The Disruptive Library – because…

Snart en vecka sedan Halmstadkonferensen gick av stapeln – den 22:a i ordningen, för min del den första. Härligt att möta kollegor, få input och bada i hotellets bassäng. Rubriken i år var ”Från transaktion till relation – framtid för folkbibliotek”, en väl vald sådan som stämmer bra överens med mina reflektioner, nu när alla intryck och tankar börjar landa.

Anne Bamford, professor och forskare bl a inom vad estetiska processer och erfarenheter betyder för människors liv, satte på något vis dagordningen när hon talade om The Disruptive Library. Vad har biblioteket egentligen för plats i framtiden? Ja, menade hon, sitt inte där och vänta. Ställ inte frågan ”varför” utan ”därför” – because. Var lite ”störiga”, gå utanför husets fyra väggar och höga tröskel, kommunicera, adoptera en författare och sök efter lokala skribenter, var aktiva, kreativa, våga ta risker. Biblioteken kan inte nå alla alltid, men några ibland. Och det kanske räcker. Vad ska biblioteken med sin höga trovärdighet till om ingen kommer…?

Att bibliotekarien är den tillmötesgående och alltid ska ha kunden i fokus, i såväl inköpsprocess som vid rekommendation, kom också lite på skam, när Pernilla Glaser och Jenny Lind från bibliotek Plattan i Stockholm stod och talade om sin inköpspolicy. De köper bara böcker som de själv gillar och talar tydligt om i mötet med besökaren vad de tycker och tänker om sina favoriter. Och är det så att det inte passar… Man kan till och med som besökare bli utkörd. Detta är naturligtvis att sätta saker och ting på sin spets, och att ett kommunalt folkbibliotek kanske inte ha samma attityd, men finns det någon sanning däri? Är dagens bibliotekarie alldeles för blek och tråkig? Köper vi böcker vi inte gillar och som vi sedan inte kan stå upp för eftersom vi egentligen inte tycker de är bra litteratur?

Skönlitteratur är bildning, talade Bernt Gustavsson om, tidigare professor i pedagogik och demokrati. Skönlitteraturen kan ge oss vägledning och förståelse för hur vi tolkar vår egen tillvaro genom att ge oss de alternativa berättelserna. Biblioteket – den första källan till bildning, var rubriken på denna intressanta reflektion, och så fick vi Ellen Keys tankeväckande citat med oss på vägen – Bildning är det som är kvar sedan vi glömt allt vad vi lärt oss. Karin Runevad, chef för avdelningen LÄSA, vid biblioteket på Medborgarplatsen i Stockholm, gav oss exemplet den långa svansen, som kan ge det litterära samtalet och knyta dagsaktuella frågor med äldre författarskap.

Så är det dags för biblioteken att ta plats på arenan, möta människor utanför husets väggar, kommunicera och bjuda in, våga visa alternativen – betydelsen och vikten av berättelsen? Att våga stå upp och säga – den här berättelsen tycker jag är bra, den ska du läsa – because…

/ Therese Emilsson, Länsbibliotek Sydost

Annonser

Grand challenges of librarianship…

…var rubriken på den föreläsning som R. David Lankes, associate professor, Syracuse University`s School of Information Studies, USA, höll under Biblioteksdagarna i Visby. Jag var själv inte där men jag har förstått att det var en mycket uppskattad föreläsning han höll. Tack vare att den spelades in är vi nu många fler än bara de som var på plats som kan ta del av allt det intressanta han hade att säga. Föreläsningen kretsar kring det som Lankes ser som bibliotekariernas uppdrag.

The mission of librarians is to improve society through facilitating knowledge creation in their communities.

Med ett stort engagemang  för han fram budskapet om hur viktig bibliotekarien är för samhället.

Varför inte titta på filmen och sen diskutera den tillsammans på ett personalmöte .

Anna-Stina Takala, Regionbibliotek Stockholm, var på plats och här är hennes blogginlägg om Lankes.

Fler programpunkter från Biblioteksdagarna spelades in och finns att titta på här.

//Maria Lundqvist

På gång på ”Fråga biblioteket”

Nedanstående, i mitt tycke, intressanta information (inom hakparenteser) kommer från medlemsmailet från Facebookgruppen ”Fråga biblioteket”:
[”Ny programvara
Expertgruppen har under vintern testat en ny programvara för chatt. Programmet heter RefChatter och medger att chattwidgets kan placeras ut där behovet av våra tjänster är som störst. Användare ska alltså inte behöva besöka vår startsida för att få vägledning. Läs mer: http://www.altarama.com/refchatter.htm

Ny grafisk profil
Tillsammans med marknadsavdelningen vid Stockholms stadsbibliotek ska vi uppdatera Fråga bibliotekets grafiska profil. Vi behöver en logga som är tydligare och synligare än idag, och vi behöver förtydliga verksamhets- och affärsidén.
När den nya grafiska profilen är på plats kommer vi att satsa extra på en kampanj för att synliggöra tjänsten ytterligare för våra målgrupper. Detta kommer troligen att ske till hösten. Vi har som mål att öka användningen av tjänsten med 10 procent under året.

Konferens och temadag
Du har väl anmält dig till vår konferens Den kommunikativa bibliotekarien? Konferensen äger rum den 25 mars i Stockholm, och innehåller många intressanta föreläsningar om kvalitet i virtuellt referensarbete.
Konferensen har en egen blogg: http://kommunikativa.wordpress.com där man också kan läsa om temadagen, och om studiebesöket på Kunskapskanalen, som äger rum den 26 mars.”]

Nyhetsbrevet i sin helhet hittar Du här:

http://www.regionbiblioteket.se/upload/Länsavd/Dokument/Fragabibl/NYHETSBREV_FB_1_2009.pdf

Tack Anna-Stina och Expertgruppen för Fråga biblioteket! 🙂

RefChatter kan låter ju som om det skulle vara något för alla bibliotek och visst verkar konferensen spännande? Ni har väl anmält er? 🙂 Studiebesök på Kunskapskanalen låter minst lika lockande.

//Nils Grönlund

Företagsservice på bibliotek

Efter ett seminarium den 17/11 (med politiker, ansvariga för biblioteken i Borgholm och Mörbylånga samt kommunens näringslivsansvarige) med Katarina Forsström, Malmö stadsbibliotek, beslutade näringslivsenhet och biblioteken att inleda ett samarbete i liten skala kring företagsservice. Den 29/1 kommer Ulf Larsson från NUTEK till Borgholms bibliotek. Han kommer bl.a. att berätta hur man kan bygga upp en service för nystartare och småföretag på biblioteken och vilka informationsresurser som finns i tryckt form och på webben. Till mötet kommer personer från de båda biblioteken, Ölands näringslivsenhet och Regionförbundet. Andra företrädare för bibliotek och näringslivsenheter i länet hälsas välkomna.

OBS! Begränsat antal platser!

Anmälan till mig på:
Christer.Bergqvist@kalmar.regionforbund.se
senast den 23 januari

//Christer

Bibliotekarieyrket – både hetare och coolare än sitt rykte

Jag har funderat lite på Sacos undersökning om heta yrken vs. iskalla yrken år 2013, där kulturarbetare ingår i kategorin iskalla yrken. Antar att ni också har läst den, men även i kvällspressen finns ord om att inte bli bibliotekarie för då blir man arbetslös (metros framsida i Jönköping bland annat).

Jag skulle så gärna vilja få fram vissa saker, till exempel att undersökningen görs idag och syftar på hur arbetsmarknaden kan tänkas se ut 2013 och faktiskt är riktad till gymnasieelever som ska göra sina högskoleval. Undersökningen är inte tänkt som nutidsanalys av vårt yrke. Sedan har det ju länge påtalats att bland annat BHS (där jag själv läste) har tagit in lite för många studenter till utbildningen och att det på så vis har producerats ett överskott av bibliotekarier.

MEN (och här är kärnan tror jag) när jag skrev min magisteruppsats så undersökte jag dels hur arbetsmarknaden ser ut för nyutbildade men främst om arbetsmarknaden (och studenten) faktiskt vet vad den nykläckta studenten innehar för kompetens och vår lilla undersökning visade att det visste inte arbetsmarknaden så himla väl och knappt ens studenten. För, jag tycker inte att vår yrkeskompetens är det minsta hotad i dagsläget eller i framtiden. Varken som folkbibliotekarie, skolbibliotekarie, gymnasiebibliotekarie, forskningsbibliotekarie eller någon annan slags bibliotekarie. Tvärtom säger jag.

Skolan behöver – och kommer alltid att behöva särskild kompetens när det kommer till läsfrämjande arbete och litteraturpedagogik. I vilken annan utbildningsinstitution som helst (gymnasie-, högskola-, universitet-, valfri myndighet) är det självklart att informationen ska finnas samlad i ett bibliotek, där professionella kompetenta akademiker kan strukturera, tillhandahålla och tillgängliggöra informationen. Det är inget snack om den saken, för hur skulle annars informationsinhämtningen kunna säkerställas? Internet är ju knappt ett argument längre, de flesta börjar bli rätt varse om hur bedrägligt Internet är utan förkunskaper. Kärnfrågan här blir ju då, varför ska grundskolan – som faktiskt lägger grunden till högre studier (eller i vissa fall är den enda bildning en del människor får) nöja sig med inget bibliotek? Är inte den utbildningen lika (eller ännu) viktig? Klart den är! Vi är skitviktiga i skolan. Och nu har jag bara tagit upp nyttoaspekten, lustaspekten där läsglädje, läslust och friheten i litteraturen är livsviktig för att orka ta in ny kunskap har jag knappt belyst (eller orka med livet i sig, vi som kulturförmedlare räddar liv ibland!).

Dessutom, i lågkonjunkturens vagga kommer folkbiblioteket att bli ännu viktigare än innan. När folk inte har råd att köpa sina egna böcker (som de har haft nu), eller prenumerera på sina dagstidningar så kommer informationstillgängligheten vara livsnödvändig via biblioteket. I värsta fall kommer vi se en nedgång av Internetkunder och ja, då blir folkbibliotekens tillgänglighet än viktigare. Ett informationsbaserat samhälle i lågkonjunktur blir än mer beroende av ett bibliotek.

Så, jag skulle vilja säga att vi är livsviktiga, även om vi 2013 kanske kommer att vara fler än de lediga jobben. Men, jag är övertygad om att vi själva måste kunna definiera vår yrkeskompetens och marknadsföra den. Vi bör luta oss på forskning och på vårt faktiska värde i ett informationssamhälle. Vi kanske vet det, men med tanke på vilka arbetsuppgifter som åläggs oss ibland, så är jag inte helt säker på att alla delar av arbetsmarknaden vet det. Och varför ska vi inte ställa oss upp och påtala vår kompetens värde? Om inte vi gör det, vem ska?

Nino Dawood/ skolbibliotekarie Vimmerby kommun, ansvarig för Läsprojekt Vimmerby