Niclas Lindberg om framgångsfaktorer för bibliotek av idag

Vågen för Kalmar läns bibliotekSvensk biblioteksförenings generalsekreterare gav Kalmar läns bibliotek väl godkänt i fredags 1 oktober 2010 när det gäller hur långt man kommit för att nå visionen ”Sveriges bästa biblioteksregion”. Han menar att Kalmar län visar vägen.
I Kalmar län görs mycket av det som vi skulle vilja se mer av på många ställen. Det vill säga – samordning och samverkan.  

8 punkter som verksamheter kring bibliotek bör utveckla samverkan kring:

  • Definiera bibliotekets huvudfunktioner
  • Målformulering och uppföljning
  • Barns och ungas läsande
  • Ge bättre tillgänglighet till bibliotekets tjänster
  • Utarbeta ett nationellt biblioteksorgan
  • Stärka bibliotekets digitala tjänster
  • Stärka den tekniska infrastrukturen

Vad utmärker framgångsrika bibliotek? Vad förväntar sig folk när de kommer till biblioteket?

Framgångsfaktorerna är framtagna genom utfrågningar och intervjuer av användare.

  1. Ett aktuellt utbud
  2. Sakkunnig hjälp
  3. Bra öppettider
  4. Lätt att hitta det man letar efter
  5. Nära och lätt att komma till biblioteket/använda biblioteket (inrymmer även e-tjänster)

Vad är det man tycker är viktigt när det gäller personalen

  1. Att personalen är kunnig – handlar inte om att man ska ge lästips, man ska få hjälp
  2. Man vill bli väl bemött
  3. Ska vara välkomnande
  4. Snabb kontakt vid fråga  

Vad kan biblioteket vara stolt över

  • Biblioteket är den samhällsinstitution som samhällets medborgare har stort förtroende för (enligt SOM-undersökning)
  • 75 % tycker att biblioteket är i takt med människans tekniska behov
  • 93 % anser att biblioteken är viktiga för barns läsutveckling?

Måste minska klyftorna när det biblioteksanvändning

Vi behöver vara kritiska mot oss själva. Hur ska vi göra för att minska obalansen mellan könen som besöker biblioteket respektive inte gör det?

Vad gör vi för att minska klyftorna när det gäller biblioteksanvändning? De som behöver våra tjänster mest använder oss minst. Vi kan inte ha det så att de som tjänar mest också är de som använder våra gratis tjänster mest. vad gör vi åt det faktum att de som läser minst också är de som använder våra tjänster minst, samtidigt som det är dessa som skulle behöva våra tjänster mest. Hur ändrar vi på detta?

Utmaningar

Öka pojkarnas besök, öka barns läsning och minska digitala klyftan. Svenska barn läser allt mindre, svenska barns läsförståelse minskar och så har det varit sedan 1991. (se PIRLS jämförande undersökningar via Skolverket). Spelar det någon roll av vad man läser? Läsforskare menar att det spelar visst roll. Hur kan biblioteken bidra än mer och med större effektivitet för att stimulera läslust och främja kvalitetsböcker? Hur synliggör vi på bästa sätt våra goda tjänster?
//Jenny Englund, Pia Malmberg-Kronvall

Biblioteksbloggen och Facebookprofilen/fan-sidan = allmän handling

Många upplever större frihet när man jobbar med social medier och gratisverktyg på webben jämfört med att skapa i organisationens/kommunens officiella publiceringsverktyg. Oavsett vad man tycker måste vi komma ihåg att en offentlig verksamhet lyder under offentlighetsprincipen och övriga grundlagar.

Biblioteksblogg och Facebook-profil/fansida = allmän handling

Det du som tjänsteman gör på blogg, Facebook, Twitter och liknande är allmänna handlingar. På kommunen eller förvaltningen ska det finnas en förteckning över vilka sociala medier man använder och vem/vilka som har ansvar för inlägg och hantering. Dessa uppgifter har allmänheten rätt att få ta del av, antingen vid förfrågan eller att det går att utläsa via officiell webbplats eller liknande.

Sociala medier och offentlig verksamhet  –> offentlighetsprincipenSKL:s genomgång av sociala medier och juridik

Suck! Ska det nu vara fel att ha lite roligt eller att våga vara lite personlig på webben bara för att man jobbar i offentlig verksamhet???

Nejdå, inte alls. Men det är viktigt att koll på vad vi gör, varför, hur och att det stämmer överens med våra styrdokument. Kanske ännu viktigare när det handlar information och kommunikation – för det är ju just de områdena vi är experter på, inte sant?

Riktlinjer för sociala medier framtagna av SKL – Sveriges kommuner och landsting

Du får fördjupad information av SKL:s utredare via filmad genomgång 29 april 2010. Filmen tar en stund att titta på, men det är väl använd tid eftersom den är informativ, avspänd och prestigelös – precis som vår profession.

Jag uppmanar alla er som arbetar med webb, sociala medier och andra digitala verktyg för er kommun, att ladda er och studera SKL:s PM kring sociala medier, för den är lätt att förstå, klokt formulerad, sansad och ger frihetens ramar.
// Pia Malmberg-Kronvall

Framtidens bibliotek – virtuellt och/eller fysiskt? Påverkar det samtidens?

Denna högintressanta fråga har jag inte kommit på själv, utan den har jag hittat hos Lo Claessons Orbiter. Jag citerar ”Det fysiska biblioteket blir ett komplement till det virtuella i stället för tvärtom. Det fysiska biblioteket blir en ”extension” av det virtuella, en tilläggstjänst. Utöver att kunna ladda ner medier via biblioteket eller använda olika virtuella tjänster, kan du få en bok i pappersform, delta i någon form av programverksamhet eller få ett personligt möte med en bibliotekarie.”

Här sitter vi i våra hörn av Blekinge, Kalmar och Kronobergs län och försöker tänka ”webben är en del av bibliotekets ordinarie verksamhet”. På en del webbplatser märks det. På andra… finns utvecklingspotentialer för att uttrycka det milt. På en del punkter hör till exempel Regionbibliotek Kalmars webb till den gruppen (jobbar på det…)

Hur kan vi använda oss redan idag av tanken att det är det virtuella biblioteket – på webben – som vi har huvudbiblioteket? Hur påverkar det oss som jobbar där? Vilka kompentenser behöver vi utveckla? Hur behöver vi prioritera? Inom vilka områden måste vi bygga det fysiska biblioteket ännu starkare?

// Pia Malmberg-Kronvall, Regionbiblioteket i Kalmar län

Folkbibliotekens stora utmaningar

Fyller dagens folkbibliotek en viktig roll i lokal och regional utveckling 2015? Överlever de överhuvudtaget 2010-talet? Frågorna kan verka en aning provocerande, men vi måste våga ställa dem.

Våra folkbibliotek föddes och växte fram som en del av folkbildningen och industrisamhället. De fyllde en oerhört viktig funktion genom att tillhanda tryckta böcker gratis och möteslokaler. De bidrog till att höja kunskapsnivån för de icke bemedlade. Men det bör understrykas att folkbiblioteken var en del av och tätt sammanflätade med industrisamhällets framväxt.

I dag håller industrisamhället på att avlösas av en ny typ av samhälle: informations-, kunskaps-, dröm-, eller nätverkssamhället. I varje samhällstyp i historien har nya institutioner vuxit fram eller fått ett annat innehåll och ny teknik utvecklats. Eller kan det vara så att det är den nya tekniken som utvecklat samhället och institutionerna?

En helt ny infrastruktur – de världsomspännande datanäten – är under uppbyggnad. Och de kommer att få lika stor betydelse för den lokala och regionala utvecklingen som järnvägen, telegrafen och telefonen fick på.

Jordbrukssamhället fann sin utveckling där jordmånen var god. Industrisamhället på platsen där man kunde kombinera råvaror och kraftkällor av olika slag bäst. Var finner informations- och kunskapssamhället sin utvecklingskraft? De starka drivkrafterna för lokal och regional utveckling i framtiden kommer vi sannolikt att finna kopplade till de institutioner som står för kunskap och informationsförsörjning. Och här spelar- och i ännu högre grad kommer att spela – Internet och webben en avgörande roll.

Om nu detta stämmer, vilka slutsatser kan vi dra för dagens folkbibliotek? Om de skall överleva, och inte bara bli museiföremål, måste bibliotek och biblioteksanställda ständigt vara beredda på förändring, ompröva roller i takt med den tekniska utvecklingen och människors nya behov och sätta fokus på användarna och inte samlingarna.

Om det fysiska biblioteket i industrisamhället varit den naturliga platsen för kunskapsbildning och informationshämtning är Internet den naturliga platsen för detta i informations- och kunskapssamhället.

Om biblioteken skall kunna inta en central plats utvecklingen måste, enligt mitt förmenande, följande förändringar komma till stånd:

 Fokus måste skifta från boksamlingarna till kund.

 Bibliotekarien måste bli en aktör utanför det fysiska biblioteket (virtuella gemenskaper).

 Webb2.0 måste bli en naturlig del av biblioteksanställdas kärnkompetenser och de måste lära sig att praktsikt använda olika webbtjänster.

 Biblioteksanställda måste ständigt vara beredda att ompröva sina roller i takt med den tekniska utvecklingen.

 Vi måste sluta se webben som enbart ett komplement till det fysiska biblioteket.

 Nya metoder, med ny teknik och webb2.0, för förmedling av skönlitteratur för vuxna och barn måste testas och användas.

 Prioritering av det livslånga lärandet med tonvikt på vuxnas lärande måste göras.

Listan kan säkert görs längre, men lyckas vi med ovanstående har vi kommit långt.

Ps. inom kort kommer den rapport om framtidens kompetensbehov, hos biblioteksanställda, som vi låtit göra med stöd av Sociala fonden. Jag har redan haft förmånen att tjuvtitta på den och kan konstatera att följande kompetensinsatser kommer att ha högsta prioritet:

Resultat kompetensutvecklingsbehov, sammanfattning:
1. Marknadsföring
2. Information/ internethantering/ databassökning
 Kommunikationsprogram för möten och handledning via nätet
 Media informationsförsörjning
 Omvänd publiceringsform
 Semanic webb
 Webb 2.0
 Semistrukturererade databaser
 Öppen källkod (utvecklande och användning)
3. Bemötande-pedagogik
 Metodik- referenssamtalet
 Pedagogik

Christer Bergqvist
Regionbibliotekarie

Europeiska bibliotekslänktips

Nu är demosidan av Europeana, http://www.europeana.eu ute. Den centrala portalen för tillgång till det europeiska kulturarvet har alltså bytt namn: Det som tidigare hette European digital library, EDL, heter numera Europeana. I november 2008 kommer den fulla versionen ut.

En annan, i mitt tycke, intressant sida är The European Library: http://www.theeuropeanlibrary.org Det går att välja svenska som språk , vilket verkligen är tillgängligt och visar att det verkligen är just en europeisk tillgång. Via moderorganisationen The European Libary Group, ges ett engelskspråkigt nyhetsbrev ut 6 ggr/år. För att prenumerera på detta nyhetsbrev, går man in på http://www.theeuropeanlibrary.org ,fliken ”Organisation” och underfliken ”Newsletter”. Det blev lite grötigt att direktlänka hit.

Kanske finns det här möjligheter att profilera regionens kultur och bibliotek ännu mer internationellt?

//Nils Grönlund

PION – din guide till information om hälsa och sjukdom

Pion_version3_1  Pion är en nationell databas med patientinformation dvs information för patienter och anhöriga om hälsa och sjukdom. Pion är fritt tillgänglig på Internet och sökbar för alla. Databasen uppdateras kontinuerligt och bygger på ett kvalitetsurval av media och länkar, gjort av bibliotekarier vid sjukhusbiblioteken i landstingen i Dalarna, Jönköping, Kalmar län, Värmland, Västernorrland, NU- sjukvården i Västra Götaland och Region Skåne.