Unga analyserar

I början av juli blev Matthew Robson känd i världen för att ha skrivit rapporten ”How Teenagers Consume Media”. Orsaken till uppmärksamheten, som fick genomslag i nyhetsrapporteringen, var framförallt att han var 15 år och rapporterade från ”insidan” – det vill säga sin egen och vänners vardag.

I Sverige har vi Gustav Holmström som är 14 år och ett namn för de som arbetar med sociala medier, nya kommunikationsvägar och interaktiva tjänster. Han har bloggen Artoo där han delar med sig av tips, tankar och analyser av nya tjänster och nätets utveckling. Gustav har liksom Matthew skrivit en intressant text: ”Varför inte ungdomar Twittrar (eller hur ungdomar konsumerar media)”. Tack vare sitt inlägg om ungas  medievanor fick Gustav uppdraget att skriva en krönika om läsning hos Piratförlaget.

Gustav texter och slutsatser; unga vill inte betala för saker som finns gratis, många har låga tekniska kunskaper, svenska föredras framför engelska och man vill ha interaktiva upplevelser tillsammans med sina vänner, får mig att fundera på bibliotekens roll och framtid (som vanligt).

Vi behöver:

  • tydliggöra att vi jobbar med upplevelser.
  • jobba efter devisen att vi är lika gratis som Piratebay, sms och andra ”lågkostnadstjänster”.
  • vi måste börja jobba med mobilen samtidigt som vi arbetar med förändringar av OPAC:en, de kommunala webbplatserna och den sociala webben.
  • arbeta än mer med att stödja människors möjlighet till webbnärvaro.
  • arbeta mer med medskapande verksamhet.
Annonser

Total 2.0-makeover

Detta debattinlägg handlar om det virtuella och det fysiska biblioteket. Inspiration har jag bl.a. fått från ett annat blogginlägg och från min favorittänkare Michel Foucault, (MF). Som jag ser det är det en självklarhet att biblioteken är väl representerade också i cyberspace där majoriteten av användarna ur de yngre generationerna m.fl. finns och att man arbetar efter en digitalt uppsökande modell. Min åsikt är att vi måste omdefiniera vad ett bibliotek är i enlighet med samtidens medie- och användarvanor och låta detta ta konkreta uttryck. Perspektivet måste bli att det virtuella biblioteket är kommunernas huvudbibliotek, medan de fysiska biblioteken bara är filialer. (Det ”virtuella biblioteket” skall här förstås som 2.0-utvecklad interaktions- och kommunikationsteknik som t.ex. hemsidor, bloggar och sociala communities.) Detta vill jag kalla ”total 2.0 makeover”.

Biblioteken idag
Tyvärr kan man säga att den dominerande ”sanningen” (diskursen) om biblioteket är att det är ett beståndscenterat fysiskt rum. MF menar att en diskurs skall förstås, inte bara såsom alla de saker man säger och sättet man säger det på, utan också som det ”man inte säger, eller i det som markeras av åtbörder, attityder, sätt att vara, beteendemönster och rumsliga dispositioner.” (Diskursernas kamp, s.181) Här ser vi att föreställningen av biblioteket som ett fysiskt rum kan ta sig många olika uttrycksformer som kan vara svåra att utrota. I bibliotekssammanhang är det mycket man talar alldeles för lite om (t.ex. sociala communities och bloggar). Detta beror på olika utestängningsmekanismer, där viljan till den etablerade ”sanningen” (Diskursens ordning, s.7 ff) är en. Denna vilja ”förlitar sig på institutionellt stöd. Den både förstärks och förnyas av en tröghet inom praktikerna, inom…bibliotekssystemen.” (ibid, s.13.) Kort sagt handlar det om ett (högst omedvetet) institutionellt behov av makt, kontroll och ägande över/av informationen, från bibliotekens sida.

Dagens samhälle
Världen anno 2009 kan t.ex. etiketteras som informations- och kommunikationssamhället, nätverkssamhället eller interaktionssamhället. Vad man kallar det är irrelevant, huvudsaken är att man är medveten om ATT det är under förändring och att användarna har helt annorlunda interaktions- och kommunikationsbeteenden nu än för bara några år sedan. Det talas ju t.ex. om ”Generation F” (F som i Facebook) för den socialt nätverkande generationen.Tråkigt nog är det så att även de 25% som berörs negativt av den digitala klyftan, påverkas av dessa förändrade beteenden. (Man kan ju t.ex. bara tänka på syn- och hörselnedsatta Olga 85 år som skall ringa till Vårdcentralen och måste knappa in ”2 för icke akuta ärenden, tryck in personnummer och sedan #” på telefonen eller på datorovana Mia, 54, som vill gå på konsert och möts av en hemsidesadress som enda alternativ till kontakt och beställning.) Den ovan nämnda synen på biblioteket är alltså inte i fas med samhällsutvecklingen i övrigt. Den som sitter på information utan att dela med sig är det ingen som lyssnar på och den som ensam vill styra och ställa på bloggar och sociala communities finner sig snart vara övergiven. Vad som gäller idag är alltså informationsspridning, delaktighet och användarmedverkan på användarnas egna villkor. Biblioteken i regionen borde kunna ha fler aktiviteter enbart på hemsidor och annorstädes i cyberspace. Några exempel på aktiviteter som jag kommer att tänka på är inspelade bokprat och boktips, chatfunktion på hemsidan (Chatta med en bibliotekarie eller med den eller den författaren m.m.), egna ungdomshörnor på t.ex. Lunarstorm eller MySpace, en lokal Facebookgrupp i stil med ”Elin och Siskias veckotips” och en regional biblioteksapplikation för Facebook. Att släppa in användarna i katalogen och låta dessa själva tagga och recensera a lá boktips.net och LibraryThing är också ett tips, men på längre sikt när man är trygg i tekniken och har löst det juridiska ”finliret” med ägande av poster m.m.

Avslutning
Enligt min åsikt är det lätt att stirra sig blind på att man har en hemsida och tro att ”nu är vi minsann 2.0”. Man skulle önska att man vågade släppa in låntagarna ”på riktigt” och ta deras mediebeteenden på allvar. Detta i sin tur skulle underlätta för en perspektivförskjutning att komma till stånd. Alltså: arbeta för användarna i tiden! ”All makt åt användarna!” och ”Kunskap är makt!” Kom bara ihåg att det är DU informationsspecialist/bibliotekarie som utgör basen för användarnas makt såväl i cyberspace som på Ditt fysiska bibliotek. 🙂 😉

//Nils Grönlund

Traditionellt biblioteksarbete i nya kläder – också

Världsbokdagen hela veckan20-26 april var det skönlitterär kampanjvecka på biblioteken i Kalmar län. Visst är biblioteken alltid verksamma och aktiva med skönlitteratur, ingen tror väl något annat. Hösten 2008 hade vi nättjänstvecka, nu var det dags för att synliggöra bibliotekens arbete med skönlitteraturen. Det blev författarbesök, boklotteri, öppna magasin, boktips från lokala kändisar, våra flitiga låntagare och bibliotekarier, bokhantverk med mera, bokbytardagar, givetvis många aktiviteter för barn och mycket annat.

Mediabevakning
Vi räknade med att lokaltidningarna skulle nappa i minst lika stor utsträckning som man gjorde under Nättjänstveckan. Denna gång valde både TV4 Sydost och Radio Kalmar (ca 20 min in i sändningen 20 april kl. 10.30 -11) att göra varsitt inslag.

Boktips via webben – i bloggform
I anslutning till vår skönlitterära kampanjvecka lanserades 3 nya boktipsbloggar i Kalmar län –> traditionellt biblioteksarbete i nya kläder:
Murbräckan – Hultsfreds biblioteks blogg
Biblanbloggen – Nybro och Torsås bibliotek med målgrupp mellan- och högstadiet
Kalmarbiblioterna – just det Kalmar stadsbibliotek.
Fler goda bloggexempel från våra tre län ser du till höger på denna blogg. Har du också en blogg fast vi missat den? Skicka länken så kommer den också med!
// Pia Malbmerg-Kronvall

Folkbibliotekens stora utmaningar, en slutkommentar

Inte i min vildaste fantasi kunde jag tänka mig att mitt månadsinlägg skulle generera närmare 20 kommentarer. Men när jag nu närmare analyserar kommentarerna kan jag till min besvikelse konstatera att det inte varit mitt inlägg som givit så många kommentarer utan Thomas Olofssons kommentar till mitt inlägg.

Vad jag lyfte fram var följande:

  • Folkbiblioteken växte fram intimt förknippade med industrisamhället. Idag håller industrisamhället på att avlösas av en annan samhällstyp med ny teknik och förändrade institutioner.
  • Det fysiska biblioteket var den naturliga platsen för kunskapsbildning under industrisamhället. I informations- och kunskapssamhället har denna plats intagits av Internet.

”Om biblioteken skall kunna inta en central plats, och inte bara bli arkiv, måste följande förändringar komma till stånd:

  • Fokus måste skifta från boksamlingarna till kund
  • Bibliotekarien måste bli en aktör utanför det fysiska biblioteket (virtuella gemenskaper)
  • Webb2.0 måste bli en naturliga del av biblioteksanställdas kärnkompetenser och de måste lära sig att praktiskt använda olika webbtjänster
  • Biblioteksanställda måste ständigt vara beredda att ompröva sina roller i takt med den tekniska utvecklingen
  • Vi måste sluta se webben som enbart ett komplement till det fysiska biblioteket
  • Nya metoder, med ny teknik och webb2.0, för förmedling av skönlitteratur för vuxna och barn måste testas och användas
  • Prioritering av det livslånga lärandet med tonvikt på vuxnas lärande måste göras”.

Jag kompletterar gärna med min gode vän Lars tillägg: GALLRING!!!!

Vad jag har kunnat se har ingen direkt kommenterat något av ovanstående. Min slutsats av detta måste då bli att alla håller med mig. Och det är i så fall glädjande.

I slutet av mitt inlägg nämnde jag den rapport om framtida kompetensbehov (2012) som vi låtit två konsulter göra. Min summering av rapporten ger vid handen att vi de närmaste åren bör koncentrera insatserna inom följande block(om biblioteken skall spela an aktiv roll i lokal och regional utveckling):

Block 1:
Kommunikationsprogram för möten och handledning via nätet, Lärplattformar, utveckla interaktiva tjänster, datorteknik, fördjupad kunskap om nätet, handledning i databaser.

Block2:
Marknadskommunikation, bemötande, omvärldsanalys, pedagogik

Block3:
Chefsutveckling

Christer B

Folkbibliotekens stora utmaningar

Fyller dagens folkbibliotek en viktig roll i lokal och regional utveckling 2015? Överlever de överhuvudtaget 2010-talet? Frågorna kan verka en aning provocerande, men vi måste våga ställa dem.

Våra folkbibliotek föddes och växte fram som en del av folkbildningen och industrisamhället. De fyllde en oerhört viktig funktion genom att tillhanda tryckta böcker gratis och möteslokaler. De bidrog till att höja kunskapsnivån för de icke bemedlade. Men det bör understrykas att folkbiblioteken var en del av och tätt sammanflätade med industrisamhällets framväxt.

I dag håller industrisamhället på att avlösas av en ny typ av samhälle: informations-, kunskaps-, dröm-, eller nätverkssamhället. I varje samhällstyp i historien har nya institutioner vuxit fram eller fått ett annat innehåll och ny teknik utvecklats. Eller kan det vara så att det är den nya tekniken som utvecklat samhället och institutionerna?

En helt ny infrastruktur – de världsomspännande datanäten – är under uppbyggnad. Och de kommer att få lika stor betydelse för den lokala och regionala utvecklingen som järnvägen, telegrafen och telefonen fick på.

Jordbrukssamhället fann sin utveckling där jordmånen var god. Industrisamhället på platsen där man kunde kombinera råvaror och kraftkällor av olika slag bäst. Var finner informations- och kunskapssamhället sin utvecklingskraft? De starka drivkrafterna för lokal och regional utveckling i framtiden kommer vi sannolikt att finna kopplade till de institutioner som står för kunskap och informationsförsörjning. Och här spelar- och i ännu högre grad kommer att spela – Internet och webben en avgörande roll.

Om nu detta stämmer, vilka slutsatser kan vi dra för dagens folkbibliotek? Om de skall överleva, och inte bara bli museiföremål, måste bibliotek och biblioteksanställda ständigt vara beredda på förändring, ompröva roller i takt med den tekniska utvecklingen och människors nya behov och sätta fokus på användarna och inte samlingarna.

Om det fysiska biblioteket i industrisamhället varit den naturliga platsen för kunskapsbildning och informationshämtning är Internet den naturliga platsen för detta i informations- och kunskapssamhället.

Om biblioteken skall kunna inta en central plats utvecklingen måste, enligt mitt förmenande, följande förändringar komma till stånd:

 Fokus måste skifta från boksamlingarna till kund.

 Bibliotekarien måste bli en aktör utanför det fysiska biblioteket (virtuella gemenskaper).

 Webb2.0 måste bli en naturlig del av biblioteksanställdas kärnkompetenser och de måste lära sig att praktsikt använda olika webbtjänster.

 Biblioteksanställda måste ständigt vara beredda att ompröva sina roller i takt med den tekniska utvecklingen.

 Vi måste sluta se webben som enbart ett komplement till det fysiska biblioteket.

 Nya metoder, med ny teknik och webb2.0, för förmedling av skönlitteratur för vuxna och barn måste testas och användas.

 Prioritering av det livslånga lärandet med tonvikt på vuxnas lärande måste göras.

Listan kan säkert görs längre, men lyckas vi med ovanstående har vi kommit långt.

Ps. inom kort kommer den rapport om framtidens kompetensbehov, hos biblioteksanställda, som vi låtit göra med stöd av Sociala fonden. Jag har redan haft förmånen att tjuvtitta på den och kan konstatera att följande kompetensinsatser kommer att ha högsta prioritet:

Resultat kompetensutvecklingsbehov, sammanfattning:
1. Marknadsföring
2. Information/ internethantering/ databassökning
 Kommunikationsprogram för möten och handledning via nätet
 Media informationsförsörjning
 Omvänd publiceringsform
 Semanic webb
 Webb 2.0
 Semistrukturererade databaser
 Öppen källkod (utvecklande och användning)
3. Bemötande-pedagogik
 Metodik- referenssamtalet
 Pedagogik

Christer Bergqvist
Regionbibliotekarie