Träff på nyinvigt bibliotek i Lenhovda

En gång i början på varje år i minst tio års tid har bibliotekspersonal i Blekinge och Kronoberg som arbetar på filialer träffats på någon filial runt om i länen. Detta år var inget undantag och den 5 februari var det dags för årets träff. Platsen var Lenhovda bibliotek i Uppvidinge kommun och temat för dagen var barn och unga.

Återinvigt bibliotek i Lenhovda
IMG_0819
Anledningen till att det blev biblioteket i Lenhovda vi möttes på var att de under hösten hade helrenoverat lokalen. Biblioteket är integrerat med skolan och byggdes 1981. Sedan dess hade inget gjorts med lokal och inredning förrän nu. Biblioteket är alldeles nyligen återinvigt för allmänheten och doften av nymålat och nya möbler satt kvar. Lånedisk, tidskriftshylla och barnavdelning har få nya placeringar och de hade frigjort golvyta för arrangemang. Barnavdelningen blev större och med ett eget rum för de minsta barnen. Arbetet pågick i två månader och under tiden var allt nerpackat och biblioteket stängt. All gammal inredning kastades och de startade från ett blank papper. Nu är det ett härligt färgglatt bibliotek som möter besökarna.

IMG_0836De olika avdelningarna (barn/unga skön, barn/unga fack, vuxen skön, vuxen fack och anpassade medier) har fått olika färger på hyllorna för att underlätta orienteringen. För barn/unga har de frångått SAB-uppställningen och gjort en egen mer användarvänlig uppställning som bygger på DOFF-projektet. Det läsfrämjande arbetet för barn är en central del i verksamheten med 1- och 6-årsböcker, bokkassar och sagostunder på förskolor och sommarboken. Eftersom Lenhovda är ett integrerat bibliotek är det en utmaning att locka barnen efter skoltid.

Garaget – ditt extra vardagsrum
IMG_0830
Efter inledningen med presentation av biblioteken i Uppvidinge i allmänhet och Lenhovda bibliotek i synnerhet var det dags för Sara Espensen från Garaget i Malmö att presentera deras verksamhet. Detta gjorde Sara till ett bildspel med massor av bilder från biblioteket. Biblioteket är byggt i en före detta maskinfabrik i ett socialt belastat område i Malmö. I området finns många föreningar och befolkningen är ung. Böckerna utgör inte någon särskilt stor del av lokalen på 500 m2, beståndet består av 3 500 medier. Böckerna samsas med den kreativa verkstaden, det ekologiska kaféet och scenen och beskrivs som ett vardagsrum. Förutom böcker lånar de också ut symaskiner och verktyg, och laptops att använda på plats. Kaféet drivs av ett socialt företag som bakar och bemannar.

Det pågår en mängd arrangemang, såväl dag- som kvällstid, i lokalen. För många arrangemang står Garaget för lokalen och t ex en förening för innehållet. Den som vill har möjlighet att disponera lokalen efter stängning något som fungerar bra och som bygger på eget ansvarstagande.

Det råder en tillåtande miljö på Garaget och de testar sig fram och provar olika idéer. Ledningen är stödjande. Vid en ombyggnad frågade de besökarna vad de vill ha vilket ledde till att ett tyst läserum och bokningsbara mötesrum kom till. De gör brukarundersökningar varje år och lägger verksamhetsplanen efter det.

Många barn som inte har fritids kommer efter skolan till Garaget utan vuxna och deras behov försöker de fånga upp. I den pedagogiska verksamheten använder de sig av Pappas appar  Med stöd från Kulturrådet och Svensk biblioteksförening genomförde de läsfrämjandeprojektet Pappa och jag om pojkars läsning.

Samarbete är nyckeln och framgångsfaktorn för Garaget. Med hjälp av olika samarbetspartners erbjuder de språkkafé och läxhjälp. Jag tror att vi alla som lyssnade på Sara blev sugna på att åka till Garaget och uppleva det själva.

Programverksamhet för barn i Rottne och på Hovshaga
IMG_0848
Kerstin Steen och Nina Stigsdotter Benitez fortsatte efter lunch med att berätta om den programverksamhet som finns på biblioteken i Rottne och Hovshaga. Rottne är ett samhälle ett par mil utanför Växjö och Hovshaga är en stadsdel i Växjö. Rottne är integrerat och Hovshaga är enbart folkbibliotek. Med väldigt små medel har utvecklat programverksamheten genom att använda sig av lokalsamhället, samarbeta, utnyttja nätverk och jobba efter devisen frågan är fri. På det här sättet har de utvecklat sagosstundsverksamheten på ett intressant sätt utifrån en mängd tema, t ex hår-, tand-, pannkaks-, bondgårds-, tomte-, djungel-, brandbils-, skogsmaskins- och byggsagostund. Som exempel, vid brandbilssagostunden kom en brandman i brandbilen, först läste de brandbilssaga sen fick barnen gå ut och titta på och klättra in i brandbilen. Sagostunder med bilar och maskiner drar i allmänhet många deltagare och fler pappor än vanligt kommer. För förskole- och skolbarn har de haft temastunder med polisman, elektriker och rymdingenjör. När det var Dam-EM i fotboll ordnade de fotbollssagostund. De har också bjudit in till Siggeträff och Lassemajaträff. Ett tips där är att kontakta förlag för att få material till den här typen av träffar. De har haft prova på-skytte och streetdance. Kerstin och Ninas tips är att samarbeta med aktörer och studieförbund på orten, använd personliga kontakter, samarbeta med varandra på biblioteken, tänk i teman och stjäl idéer. Imponerande och kreativt!

Tack till er alla som medverkade och deltog under dagen. Ett särskilt tack till personalen i Uppvidinge för gott samarbete med planering och genomförande av dagen och för er härliga gästfrihet.

Här är några bilder till från Lenhovda bibliotek. Klicka om du vill se dem i större format.

//Maria Lundqvist

 

 

 

 

Annonser

Vad ska barnbibliotekarien göra i framtiden? Läsa sagor eller programmera arduinos?

Gemensamt chefsmöte för sydost och Kalmar i Emmaboda 8 oktober med tema barnbiblioteket i framtiden.

lo Lo Claesson bibliotekschef i Vaggeryds kommun tog med oss på en reflekterande resa från 80-talet till idag.

Barnbibliotekarieresan

Den började i Vaggeryd 1982. Hur var det att vara barnbibliotekarie?

Det var självständigt men lite ensamt. Alla barn kom till biblioteket på schemalagda klassresan och det var bokprat. Föräldramöte och. Barnkulturgrupp, det fanns pengar till arrangemang och barnbibliotekarier ordnade teater och annat för alla barn om kommunen.

En barnbibliotekarie behövde kunna lite av varje. ”Ein Mädchen für alle”.

barnbibldå

Vad var viktigast för en barnbibliotekarie?

  • Nå alla barn direkt eller genom förmedlare.
  • Rätt bok till rätt barn.
  • Kvantitet eller kvalitet? Hur mycket orkade man göra.
  • ”Chefen och nämnden var bara intresserade av statistiken.”

SWOT ur barnbibliotekariens perspektiv 1982-2000

Styrkor: Schemalagda besök, bokkunskap, full kalender.

Svagheter: Arbetstiderna,ungdomarna var svåra att nå.

Möjligheter: Internet

Hot: Ekonomin, oförstående chef/kollegor.

År 2000 bytte Lo jobb och blev konsulent på länsbiblioteket i Jönköping med barnfrågorna som sitt ansvar.

Hur såg hon då på barnbibliotekarien?

Hur såg det ut?

  • Barnbibliotekarierna var bokkramare och hade en stor skepsis mot digitala medier.
  • Barnverksamheten var prioriterad men barnbibliotekarierna var utan stöd.
  • Ingen målstyrning.
  • Fokus på yngre åldrar
  • Tillgänglighet var inte prioriterat.
  • Mångfaldsverksamheten var eftersatt.

Vad var viktigast?

  • Planer
  • Att få barn och ungdomar till biblioteket
  • Samarbetet med skolan behövde förändras
  • Fokus på läsning oavsett format
  • Beredskap inför framtiden.

SWOT ur konsulentperspektivet

Styrkor: Förtroendekapital, engagemang.

Svagheter: Ledning, politiken.

Möjligheter: Internet, biblioteksplanerna, samverkan, omvärlden, öppenhet.

Hot: Omvärlden, slutenhet.

2009 ville Lo tillbaka till verksamheten och blev bibliotekschef i Vaggeryd, sin ”gamla” kommun.

Trenden idag är att biblioteken ordnar många arrangemang och en dal av dem är långt ifrån kärnverksamheten t ex pyssel, bakning mm.

Hur mycket pratar vi om läsning på biblioteken? Hur många medvetna satsningar gör vipå läsning? Bokklubbar för redan intresserade med den som inte är så sugna, vad gör vi för dem? Skolan, barnbibliotekarien måste ta reda på hur skolan fungerar för att kunna ”ta sig in”. Vi behöver ut ur bekvämlighetszonen och få vassare mål.

Vad är viktigast nu ur en chef perspektiv?

Rätt kompetens!

Vad behöver barnbibliotekarien kunna idag? Samma som för 30 år sedan men det har tillkommit saker.

barnbiblnu

Nu måste vi fokusera på:

  • Samverkan
  • Spänna bågen
  • Tydliggöra mål
  • Synliggöra utveckling
  • Ha en strategi för framtiden

Lo’s egen strategi för barnverksamheten är att man måste lyfta ansvaret mycket högre upp, det kan inte vila på barnbibliotekarien, ansvaret för barnens läsning och deltagande i kultur är en angelägenhet på högsta kommunalpolitiska nivå.

Chefen måste se över laget, sätta spelarna på rätt plats, se att man har de kompetenser som behövs, samarbeta med proffs, ha kontakter med strategiska personer inom andra förvaltningar för att främja barnbiblioteksverksamheten.

SWOT

Styrkor: Förtroendekapital, människor, mål.

Svagheter: Politiker, brist på reflektion och utvärdering, har vi rätt kompetens?

Möjligheter: Samverkan, öppenhet, omvärlden, mötesplats.

Hot: Andra aktörer, uppgivenhet.

Barns vardag har förändrats oerhört mycket men vad har hänt med barnbiblioteket?

Efter detta mycket tänkvärda och intressanta föredrag så gjorde vi som deltog i mötet en gemensam swot.

Ibland kanske SWOT känns litet slitet men det är en bra metod att bena upp situationen för att kunna gå vidare och se vad som behöver göras.

Här är deltagarnas SWOT över barnbiblioteksverksamheten idag

swot

eftermiddagen diskuterade vi tre frågor:

Här är det som kom upp efter diskussionerna.

1. Hur kan ett bra samarbete med skolan se ut?

  • Det ska finnas avtal mellan skolan och biblioteket
  • Tydlig ansvarsfördelning
  • God framförhållning
  • Plattformar t ex skapande skola
  • Äga styrdokumenten
  • Kommunens vision ska realiseras i lokal handlingsplan

2. Vilka styrdokument använder ni er av och på vilket sätt?

Här kändes bara som att man kunde rabbla upp alla dokumenten men det framkom att det behövs starkare kopplingar till biblioteksplanerna på många håll.

3. Vilken är din strategi för framtidens barn- och ungdomsbiblioteksarbete?

  • Komplettera varandra i ”laget”
  • Se över lönesättningen av de som jobbar med barnverksamhet
  • Inköp, fördelning barn/vuxenlitteratur
  • Satsa på läshjälpmedel
  • Yta i lokalen – andel tjänster som jobbar med frågan – andel budget till medier
  • Delaktighet – fokusgrupper – referensgrupper
  • Nya medier – hänga med
  • Hur ser grundutbildningen ut – får man den utbildning som behövs för att bli en bra barnbibliotekarie

Deltagarna kom fram till följande som svar på frågan:

Hur ser kompetenskraven ut för en barnbibliotekarie idag?

  • Tycka om barn
  • Engagemang
  • Social kompetens
  • Kunskap om barns vardag
  • Kunskap om barns medievärld
  • Kännedom om skolans styrdokument
  • Ha en klar målbild
  • Ha kännedom om den egna organisationen(=kommunen)
  • Känna respekt och empati
  • Våga ta plats och ha skinn på näsan
  • Snygg
  • Ha kärlek till berättelsen
  • Kunna läsa och levandegöra litteratur

Jag hoppas att ni som deltog fick inspiration och hjälp att jobba vidare med era barnbibliotek. Obs! Bilderna på bläckfisken som ska symbolisera barnbibliotekarien är mina, LO’s var mycket snyggare.

/Kristina Hedberg, Länsbibliotek Sydost

6 bibliotek klara med uppdrag 1 i Barn & Unga Futurum.kom

Projektblogg Barn & Unga Futurum.komTorsås och Älmhult har gjort det. Hultsfred och Karlshamn likaså. Plus Mörbylånga/Färjestaden och så Växjö.

Man har tittat på sitt bibliotek ur barnperspektiv! Hur är entrén om man kommer in i barnahöjd? Om ögonhöjd är på runt en 1 meter – hur ser biblioteket ut som helhet? Å vilket är barnperspektivet på barnavdelningarna….!?

Det får du reda på via denna länk till projektbloggen Barn & Unga Futurum.kom

// Pia Malmberg-Kronvall & Therese Emilsson

Årets Bokjuryvinnare

Den 23 april på Världsbokdagen presenteras resultatet från omröstningen i Bokjuryn. Bokjuryn innebär att alla barn och unga mellan 0-19 år för rösta på max 5 favoriter bland alla barn- och ungdomsböcker som kommit ut under föregående år. I år har över 31 000 barn på olika platser i landet varit med och röstat. Idén till Bokjuryn kommer ursprungligen från Nederländerna. I Sverige startade Bokjuryn 1997. Syftet är att stimulera barns och ungdomars läsning och läslust och visa respekt för ungas egna bokval. De författare som fått priset hittills, säger att det är ett av de bästa pris man kan få, eftersom det är barnen som väljer och inte vuxna litteraturkritiker.  

Så här gick det till på biblioteket i Asarum i Karlshamns kommun i måndags.

Bokjuryavslutning i Asarum 

Samma dag som den nationella omröstningen men en timme tidigare (Asarum ligger alltid lite före) presenterades 2011 års bästa barn- och ungdomsböcker på Asarums bibliotek.

Årets klart mest populära bok alla kategorier sammanslaget, var Ingelin Angerborns ”Rum 213” som hade mer än dubbelt så många röster som den bok som kom tvåa. I år var det fler barn och ungdomar i Asarum med och röstade än någonsin tidigare – från förskolan till högstadiet totalt 443 st.

Vinnarna i varje kategori var i Asarum (Sverige i övrigt inom parantes):

Bilderbok:  

Blake, Stephanie, Nej! Inte tandläkaren (Geraghty, Paul, Talon)

 6-9 Hcf:

Wänblad, Mats, Min vän Boris ( Widmark, Martin Simborgarmysteriet)

10-12 Hcg:

Angerborn, Ingelin, Rum 213 (Äntligen hade Sverige fått samma goda smak som Asarum!)

Ungdom: 

Strandberg, Mats Cirkeln (Även här – Sverige samma goda smak som Asarum)

Fakta:

Nulty, Ulrika, Hundar som jobbar (Övriga nationen och Asarum är överens här med)

Serier:

Kibuishi, Kazu, Amulett. Bok 1, Stenväktaren (Sverige och Asarum röstar lika)

Så allt som allt var Asarums barn och ungdomar i stort sett överens med övriga Sveriges.

/ Rolf Andersson, barnbibliotekarie Karlshamns bibliotek

Fantisera dig rik på biblioteket!

Fantisera dig rikI den här veckan (vecka 16) kör ännu en kampanj igång inom projekt Futurum.kom. Då är småbarnsföräldern under Fantisera dig rik-mottot som är i fokus. Aktiviteter för barn och föräldrar kommer att genomföras på biblioteken.

Målgruppen för kampanjen är småbarnsföräldrar i åldern 30-35 år och som har två barn, där det äldsta är 2-5 år gammalt. Genom barnen når vi också föräldrarna därför satsar vi på sagor, pyssel och teater för barnen och fikar tillsammans med barn och föräldrar. Samtidigt som det sker aktiviteter för barnen kan föräldrarna bli tipsade om bibliotekets utbud och möjligheter.

Att ge sitt barn ett språk är viktigt men även som förälder kan man behöva påfyllning både av fakta och av nöje. Här har biblioteket härliga möjligheter att erbjuda. På biblioteket finns det både tryckta böcker och ljudböcker för nedladdning och på skivor men även tidskrifter, musik, video och mycket mer, som föräldrar har nytta av. Meningen är att föräldrarna som kommer ska erbjudas och inspireras av bibliotekets utbud.

För att nå målgruppen småbarnsföräldern i klusterkampanjen ”Fantisera dig rik” använder vi affischering, programblad, värdecheckar, Pixi-böcker och goody-bags. Kommunikationsbyrån Kreation har tagit fram underlag för marknadsföringsmaterialet .

Kampanjmaterial och annat finns på projektbloggen.

Lisa Lundqvist & Maria Lundqvist

Högre kompetens kring barnperspektiv, delaktighet, barnkonventionen för minst 278 biblioteksanställda i 25 kommuner i 3 län

Nu drar vi igång det första breddseminariet av 5 – – på fredag 9 mars 2012 i Olofström. Totalt är hittills ca 280 personer anmälda till ett breddseminarium (datum och platser se längre ner i denna artikel).

Vi gör det därför att:

”ALLA som jobbar på bibliotek ska ha barnkompetens för att biblioteket ska kunna göra ett bra jobb för barn och unga”. Så sa vi på ett nätverksmöte för barnbibliotekarier häromåret.

Barn och unga är prioriterade grupper lokalt, regionalt och nationellt. Hur är det i verkligheten? Prioriteras bibliotekens olika resurser till verksamheter för barn och unga? Har en majoritet av personalen kunskaper om medier för barn eller om barnkonventionen?
Är barn och unga delaktiga i den verksamhet som vänder sig till dem?

Vårt projekt Barn & Unga Futurum.kom arbetar för att detta ska konkretiseras. Vårens breddutbildningar är fas 2 i detta projekt och ett stöd till klusterkampanjernas marknadsföring inom ”Låna dig rik”.

Barnperspektiv och delaktighet genom föreläsningar, diskussioner och metoder

  • Hur ser vi i ett barnperspektiv på det egna biblioteket och dess verksamhet?
  • Hur får vi barns perspektiv – hur ger vi barn möjlighet till delaktighet? Vill vi det?
  • Lena Lundgren, bibliotekskonsulent emerita, Stockholm, föreläser via film ur ett biblioteksperspektiv
  • länk till filmen kommer att publiceras på denna blogg i slutet av april 2012
  • Barnböcker för olika åldrar – tips på barns och egna favoriter, bra börja läsa-böcker, högläsning, deckare, fantasy, djurböcker för barn
  • får vi av våra eminenta barnbibliotekarie från våra 3 län – Cecilia Ungerbäck-Smith, Lessebo, Hannah Krahner och Johanna Palm, Borgholm, Gunhild Gröndalen och Marie Björnsson, Olofström
  • boktips och länkar till bra webbplatser och bloggar kring barn- och ungdomslitteratur – så du kan fortsätta fortbilda dig!
  • Rädda Barnen om att införliva barnkonventionen i det dagliga arbetet – från teori till praktik under ledning av Sandra Torstensson

Sedan då?

Detta med barnperspektiv och barns delaktighet är ingalunda något man fixar till med en föreläsningsdag. Det krävs återkommande reflektioner, arbete, prioriteringar, åtgärdsplaner och tid. Med mera. Därför kommer varje bibliotek att få i uppgift att med enkla metoder se det egna biblioteket med barnperspektiv-ögon på bibliotekets entré, biblioteket i allmänhet, barnavdelningar i synnerhet plus att göra liknande översyn på bibliotekets webbplats och andra digitala mötesplatser. Vi kommer att samla intryck, erfarenheter, åtgärdsplaner här på denna projektblogg under detta år.

När och var för breddseminarierna

Start med fika kl 9.00 – avslutning ca kl 17

Olofström fredag 9 mars (Folkets Hus, lokal Klockrike)

Karlskrona Onsdag 14 mars (stadsbibliotekets Hörsal)

Emmaboda Tisdag 20 mars (Stora konferensen, Nöjeshuset)

Oskarshamn Måndag 26 mars (Möjligheternas rum, Kulturhuset)

Växjö Torsdag 12 april ( Stadsbibloteket, lokal Galaxen)

Kontaktpersoner

Blekinge och Kronoberg: Therese Emilsson, Länsbibliotek Sydost, 0455-32 20 54

Kalmar län: Pia Malmberg-Kronvall, Regionförbundet i Kalmar län 0480 44 83 95

Lästips! – Nya skrifter om biblioteksutveckling

Har precis fått två trevliga skrifter från Regionbibliotek Stockholm i min hand som tar upp olika former av biblioteksutveckling, båda skrivna av Lena Lundgren.

Småbarnsbibliotek i ögonhöjd – Norrvikens bibliotek

Den ena handlar om Norrvikens bibliotek i Sollentuna kommun. Biblioteket var tidigare ett integrerat bibliotek när skolan så valde att inte förnya samarbetsavtalet. Ur allmänhetens perspektiv var biblioteket mer känt som ett skolbibliotek är ett öppet folkbibliotek. För att göra det mer angeläget för de boende i området valde personalen att profilera sig som ett ”småbarnsbibliotek i ögonhöjd”. I den lilla skriften ”Norrvikens bibliotek – ett småbarnsbibliotek i ögonhöjd” presenteras projektets bakgrund, om erfarenheterna från projekttiden och lite praktiska tips t ex hur det är att jobba med fokusgrupper.

Verksamhet kring barn, mångkultur och bibliotek i Flemingsberg

Den andra skriften handlar om Flemingsbergs bibliotek, ett ”vanligt” bibliotek i ett mångkulturellt område i Huddinge kommun – ”Flemingsbergs bibliotek – i ständig utveckling”. Lena skriver i den inledande texten: ”Utveckling är nödvändig för att en verksamhet ska upplevas som angelägen och vara efterfrågad och inte bli obsolet och åsidosatt. Det är utvecklingsarbetet inom barnbiblioteksverksamheten på Flemingsbergs bibliotek som står i fokus för denna studie”. Kanske kan studien inspirera till utveckling av språkstimulerande arbete, bidra till en fördjupad diskussion om biblioteksarbete i mångspråkiga områden och bli utgångspunkt för jämförande studier.

Båda skrifterna finns som pdf-fil på regionbibliotekets webbsida att ladda ner – http://regionbiblioteket.se .

Inspirerande läsning!

/Therese Emilsson