Garanterat bra böcker – en Kulturrådskonferens om litteratur och kvalitet och om kvalitetslitteratur som läsfrämjare

!cid_1D4F6EE7-3424-40DA-B753-4E58B8E0BE46Kulturrådet arrangerade den 1 juni en konferens kring det statliga litteratur- och distributionsstödet för främjandet av kvalitetslitteratur. Litteraturstödet fyller i år 40 år och innebär att såväl främja kvalitet i utgivningen som att främja spridning och läsning.

Med anledning bl a av 1960-talets förlagskris skickade Författarförbundet en skrivelse till Kultur- och utbildningsdepartementet med oro för att detta skulle medföra en minskning av kvalitetslitteraturen. Ministern hette då Olof Palme, och en utredning tillsattes med målet att bredda kulturen, vidga läsandet och föra ut litteraturen till fler människor – och med en kvalitativ inriktning. Inte förrän 1975 sattes grundprinciperna för litteraturstödet upp och trädde i kraft. Fokus skulle vara på den läsande allmänheten och stödet skulle vara selektivt d v s en bedömning av enskilda titlar. 1999 införs distributionsstödet, d v s att den titel som får litteraturstöd även sänds ut till landets  kommunbibliotek. Idag är ändamålet med litteraturstödet dels att främja mångfald, kvalitet och fördjupning i själva utgivningen, d v s ett stöd till förlagen att våga ge ut titlar som de vet kanske inte kommer att helt ”bära sig själva”, och dels att främja spridning och läsning (SFS 2010:1058). Att bli till, bli bra och nå ut, som Signe Westin från Kulturrådet sa i sin intressanta exposé över Litteraturstödets 40 år.

Att litteraturstödet är ett oerhört viktigt stöd utifrån ett förläggarperspektiv, framkom tydligt vid samtalet mellan representanterna från ett antal av landets förlag, en nödvändighet t o m, framför allt för de små förlagen. Litteraturstödet garanterar mångfalden.  Kvalitetsbegreppet ventilerades också under dagen, både av litteraturkännare Harald Hultqvist och av några ledamöter ur de arbetsgrupper som gör själva bedömningsprocessen. Vad innebär kvalitet? Förutom själva hantverksskickligheten i såväl innehåll som bokens fysiska bindning, är nog innehållets originalitet det som tydligast framkom. Det som sticker ut, som gör boken/texten unik i sitt slag.

Är litteraturstödet en nödvändighet för förlagen, är däremot distributionsstödet inte lika väl mottaget utifrån ett folkbiblioteksperspektiv. Fyra gånger per år landar kartongerna hos landets huvudbibliotek och på många ställen hamnar böckerna i alla fall inledningsvis i ett magasin i källaren eller på en boksnurra i ett hörn, med en sekvensetikett, oftast inlagda i katalogen. Två goda exempel presenterades dock under dagen – Skogås biblioteks ”kvalitetshylla” och Regionbibliotek Örebros satsning på offentliga ”Bokholkar”.  Något ytterligare råd eller krav på biblioteken framkom inte. Nytt är att information om titlarna kommer att medfölja boksändningarna framöver. Detta samtal – om uppdraget och det ansvar biblioteken enligt lag har att främja litteraturens ställning och erbjuda ett utbud av kvalitet – får föras vidare, och måste föras vidare på hemmaplan utifrån folkbibliotekens litteraturförmedlande uppdrag. För de litteraturstödda böckerna förtjänar ett bättre liv än att stå på en hylla i en källare, och måste nå ut till sina läsare. Signe Westin avslutade sin exposé med att citera den alltid så kloke f d kulturministern Bengt Göransson som sagt så här: ”Biblioteken måste ha en aktiv roll i kulturpolitiken. Biblioteken är vid sidan av skolan de viktigaste kulturinstitutionerna. De ska erbjuda böcker de inte visste fanns – och även böcker de inte vill ha”. Så är det!

Dagens presentationer finns inspelade att lyssna till på Kulturrådets hemsida, som ni hittar här.

/Therese Emilsson, BiBK

Konferensrapport: I medborgarnas tjänst? Mediestrategiskt arbete på bibliotek

Göteborgs bibliotekI hörsalen på Göteborgs stadsbibliotek samlades den 12 maj 90 personer för att delta i konferensen I medborgarnas tjänst? Mediestrategiskt arbete på bibliotek. Även undertecknad var på plats och fick ta del av en dag som var engagerande från första till sista stund. Syftet med dagen vara att på olika sätt belysa strategiska frågor i folkbibliotekens mediearbete.

 Åsa Söderlind och Gullvor Elf från Bibliotekshögskolan inledde med kartläggningen de gjort över bibliotekens mediestrategiska arbete utifrån normerande dokument. Det här var samma presentation de nyss gjorde på Biblioteksdagarna i Lund. Därför hänvisar jag till det inlägget jag gjorde därifrån för den här punkten.

Gävle bibliotek har som första kommunbibliotek i Sverige en inköpspolicy för medier som är säkerställd ur ett jämställdhets- och likabehandlingsperspektiv. På plats var Petra Jonsson för att berätta om den.

Deras utgångpunkt var att utlån till pojkar minskade medan det ökade lite för flickor. De utgick från tre frågeställningar: Köper vi in ”rätt” medier?, Får pojkar/flickor likvärdigt bemötande? och Hur exponerar vi medier i biblioteket? De började med att titta på inköpspolicy utifrån de sju diskrimineringsgrunderna samt utifrån könsnorm, heteronorm, funktionsnorm, åldersnorm, vithetsnorm och kristendomsnorm.

Gävles mediepolicyNär de tog fram inköpspolicy 2013 hade de en gammal från 2006. Den gamla var längre och mer detaljerad medan den nya ryms på en sida.

Hur håller de policyn vid liv? Vägledning finns för inkluderande verksamhet som är kvalitetssäkrad ur ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv. Vägledning finns också för vad jag som medarbetare och vi som arbetsgrupp ska göra.

De har vant sig av vid att fråga det till en pojke eller flicka när någon vill ha boktips och att inte gå till lättlästhyllan direkt med barn som inte har svenska som modersmål.

Nyttan för medborgarna är att utbudet möter de olika behov som finns hos medborgarna, bibliotekens personal har kompetens och att biblioteken är inkluderande och välkomnande

Ett exempel på kompetensutveckling är föreläsningen de hade med Joanna Rubin Dranger med rubriken Visuell makt. Toalettsymboler, hakkors, berusade gorillor, Mona-Lisa. Föreläsningen finns på Youtube.

Annette JohanssonEfter lunch var det dags för Annette Johansson att prata om flytande bestånd utifrån de två utredningar hon har gjort tillsammans med Nils G Storhagen.

Annettes definition på flytande bestånd är

  • En mediestrategisk metod som utgår ifrån hur användarna lånar och lämnar medier inom en avgränsad biblioteksstruktur.
  • Mediet stannar kvar på det bibliotek där det återlämnats, oavsett på vilket bibliotek mediet lånats eller vilket bibliotek som köpt in mediet.
  • Mediet blir kvar på det återlämnade biblioteket till dess att det lånats av en användare på detta bibliotek eller reserveras och skickas till annat bibliotek för utlån.

Var började flytande bestånd? Australien var först år 2004 och för Sveriges del Stockholms stadsbibliotek 2008, Helge-biblioteken 2010 och folkbiblioteken i Göteborg 2011.

Vilka medier kan flyta? Det kan vara alla medier eller avgränsat till, vissa medietyper, vissa genrer, både barn- och vuxenmedier, vissa språk eller nyutgivna titlar.

Varför införs flytande bestånd?

  • Erbjuda användarna ett jämlikt och varierat medieutbud
  • Låta medieflödet styras utifrån användarnas behov
  • Öka användandet av mediebeståndet
  • Minska manuella hanteringen av återlämnade medier
  • Begränsa antalet medietransporter/minimera den tid medier befinner sig under transport mellan bibliotek.

För Stockholms stadsbibliotek, som Annette undersökt, blev resultatet

  • Tydlig ökning av utlån av medier som var flytande (deckare, fantasy, ljudböcker, skönlitteratur)
  • Ökningen återfanns på alla bibliotek
  • Ingen ökning av reservationer generellt, inte heller av flytande medier
  • Men transporterna ökade på grund av felskickade medier, bulken, böcker för katalogisering

Det andra undersöka biblioteket är Göteborg och där blev resultatet

  • Alla medier var tillgängliga för alla invånare oavsett vilket bibliotek som köpt mediet
  • Utbudet ökade, men graden av tillgänglighet varierade
  • Medieflödet styrdes i hög grad av användarna, vilket i sin tur ledde till obalanser i flödet. Ex 300 m2, överskott i beståndet
  • Flytande bestånd hade ingen större påverkan på transporterna

Varför uppstår obalanser i flytande bestånd? Flytande bestånd är en användarstyrd metod där användarna reglerar obalansen genom att reservera medier till ett visst bibliotek. Också att användarna lämnar tillbaka medier på biblioteket som har inkast eller generösa öppettider.

För- och nackdelar för användaren

  • Ökad variation i det lokala bibliotekets medieutbud
  • Ökad tillgänglighet genom att själv kunna välja bibliotek för såväl utlåning som återlämning
  • Svårt att orientera sig i utbudet på grund av olika märkning
  • Kan medföra ökat behov av att reservera enskilda titlar
  • Medier på annat språk än svenska cirkulerar mindre jämfört med andra flytande mediekategorier
  • Barnens medieutbud och möjligheter att reservera

För- och nackdelar för biblioteken

  • Ökad variation
  • Fler användare mer nöjda med lokala medieutbudet
  • Trångt i hyllan
  • Sällan nya titlar på hyllan
  • Det fysiska medieutbudet utarmas
  • Svårt att hålla ihop titlar som ingår i serier
  • Svårt att få överblick över vilka titlar som köpts in lokalt
  • Rörigt på grund av olika genremärkningar

Några av Annette lärdomar från utredningarna är

  • Användarstyrda tjänster styrs av enskilda användares val
  • Flytande bestånd löser inte allt. Ökad spridning och användning av medier på andra språk än svenska kräver fler insatser av biblioteken än flytande bestånd.
  • Det totala utbudet medier samt principer för inköp påverkar balanser/obalanser i flytande bestånd
  • Flytande bestånd är inte ett eget slutet kretslopp, utan påverkas av olika faktorer runt omkring

Konferensen fortsatte på temat flytande bestånd och Linda Oderbrant från biblioteket i Strömstad berättade om deras erfarenheter från norra Bohuslän där de haft flytande bestånd i fyra år. Till skillnad från erfarenheterna i Göteborg och Stockholm har det inte varit kontroversiellt utan det har fungerat bra.

Inom biblioteken i norra Bohuslän finns ett tjugoårigt samarbete i olika biblioteksfrågor som gemensamt datasystem, gemensamt lånekort och transporter mellan huvudbiblioteken.

De började med flytande bestånd för att öka tillgängligheten till det samlade beståndet, utöka populära avdelningar med nya böcker, synliggöra det som finns på andra bibliotek och minska transporten mellan biblioteken. De började med en testperiod år 2010 med Daisy, ljudböcker för vuxna och dvd. Det här var de nöjda med och 2013 utökade de med storstilböcker, ljudböcker för barn, biografier och all fack för vuxna som inte har särskild placering.

Fördelar för låntagare är att de hittar ”nya” titlar på hyllan och medier är mer tillgängliga. Nackdelar att de måste vara mer aktiv i katalogen (söka och reservera) och att datorovana kan missgynnas.

Fördelar för personalen är nöjda låntagare, mindre jobb med reservationer till storläsare och ändrat synsätt på medier. Transporten har minskat men inte mycket. Nackdelar är att det är svårare att se vad man har, svårare att se vem som ska köpa in fler ex av populära titlar och de får jobba mer aktivt med beståndet.

Framgångsfaktorer är de är vana vid samarbete, är likvärda kommuner vad gäller storlek, invånare och behov, relativt få kommuner som ingår i förbundet och att de började i liten skala och utökade successivt.

Annhild och KatinkaDagens två avslutande punkter var på temat regional samverkan. Katinka Borg och Annhild Ottosson från Länsbibliotek Jönköping inledde med en historisk exposé om svårigheterna de haft att få till ett läns- och kommunöverskridande samarbete genom åren. I Jönköpings län finns 60 folkbiblioteksenheter. Men nu har omvärlden tvingat fram ett förändrat förhållningssätt. Bland annat påverkar den nya bibliotekslagen och det faktum att Jönköping inte längre är värdbibliotek. En regional biblioteksplan för Jönköpings län är framtagen. De har låtit göra några utredningar om bland annat mediesamverkan. Utifrån det här har de stärkt upp bibliotekschefsnätverket som numera träffas en gång i månaden.

Det här har gett resultat. Nu finns nätverket Bibliotek i samverkan som består av Aneby, Nässjö, Eksjö, Sävsjö och Vaggeryd där en processledare är spindeln i nätet och GGV som är Gnosjö, Gislaved och Värnamo tillsammans.

Mycket av samverkan gäller kring mångspråk. Diskussioner förs kring transporter. Vad ska transporteras? Så lite som möjligt, helst.

Annhild och Katinka vill få igång fler processer. De sätter frön och plantor. Ett frö som håller på att bli en planta är att länet vill bli ett Librisregistrerande län. Ett annat är att de anställer en projektledare för Koha som börjar i juni.

Deras avslutande ord var: Ting tar tid!

Dagens avslutande punkt var från Skåne där de 2013 genomförde en ny modell för regionalt mediesamarbete. Annelien van det Tang Eliasson från Region Skåne berättade om hur det gått till. Modellen föranleddes av en utredning av Annette Johansson som förespråkade en omfördelning av regionala resurser från administration av fjärrlån till samverkan och utveckling.

Det förändrade arbetssättet fokuserar på medier och metodik, infrastruktur samt utveckling och utvärdering och har gett ett förändrat bibliotekslandskap i Skåne med de delregionala områdena Skåne NV, Skåne NO och Skåne SO.

2013 genomfördes 11 projekt i sammanlagt 27 kommuner och 2014 5 projekt i 24 kommuner. Förutom mediesamarbete fokuserar flera av projekten på mångspråkig biblioteksverksamhet då nästan 20 procent av Skånes befolkning är födda utomlands.

Annelien konstaterar att utvärdering av modellen visar att mediesamverkan funkar bäst där det finns katalogsamverkan och att projektstöd gett nya sätt att testa.

Det här var en ovanligt fullmatad konferensdag och jag hade kunnat skriva ännu mer under varje punkt. Istället hänvisar jag till de medverkandes presentationer som är väldigt informativa och lättillgängliga för den som inte var med. Ett stort tack till arrangörerna Kultur i Väst och Göteborgs stadsbibliotek för en väl genomförd dag.

//Maria Lundqvist, Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg

 

 

 

 

 

 

Intryck från Biblioteksdagarna – Del 6

Om att ”provprata”, rätten till yttrandefriheten och att kunna förvalta den

Här kommer nu det ”sista intrycket” från årets biblioteksdagar, om ett av de  mest intressanta och kanske viktigaste av seminarierna – ”Provprat” om yttrandefrihet med dramatikern, krönikören m m Stina Oscarson, biblioteksföreningens Niclas Lindberg, Botkyrkas bibliotekschef Anja Dahlstedt och Mikael Sjögren, överbibliotekarie vid Umeå universitetsbibliotek.  

ProvpratSjälva begreppet ”provprat” har Stina Oscarson förmedlat i en av sina krönikor, som innebär att kunna få ventilera något i ett samtal utan att vara helt färdigformulerad i sina tankar. Det uppstår någonting med lyssnandet, menar Stina Oscarsson, i en debatt eller samtal när jag talar om att det jag tänker säga inte är helt färdigtänkt, men som jag gärna vill utveckla. Man lyssnar mer uppmärksamt på den som ”provpratar”. Idag förs mycket av samtalet i det offentliga, via sociala medier, med möjlighet till omedelbara kommentarer och tyckande. Faktum är, menar Stina Oscarson vidare, att medan vi högtidligt försvarar yttrandefriheten som princip angriper vi ofta med fullt artilleri den som av misstag råkar säga något fel eller ofullständigt. Det är lätt att klicka dit ett ”gilla”, men det är desto svårare att aktivt ta ställning. ”Det finns alldeles för många idag som försörjer sig som tyckare och inte som tänkare. ”

Just detta om att tycka utan att tänka, vem som har rätten att ta på sig något slags tolkningsföreträde och vad detta kan få för konsekvenser för ett bibliotek handlade själva ”provpratet” om. I bibliotekslagen står att biblioteken ska bidra till fri åsiktsbildning och i regeringens proposition förtydligas det med att biblioteken ska inta en neutral hållning i förhållande till den information som tillhandahålls och understödja ett fritt meningsutbyte. Men vad innebär detta när det väl börjar blåsa? Framför allt två exempel togs upp under samtalet – ”Lilla hjärtat”-debatten, med anklagelserna mot Stina Wirsén och hennes tecknade barnbok som hets mot folkgrupp, och debatten i media för något år sedan om anklagelserna mot Växjö bibliotek som fjärrlånat Hans Nestius ”I last och lust” från Karlskrona stadsbibliotek, en bok som uppmärksammats och ansetts innehålla barnpornografi.

Oavsett vem som hade vilken åsikt, så uppstod ett dilemma för biblioteket, den institution som ska bidra till fri åsiktsbildning. Växjö bibliotek erkände i media att de gjort fel som lånat in ”I last och lust” och Karlskrona gallrade den ur beståndet. Botkyrka bibliotek valde att plocka bort ”Lilla hjärtat” från sina hyllor. Anja Dahlstedt förklarade i detta panelsamtal hur de resonerat och tagit ställning. Men, frågade sig Niclas Lindberg, vem har rätten att ta på sig tolkningsföreträdet. Vart går gränsen? Hur många angrepp kan biblioteket tåla? Borde inte biblioteket i stället stå upp och lägga en mer demokratisk aspekt på det hela? Är det enklast att bara plocka bort? ”Tintin i Kongo” var en annan titel som kom upp i samtalet, och Efraim Långstrumps yrke, böcker som skrivits i en annan tid då åsikten var en annan. Det är klart att dessa barnböcker inte ska stå främst på barnavdelningens hylla, men de bör kanske ur en annan aspekt finnas kvar. Är det bättre att boken inte finns alls, än att det finns en tänkt tanke att ha den kvar, menade Niclas Lindberg vidare.

”Provpratet” gav inga rätta svar, men kontentan av samtalet var och är att det är viktigt att ta ställning, att tänka och att veta varför en viss handling utförs. Botkyrka plockade bort ”Lilla hjärtat” men kunde förklara sina skäl för besökarna. Tänker personal, ledning och politiker på vad bibliotekens inköpspolicy/beslut får för framtida konsekvenser? Förs samtalet internt om vad och varför? Och vågar biblioteken när det blåser som värst stå på stadiga ben med goda skäl till varför boken ska stå kvar på hyllan? Eller står hyllorna tomma, när alla stormar väl bedarrat, tiden gått och alla har glömt?

Intressanta och viktiga ämnen att ”provprata” om på hemmaplan. Tack Stina, Niclas, Anja och Mikael, för en viktig seminariediskussion!

/Therese Emilsson, BiBK

 

 

Intryck från biblioteksdgarna – del 5 Ständigt detta Google!

Hur Google förändrar vår syn på kunskap och bibliotek.
Medverkande var Olof Sundin, professor vid Lunds universitet, Sara Kjellberg, bibliotekarie och forskare vis Malmö Högskola och Lunds universitet samt Gunilla Fors, bibliotekarie på Malmö stadsbibliotek.

Olofs Sundin berättade om ett projekt ”kunskap i en digital värld tillit trovärdighet och relevans på nätet” Det handlar om hur människor ser på informationssökning i sin vardag. Man har haft fokusgrupper med deltagare i åldrarna13-67.

Google används till allt, ständig uppkoppling. Spridningen av de smarta telefonerna har gjort informationssökning integrerad i det dagliga livet. Vår vardag är sökifierad, vår informationssökning är vardagifierad!

När söker vi inte? När internet är nere eller telefonens batteri är slut.

Vilka träffar nöjer vi oss med? Hur får vi träffarna utifrån vad vi tidigare sökt? Hur mycket vet vi egentligen om hur Google fungerar?

Vi lägger ett stort ansvar på sökmaskinen! Vi tilldelar Google väldigt stort förtroende ofta utan att ifrågasätta hur Google sökresultat

Källkritik går att förstå men hur ska vi utveckla en sökkritik.

Hur är det på folkbiblioteken? Undrar Gunilla Fors.

Vi har nästan aldrig några riktig referensfrågor? Hur behåller vi kompetensen då? Biblioteken borde jobba med pedagogiska insatser om t ex Google hur det fungerar, hur det styrs mm. Vi bör jobba med fler digitala kanaler till bibliotekens referensdiskar t ex via facebookkonton,

Biblioteken borde jobba med MIK, utbilda genom andra former t ex spel, quiz, filmer, föreläsningar osv.

Vill du höra hela föreläsningen (vilket jag verkligen rekommenderar) så går det bra.

/Kristina Hedberg, BiBK

Lättlästdag i Sölvesborg

Sedan flera år tillbaka arrangerar Sölvesborgs Bibliotek & Lärcentrum varje vår en Lättläst-dag. Detta evenemang har arrangerats på lite olika sätt. I år fick ca 60 besökare ta del av hur gruppen NEO, vid Jämshögs folkhögskola, under 45 min dramatiserade bl.a. LL-böcker. Sedan blev det mingel, fika och möjlighet att låna LL-böcker med sig hem.

//Marcus Bernhardsson, studie- och socialbibliotekarie vid Sölvesborgs Bibliotek & Lärcentrum

 

 

Intryck från Biblioteksdagarna 2015 – del 4

Medieplaner och medieplanering verkar vara ett ämne som intresserar många. Workshopen Mediestrategiskt arbete – hur går vi vidare? som hölls på onsdagseftermiddagen på Biblioteksdagarna 2015 var fylld till bristningsgränsen. Med tanke på den utredning om vårt mediesamarbete som Annette Johansson gjorde på uppdrag av Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg kändes det självklart för mig att delta.

VI-ARBETAR-I-MEDBORGARNAS-TJANST-209x278Ledare var Åsa Söderlind och Gullvor Elf från Högskolan i Borås som i fjor fick i uppdrag av Svensk Biblioteksförening att med bakgrund i manifesten från IFLA undersöka manifestens ställning på biblioteken. Uppdraget var att kartlägga hur biblioteken i sin medieplanering förhåller sig till och lever upp till manifesten.

I kartläggningen har 65 medieplaner, nyare än fem år, analyserats, både från folk- och universitetsbibliotek. Till det här har 21 kvalitativa intervjuer med personer från olika bibliotekstyper gjorts. Därefter gjordes analys av medieplaner och intervjuer relaterat till normerande dokument som manifest och lagstiftning. Analysen relaterar till en teoretisk diskussion om urval och censur (frihet från) respektive frihetsbegreppet (frihet till).

Trender i praktiken som kartläggningen visar är

  • Patron driven acquisition på forskningsbibliotek
  • Flytande bestånd, både folkbibliotek och forskningsbibliotek
  • Skaparbibblan/makerspaces
  • Regionala samarbeten som kräver nya mediestrategier
  • Effekterna av inköp av e-medier. 95 % digitalt på forskningsbibliotek och 10 % på folkbibliotek.
  • Förändringar i medieprocesser, t ex profilköp, färre personer delaktiga i inköpen, nya tjänster som mediestrategier och nya företeelser som bulkköp.

Märks manifesten? Nja, är svaret på det. De frågor som manifesten tar upp är högst närvarande i det vardagliga biblioteksarbetet och i medieplan men ett aktivt förhållningssätt till själva texterna saknas. Huvudmannens strategier är oftast viktigast. Tydligast är detta på universitet- och högskolebibliotek.

Dilemman som biblioteken ställs inför i mediearbetet är

  • Kvalitet och allsidighet, yttrande- och informationsfrihet, censur, objektivitet och neutralitet.
  • Informationsfriheten och dess gränser. Gränsen för vad man inte förvärvar och motiveringen till denna gräns.
  • Vad är censur och vad är urval? Olika synsätt finns.
  • Hur representera mångfald på bibliotek?
  • Kontroll eller inte kontroll över urval och mediebestånd.

Det tydligaste dilemmat enligt Åsa och Gullvor är informationsfriheten och viljan att arbeta mot främlingsfientlighet och rasism.

I materialet kunde de se fem olika förhållningssätt/strategier

  • Att stanna kvar på den retoriska nivån
  • Att säga JA och hålla fast vid principen om informationsfrihet
  • Att säga NEJ – att vilja ha en tydligare gräns
  • Kompromiss
  • Dialog

Vad gäller kvalitetsbegreppet finns det en pragmatisk inställning till och stort utrymme för fri tolkning till begreppet och en stor tillit till användarens tolkning. Men det finns ett övre och ett undre läge i de flesta fall. Olika inställning för fack- och skönlitteratur. Folkbibliotek tänker mer på kvalitetsbegreppet.

Hela kartläggningen finns att läsa här.

Den 20 oktober bjuder BiBK in till en dag om medieplaner och medieplanering. Då kommer bland annat Åsa och Gullvor att vara där och berätta om kartläggningen och det mediestrategiska arbetet på bibliotek. Skriv in datumet i din kalender om du tycker det här låter intressant. Mer information om dagen kommer.

//Maria Lundqvist, Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg

 

Intryck från Biblioteksdagarna 2015 – del 3

Biblioteksdagarna 2015 bestod av storföreläsningar för alla och ett antal seminarier och workshops att välja bland. Att välja är samtidigt att välja bort och vid flera tillfällen önskade jag att jag kunde vara på mer än ett ställe.

Anette SvingstedtAnette Svingstedt från Institutionen för service management och tjänstevetenskap vid Lunds universitet hade rubriken Om att skapa förutsättningar för goda serviceupplevelser på sitt seminarium. Anette hade fått fyrtiofem minuter men hon hade lika gärna kunnat prata fyra år om ämnet, sa hon inledningsvis med en glimt i ögat som hon behöll under hela presentationen.

Att skapa det goda mötet kräver en rad beståndsdelar. Det behövs brukarstrategier för möten och personalen behöver stöttning. Hur det ser ut i biblioteket är en viktig del för upplevelsen av mötet. Det inre klimatet på arbetsplatsen med policys är viktigt för att skapa det goda mötet och hur är verksamheten är strukturerad och hur de olika delarna i verksamheten samverkar. Chefen och ledningens betydelse är stor.

Anette talade om sanningens ögonblick i mötet med besökaren och om det inte funkar blir det uppförsbacke. Service är aktiviteter där värde skapas men vem skapar värde för vem? Även om det är VAD vi gör, så är det ändå främst HUR vi gör det som skapar sanningens ögonblick. Vi är facilitatorer för att skapa värde i besökarnas processer. Därför är det viktigt att lära sig om brukarna och vara tränade för goda serviceupplevelser och ta ansvar för det mänskliga mötet.

I serviceupplevelsen ingår även broschyrer och annat material som finns till hands. Hur är det ut och hur är det utformat? Kläder är också viktigt för det goda mötet. Vilka signaler skickar vi genom det sätt vi är klädda?

It takes two to tango, säjs det. Användaren har också en roll i mötet. Hur kan vi stödja användaren för att underlätta vårt möte? Anette beskrev kunden som en kvalitetsproducerande resurs. Vilka krav ställer vi på våra besökare? Vad kräver vi av dem att de ska kunna när det till exempel gäller att använda teknik som biblioteken tillhandahåller? Låneautomater, e-boksnedladdning, hur ser stödet ut? Ett gott utvecklat stöd underlättar för alla.

Medarbetarna på en arbetsplats är centrala för upplevelsen. Servicearbete är ett emotionellt arbete som frestar på. Ibland behöver vi läcka ut när det håller på att rinna över. Tänk boxningssäck!

Det gäller att hitta balans mellan effektivitet och god service. Hur mycket tid ska vi lägga ner på en besökare när kön växer? Den som är i frontlinjen behöver ha rätt förutsättningar vad gäller kunskap, kompetens och motivation. Feltänk kan kosta förtroende och tillit. Anette exemplifierade med den nyanställda servitrisen som direkt skickas ut att ta upp beställningar och duka av när den i stället skulle behöva en introduktion om vad som händer bakom fronten.

Det är viktigt att den fysiska miljön utvecklas så att den underlättar för goda serviceupplevelser. Vi ska också tänka på att inte organisera det sätt vi ger service på efter de interna system som finns. Tänk hängrännor och inte stuprör! Till detta ska läggas en chef som har ett gott ledarskap och som är synlig, tydlig, lyhörd och ger bekräftelse.

Anettes presentation gav en mångsidig bild av vad som krävs för en god serviceupplevelse. Det är ingen tvekan om att bibliotek är ett ställe för service och att vara biblioteksanställd är ett serviceyrke. Seminariet filmades och jag kan rekommendera att titta på den. Gör det gärna tillsammans i arbetsgruppen och diskutera efteråt vad det här innebär för er.

//Maria Lundqvist, Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg