Bemötande och tillgänglighet – på konferens med Svenska Daisykonsortiet

konfloggaSå var det dags för Svenska Daisykonsortiets webbplats årliga konferens igen med ett fullmatat program i en och en halv dag. Rubriken var Bemötande och tillgänglighet – att möta personer med behov av tillgängliga medier. Konferensen ägde rum 19-20 november på Norra Latin i Stockholm. Förra året lämnade jag över som ordförande för konsortiet och den här konferensen kunde jag ta del av helt från åskådarplats. Här är några nerslag från dagarna som spände över både teori och praktik, forskning och tillämpning, bibliotek och skola samt lokalt, nationellt, nordiskt och internationellt.

trekuggarJesper Klein från MTM tillika styrelseordförande i DAISY Consortium talade om att inkludera redan från början och att utnyttja mainstreamprodukter som EPUB3. Bara 10 procent av världens böcker kan anses vara tillgängliga men om producenterna kände till hur litteratur kan göras tillgängligt från början så skulle siffran kunna öka. Till exempel så tar Amazon bort fördelarna med EPUB3 när de säljer e-böcker. E-böcker och ljudböcker finns på biblioteken men kan man se i katalogen vilka e-böcker som är tillgängliga?

Yvonne Eriksson från Mälardalens högskola pratade om design för alla, en designfilosofi som syftar till att en produkt eller tjänst för att alla ska kunna klara sig i sin vardag och uppstod på 1970-talet. Grundtanken är att det som hjälper några funkar för alla.

dopkortDärför behövs normkritik! var Khalid Rashids, RFSL, rubrik. Människor älskar förutsägbarhet. Toleranspedagogik är baserad på föreställningen att den normala majoriteten uppmuntras att tolerera ”de andra”. Normer och makt är två sidor av samma mynt. Men normer är inte cementerade i tiden, kvinnor i byxor bröt mot normen förr i tiden.

Khalid visade talande exempel på hur dopkort och reklam för rakhyvlar för män och kvinnor är utformade som cementerar könsnormerna.

Normkritik motverkar monster och troll, bidrar till likabehandling och mångfald och att vi kan se varandra som likvärda.

Jerker Jansson har skrivit den lättlästa boken Mitt liv med Asperger. På ett personligt sätt talade han om hur det är att leva med Aspberger. Hur kropp och själ samt tanke och känsla är förtryckande begreppspar i normsystemet. Jerker har skrivit andra böcker på lättläst också och han ser det som sin skyldighet att göra sina texter tillgängliga för läsarna.

Roland Esaiasson, generaldirektör för MTM, talade om MTM:s utökade uppdrag där de ska samverka även med skolan och inte bara biblioteken.  De ska också ge ut och distribuera lättläst litteratur, vara ett nationellt kunskapscentrum och tillgängliggöra lättläst nyhetsinformation. De håller på att starta två nya råd: vetenskapliga rådet och brukarrådet.

MTM ser sig som en viktig part i arbetet med den nationella biblioteksstrategin.
Erik Fichtelius som är tillsatt som utredare har ställt tre inledande frågor:
Hur är läget? (Ojämlik tillgång till information, nyheter och litteratur).
Vad är problemet? (Olika huvudmän).
Hur vill vi ha det? (Att bibliotekslagen styr verkligheten). Rolands svar är inom parentes.

Första dagen avslutades med att Andreas Palmaer från LL-förlaget samtalade med författaren Mats Ahlsén om boken Axel var idiot. Ett intressant samtal om ett tragiskt människoöde och en sorglig del av svensk socialhistoria.

robootarAndra dagen inleddes fantasieggande med Danica Kragic och Joakim Gustafsson från KTH som berättade om deras arbete med social robotik. Science fiction blir verklighet. Robotar kommer mer och mer in i mänskliga miljöer. Det finns forskningsrobotar som kan interagera. Ett område där det forskas kring är robotar i vård och utbildning. Till exempel hjälpande robotar i hälso- och åldringsvård. Det finns forskning med barn med autism för att testa det sociala samspelet. Vi kanske kommer att se robotar i stället för ledarhundar i framtiden.

Charlotte Juhlin och Lisa Carlson från Göteborgs stadsbibliotek pratade om hur de testat att slå ihop talboksdrop-in med it-drop-in men dragit lärdomar som gjorde att de nu har gått tillbaka till det ursprungliga sättet med skilda drop-in. De konstaterade att det är olika typer av användare och olika typer av frågor. En skillnad mellan talbokslåntagare och e-boksläsare är att e-bokläsare är mer inriktad på tekniken.

amyDet är tradition att årets Amy-pristagare ska presentera sig på konferensen. I år var det Jenny Edvardsson från Wendesgymnasiet i Kristianstad som fick det fina priset. Jenny berättade om hur hon jobbar med tillgänglig undervisning och skapar goda relationer.

Vad är tillgänglig undervisning? Jenny utgår från en öppen elevblogg där hon lägger ut planeringar, material och uppgifter. Hon arbetar i process med tre steg där Jenny modellerar, eleverna arbetar i grupp och eleverna arbetar enskilt. Vidare arbetar hon med läsning på olika sätt (högläsning, tyst läsning, ljudbok, Legimus, Inläsningstjänst, Spotify, talsyntes) och med olika typer av texter (inlästa texter, traditionella texter, lättlästa texter, digitala texter (då med talsyntes), sakprosa, skönlitteratur). Hon använder olika verktyg för att möta alla elever (penna, papper, dator, surfplatta, mobiltelefon, chromebook.)

Jenny skapar goda relationer genom att ta i hand när eleverna kommer, har höga förväntningar, ge kontinuerlig återkoppling vara en tydlig ledare.

Joakim Uppsäll Sjögren, från Läs- och skrivteamet i Helsingborg, berättade om ett projekt med SPSM de jobbat med där de använt mobilen som studieredskap inom vuxenutbildningen i Helsingborg, Sex deltagare, vuxenstuderande med dyslexi, deltog. De använde apparna Legimus, Inläsningstjänst, Audionote, Google översätt. Projektet byggde på individanpassning och har lett till förändrade arbetsrutiner.

Konferensen avslutades med att Heléne Peiper, skolbibliotekarie på Västbergaskolan, Hägersten, pratade om hur de jobbar med egen nedladdning på skolan. De har startat ett talboksteam som består av speciallärare och bibliotekarien. Med sig hade Heléne Selma från klass 7 som på ett imponerande sätt berättade om sin dyslexi och vilken hjälp hon fått. Bland annat har hon fått en ipad av skolan.

Konferensprogrammet finns här.

Konferensen filmades och här finns filmerna. Hoppas att du hittat något intressant bland de olika punkterna ovan där du vill se hela föreläsningen.

Nästa år fyller internationella DAISY Consortium 20 år. Konsortiet grundades i Stockholm och det är där jubileumskonferensen kommer att hållas. Boka in 16-18 maj. Här hittar du programmet.

Tidskriften Framsidan rapporter här från konferensen.

Twitterflödet finns här.

Sammanfattningsvis var det en konferens om intressanta ämnen och tankeväckande infallsvinklar presenterat av inspirerande föreläsare.

Efter konferensen höll Svenska Daisykonsortiet sitt årsmöte och Elin Nord omvaldes till ordförande. Tack Elin och kansliet på MTM för en lyckad konferens!

//Maria Lundqvist

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s