, funktionsnorm, åldersnorm, vithetsnorm och kristendomsnorm.

Gävles mediepolicyNär de tog fram inköpspolicy 2013 hade de en gammal från 2006. Den gamla var längre och mer detaljerad medan den nya ryms på en sida.

Hur håller de policyn vid liv? Vägledning finns för inkluderande verksamhet som är kvalitetssäkrad ur ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv. Vägledning finns också för vad jag som medarbetare och vi som arbetsgrupp ska göra.

De har vant sig av vid att fråga det till en pojke eller flicka när någon vill ha boktips och att inte gå till lättlästhyllan direkt med barn som inte har svenska som modersmål.

Nyttan för medborgarna är att utbudet möter de olika behov som finns hos medborgarna, bibliotekens personal har kompetens och att biblioteken är inkluderande och välkomnande

Ett exempel på kompetensutveckling är föreläsningen de hade med Joanna Rubin Dranger med rubriken Visuell makt. Toalettsymboler, hakkors, berusade gorillor, Mona-Lisa. Föreläsningen finns på Youtube.

Annette JohanssonEfter lunch var det dags för Annette Johansson att prata om flytande bestånd utifrån de två utredningar hon har gjort tillsammans med Nils G Storhagen.

Annettes definition på flytande bestånd är

  • En mediestrategisk metod som utgår ifrån hur användarna lånar och lämnar medier inom en avgränsad biblioteksstruktur.
  • Mediet stannar kvar på det bibliotek där det återlämnats, oavsett på vilket bibliotek mediet lånats eller vilket bibliotek som köpt in mediet.
  • Mediet blir kvar på det återlämnade biblioteket till dess att det lånats av en användare på detta bibliotek eller reserveras och skickas till annat bibliotek för utlån.

Var började flytande bestånd? Australien var först år 2004 och för Sveriges del Stockholms stadsbibliotek 2008, Helge-biblioteken 2010 och folkbiblioteken i Göteborg 2011.

Vilka medier kan flyta? Det kan vara alla medier eller avgränsat till, vissa medietyper, vissa genrer, både barn- och vuxenmedier, vissa språk eller nyutgivna titlar.

Varför införs flytande bestånd?

  • Erbjuda användarna ett jämlikt och varierat medieutbud
  • Låta medieflödet styras utifrån användarnas behov
  • Öka användandet av mediebeståndet
  • Minska manuella hanteringen av återlämnade medier
  • Begränsa antalet medietransporter/minimera den tid medier befinner sig under transport mellan bibliotek.

För Stockholms stadsbibliotek, som Annette undersökt, blev resultatet

  • Tydlig ökning av utlån av medier som var flytande (deckare, fantasy, ljudböcker, skönlitteratur)
  • Ökningen återfanns på alla bibliotek
  • Ingen ökning av reservationer generellt, inte heller av flytande medier
  • Men transporterna ökade på grund av felskickade medier, bulken, böcker för katalogisering

Det andra undersöka biblioteket är Göteborg och där blev resultatet

  • Alla medier var tillgängliga för alla invånare oavsett vilket bibliotek som köpt mediet
  • Utbudet ökade, men graden av tillgänglighet varierade
  • Medieflödet styrdes i hög grad av användarna, vilket i sin tur ledde till obalanser i flödet. Ex 300 m2, överskott i beståndet
  • Flytande bestånd hade ingen större påverkan på transporterna

Varför uppstår obalanser i flytande bestånd? Flytande bestånd är en användarstyrd metod där användarna reglerar obalansen genom att reservera medier till ett visst bibliotek. Också att användarna lämnar tillbaka medier på biblioteket som har inkast eller generösa öppettider.

För- och nackdelar för användaren

  • Ökad variation i det lokala bibliotekets medieutbud
  • Ökad tillgänglighet genom att själv kunna välja bibliotek för såväl utlåning som återlämning
  • Svårt att orientera sig i utbudet på grund av olika märkning
  • Kan medföra ökat behov av att reservera enskilda titlar
  • Medier på annat språk än svenska cirkulerar mindre jämfört med andra flytande mediekategorier
  • Barnens medieutbud och möjligheter att reservera

För- och nackdelar för biblioteken

  • Ökad variation
  • Fler användare mer nöjda med lokala medieutbudet
  • Trångt i hyllan
  • Sällan nya titlar på hyllan
  • Det fysiska medieutbudet utarmas
  • Svårt att hålla ihop titlar som ingår i serier
  • Svårt att få överblick över vilka titlar som köpts in lokalt
  • Rörigt på grund av olika genremärkningar

Några av Annette lärdomar från utredningarna är

  • Användarstyrda tjänster styrs av enskilda användares val
  • Flytande bestånd löser inte allt. Ökad spridning och användning av medier på andra språk än svenska kräver fler insatser av biblioteken än flytande bestånd.
  • Det totala utbudet medier samt principer för inköp påverkar balanser/obalanser i flytande bestånd
  • Flytande bestånd är inte ett eget slutet kretslopp, utan påverkas av olika faktorer runt omkring

Konferensen fortsatte på temat flytande bestånd och Linda Oderbrant från biblioteket i Strömstad berättade om deras erfarenheter från norra Bohuslän där de haft flytande bestånd i fyra år. Till skillnad från erfarenheterna i Göteborg och Stockholm har det inte varit kontroversiellt utan det har fungerat bra.

Inom biblioteken i norra Bohuslän finns ett tjugoårigt samarbete i olika biblioteksfrågor som gemensamt datasystem, gemensamt lånekort och transporter mellan huvudbiblioteken.

De började med flytande bestånd för att öka tillgängligheten till det samlade beståndet, utöka populära avdelningar med nya böcker, synliggöra det som finns på andra bibliotek och minska transporten mellan biblioteken. De började med en testperiod år 2010 med Daisy, ljudböcker för vuxna och dvd. Det här var de nöjda med och 2013 utökade de med storstilböcker, ljudböcker för barn, biografier och all fack för vuxna som inte har särskild placering.

Fördelar för låntagare är att de hittar ”nya” titlar på hyllan och medier är mer tillgängliga. Nackdelar att de måste vara mer aktiv i katalogen (söka och reservera) och att datorovana kan missgynnas.

Fördelar för personalen är nöjda låntagare, mindre jobb med reservationer till storläsare och ändrat synsätt på medier. Transporten har minskat men inte mycket. Nackdelar är att det är svårare att se vad man har, svårare att se vem som ska köpa in fler ex av populära titlar och de får jobba mer aktivt med beståndet.

Framgångsfaktorer är de är vana vid samarbete, är likvärda kommuner vad gäller storlek, invånare och behov, relativt få kommuner som ingår i förbundet och att de började i liten skala och utökade successivt.

Annhild och KatinkaDagens två avslutande punkter var på temat regional samverkan. Katinka Borg och Annhild Ottosson från Länsbibliotek Jönköping inledde med en historisk exposé om svårigheterna de haft att få till ett läns- och kommunöverskridande samarbete genom åren. I Jönköpings län finns 60 folkbiblioteksenheter. Men nu har omvärlden tvingat fram ett förändrat förhållningssätt. Bland annat påverkar den nya bibliotekslagen och det faktum att Jönköping inte längre är värdbibliotek. En regional biblioteksplan för Jönköpings län är framtagen. De har låtit göra några utredningar om bland annat mediesamverkan. Utifrån det här har de stärkt upp bibliotekschefsnätverket som numera träffas en gång i månaden.

Det här har gett resultat. Nu finns nätverket Bibliotek i samverkan som består av Aneby, Nässjö, Eksjö, Sävsjö och Vaggeryd där en processledare är spindeln i nätet och GGV som är Gnosjö, Gislaved och Värnamo tillsammans.

Mycket av samverkan gäller kring mångspråk. Diskussioner förs kring transporter. Vad ska transporteras? Så lite som möjligt, helst.

Annhild och Katinka vill få igång fler processer. De sätter frön och plantor. Ett frö som håller på att bli en planta är att länet vill bli ett Librisregistrerande län. Ett annat är att de anställer en projektledare för Koha som börjar i juni.

Deras avslutande ord var: Ting tar tid!

Dagens avslutande punkt var från Skåne där de 2013 genomförde en ny modell för regionalt mediesamarbete. Annelien van det Tang Eliasson från Region Skåne berättade om hur det gått till. Modellen föranleddes av en utredning av Annette Johansson som förespråkade en omfördelning av regionala resurser från administration av fjärrlån till samverkan och utveckling.

Det förändrade arbetssättet fokuserar på medier och metodik, infrastruktur samt utveckling och utvärdering och har gett ett förändrat bibliotekslandskap i Skåne med de delregionala områdena Skåne NV, Skåne NO och Skåne SO.

2013 genomfördes 11 projekt i sammanlagt 27 kommuner och 2014 5 projekt i 24 kommuner. Förutom mediesamarbete fokuserar flera av projekten på mångspråkig biblioteksverksamhet då nästan 20 procent av Skånes befolkning är födda utomlands.

Annelien konstaterar att utvärdering av modellen visar att mediesamverkan funkar bäst där det finns katalogsamverkan och att projektstöd gett nya sätt att testa.

Det här var en ovanligt fullmatad konferensdag och jag hade kunnat skriva ännu mer under varje punkt. Istället hänvisar jag till de medverkandes presentationer som är väldigt informativa och lättillgängliga för den som inte var med. Ett stort tack till arrangörerna Kultur i Väst och Göteborgs stadsbibliotek för en väl genomförd dag.

//Maria Lundqvist, Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg

 

 

 

 

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s