Biblioteksplaner och omvärldsbevakning som engagerade!

I våras bjöd Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg in till träffar för bibliotek som är på gång att skriva eller revidera biblioteksplaner. Vid de träffarna diskuterade vi nuläge, tittade på andras planer och pratade om vilka behov som finns för arbetet. Två saker som kom upp var att alla var för sig inte behöver skriva texter av mer allmänt slag till planerna och behovet av omvärldsbevakning. Det tog vi fasta på.

Grupparbete

Grupparbete

Igår, 8 oktober, genomförde vi  dagen Biblioteksplaner i ord och handling på Växjö stadsbibliotek. Bibliotekschefer och bibliotekarier från åtta av våra bibliotek deltog. Förmiddagen ägnades åt att i grupper börja skriva på texter som kan användas av alla som ska skriva biblioteksplaner. De avsnitt som valdes ut var styrdokumentverksamhet och uppföljning/utvärdering. Grupperna jobbade och diskuterade intensivt och resultatet blev tre dokument som du hittar under länkarna i föregående mening. Det är fritt fram att plocka och inspireras av texterna.

Peter Alsbjer

Peter Alsbjer

Eftermiddagen var vikt för Peter Alsbjer och omvärldsbevakning. Peter är en flitig omvärldsbevakare och delar med sig av det på bland annat hans blogg. Där hittar du ett inlägg från dagen. Peters presentation finns här.

Den 21 november är det kvalitetsdialog på KB där representanter från den regionala biblioteksverksamheten och kommunbiblioteken träffas kring biblioteksplanefrågan. Efter den dagen ser vi vad nästa steg blir. Hör gärna av dig om hur du vill jobba vidare på det gemensamma planet.

För att kunna fortsätta diskussionen kring biblioteksplaner mellan träffar kom önskemål fram om att göra det via en Facebookgrupp. En sådan grupp är startad. Det är en hemlig grupp där bara medlemmar kan läsa och göra inlägg. Meddela mig om du vill komma med i gruppen.

Tack alla ni som deltog med liv och lust!

//Maria Lundqvist, Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg

Annonser

Ny bibliotekslag antagen 24 oktober 2013

Den nya bibliotekslagen antogs av riksdagen igår. Följ ärendet http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Utskottens-dokument/Betankanden/Arenden/201314/KrU2/

Vad kommer nu lagen att innebära?

När det gäller biblioteksplanerna ser det ut så här:

17 § Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet.

18 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet. Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och hur de används.

Lagen ger ett uppdrag till oss (Kungliga biblioteket, läns/regionbiblioteken och kommunerna) att tillsammans jobba för att biblioteksplanerna ska bli användbara och fungera för uppföljning av kvaliteten. Tillsammans med Cecilia Ranemo och Elisabeth Ahlqvist på Kb har läns/regionbiblioteken tagit fram två skrifter för att hjälpa till i det arbetet och nu när lagen är antagen så finns de att tillgå.

Såhär skriver Kb:

 Kungliga biblioteket och de regionala biblioteksverksamheterna har i samarbete producerat två skrifter som är tänkta som ett stöd för kommunal biblioteksverksamhet.

Skriften Biblioteksplan 2.0: Det har under åren funnits många olika uppfattningar om vad en biblioteksplan är och vad den ska innehålla eftersom det är upp till varje huvudman inom kommun eller landsting att utforma sin biblioteksplan. Det här är en liten skrift för dig som vill ha tips på hur andra gör, vad lagstiftarna avsåg och några ”komihåg” för vad som kan vara bra att tänka på när man utformar en biblioteksplan som är kopplad till den nya bibliotekslagen som gäller från 2014. En behovsinventering har gjorts och dessa stöd var de mest efterfrågade.

Skriften Nyckeltal 1.0: Vilken kommun satsar mest på sin folkbiblioteksverksamhet? En kommun satsar 3 miljoner, en annan 44. Svaret verkar vid en första anblick vara uppenbart. Eller, kanske inte? Om vi använder oss av nyckeltal istället så blir bilden en annan. Den första kommunen satsar 638 kronor per invånare och den andra 322 kronor. Den här skriften är till för dig som arbetar med att följa upp folkbiblioteksverksamhet eller som formulerar uppföljningsbara mål i biblioteksplaner.

Båda skrifterna kan fritt hämtas i pdf-format.

http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/2013/10/25/tva-nya-skrifter-tankta-som-ett-stod-for-kommunal-biblioteksverksamhet/

/Kristina Hedberg, Länsbibliotek Sydost

Markaryd på G med Plan

I veckan började vi arbetet med att revidera vår Kultur- och Biblioteksplan. Det känns spännande och det blir den 3:e planen för vår del. Gruppledarna samlades i måndags för att bestämma tidplan och upplägg.
Vi kommer att jobba i 3 grupper, politiker och tjänstemän. Grupperna blir: Kultur, Bibliotek och Skolbibliotek. Särskild vikt ska ägnas åt skolbiblioteken i planarbetet. På fredag samlas bibliotekspersonalen på Strömsnäsbruks bibliotek för att diskutera vad nytt som gäller bibliotek, som vi skulle vilja att politikerna tar med i planen.

Kulturgruppen kommer att ha med föreningsrepresentanter och Biblioteksgruppen ska på något sätt ha med låntagare/biblioteksbesökare.
Funderar också på barnperspektiv. Efterlyser därför erfarenheter från er andra på biblioteken av att arbeta med låntagare/biblioteksbesökare i planarbetet. Vi har själva jobbat med fokusgrupp 1 gång, säkert finns det många erfarenheter och idéer i regionen.

//Ann Hanzon, Strömsnäsbruks Bibliotek, Markaryds Kommun

Kungliga biblioteket har en plan och har samlat in andras planer

Kungliga biblioteket jobbar på med de nya uppdrag som givits dem och här är två nyheter som kom i andra halvan av december.

Uppdrag: Nationell bibliotekssamverkan
KB har tagit fram en plan för nationell biblioteksutveckling och samverkan. I den framgår hur de ser på uppdraget och hur de tänker ta sig an rollen. Det är en plan för 2012 som punktar upp aktiviteter under rubriker om biblioteken som samhällsresurs och nätverk, nav i nationell bibliotekssamverkan, infrastruktur för fri information, kvalitet och kompetens. Kortfattat och tydligt uppställt. Läs mer om planen och ladda hem den här.

Uppdrag: Biblioteksplaner
Under hösten har KB samlat in uppgifter från landets folk- och länsbibliotek om vilka politiskt förankrade planer som finns på biblioteken. Alla har inte svarat än men en sammanställning så här långt finns nu. Läs mer om insamlingen och ta del av sammanställningen.

//Maria Lundqvist

Utvidgat uppdrag för KB

I Kungliga bibliotekets utvidgade uppdrag (SFS 2011:942) fastslås bland annat att KB tillsammans med länsbiblioteken ska följa upp hur de planer för biblioteksverksamheterna som kommuner och landsting antar i enlighet med bibliotekslagen har utformats och hur de används. Mer om det är finns på KB:s blogg om bibliotekssamverkan.

Under hösten kommer kommunbiblioteken att få en enkät med frågor om biblioteksplaner, när de antagits, av vem och hur de arbetas med. Arbetet med enkäten går att följa och kommentera på en annan av KB:s bloggar.

Under nästa år kommer ett kvalitetsarbete tillsammans med biblioteken att inledas. Det arbetet kommer främst att handla om självvärdering. Här kommer läns- och regionbiblioteken att vara en länk i arbetet.

//Maria Lundqvist

Folkbibliotekens stora utmaningar

Fyller dagens folkbibliotek en viktig roll i lokal och regional utveckling 2015? Överlever de överhuvudtaget 2010-talet? Frågorna kan verka en aning provocerande, men vi måste våga ställa dem.

Våra folkbibliotek föddes och växte fram som en del av folkbildningen och industrisamhället. De fyllde en oerhört viktig funktion genom att tillhanda tryckta böcker gratis och möteslokaler. De bidrog till att höja kunskapsnivån för de icke bemedlade. Men det bör understrykas att folkbiblioteken var en del av och tätt sammanflätade med industrisamhällets framväxt.

I dag håller industrisamhället på att avlösas av en ny typ av samhälle: informations-, kunskaps-, dröm-, eller nätverkssamhället. I varje samhällstyp i historien har nya institutioner vuxit fram eller fått ett annat innehåll och ny teknik utvecklats. Eller kan det vara så att det är den nya tekniken som utvecklat samhället och institutionerna?

En helt ny infrastruktur – de världsomspännande datanäten – är under uppbyggnad. Och de kommer att få lika stor betydelse för den lokala och regionala utvecklingen som järnvägen, telegrafen och telefonen fick på.

Jordbrukssamhället fann sin utveckling där jordmånen var god. Industrisamhället på platsen där man kunde kombinera råvaror och kraftkällor av olika slag bäst. Var finner informations- och kunskapssamhället sin utvecklingskraft? De starka drivkrafterna för lokal och regional utveckling i framtiden kommer vi sannolikt att finna kopplade till de institutioner som står för kunskap och informationsförsörjning. Och här spelar- och i ännu högre grad kommer att spela – Internet och webben en avgörande roll.

Om nu detta stämmer, vilka slutsatser kan vi dra för dagens folkbibliotek? Om de skall överleva, och inte bara bli museiföremål, måste bibliotek och biblioteksanställda ständigt vara beredda på förändring, ompröva roller i takt med den tekniska utvecklingen och människors nya behov och sätta fokus på användarna och inte samlingarna.

Om det fysiska biblioteket i industrisamhället varit den naturliga platsen för kunskapsbildning och informationshämtning är Internet den naturliga platsen för detta i informations- och kunskapssamhället.

Om biblioteken skall kunna inta en central plats utvecklingen måste, enligt mitt förmenande, följande förändringar komma till stånd:

 Fokus måste skifta från boksamlingarna till kund.

 Bibliotekarien måste bli en aktör utanför det fysiska biblioteket (virtuella gemenskaper).

 Webb2.0 måste bli en naturlig del av biblioteksanställdas kärnkompetenser och de måste lära sig att praktsikt använda olika webbtjänster.

 Biblioteksanställda måste ständigt vara beredda att ompröva sina roller i takt med den tekniska utvecklingen.

 Vi måste sluta se webben som enbart ett komplement till det fysiska biblioteket.

 Nya metoder, med ny teknik och webb2.0, för förmedling av skönlitteratur för vuxna och barn måste testas och användas.

 Prioritering av det livslånga lärandet med tonvikt på vuxnas lärande måste göras.

Listan kan säkert görs längre, men lyckas vi med ovanstående har vi kommit långt.

Ps. inom kort kommer den rapport om framtidens kompetensbehov, hos biblioteksanställda, som vi låtit göra med stöd av Sociala fonden. Jag har redan haft förmånen att tjuvtitta på den och kan konstatera att följande kompetensinsatser kommer att ha högsta prioritet:

Resultat kompetensutvecklingsbehov, sammanfattning:
1. Marknadsföring
2. Information/ internethantering/ databassökning
 Kommunikationsprogram för möten och handledning via nätet
 Media informationsförsörjning
 Omvänd publiceringsform
 Semanic webb
 Webb 2.0
 Semistrukturererade databaser
 Öppen källkod (utvecklande och användning)
3. Bemötande-pedagogik
 Metodik- referenssamtalet
 Pedagogik

Christer Bergqvist
Regionbibliotekarie

Biblioteksplanearbetet i Ljungby

Under 2007 har vi arbetat aktivt med att ta fram en biblioteksplan. Uppdraget kom från politikerna i Kultur – och fritidsnämnden. Planen skulle omfatta alla bibliotekstyperna och kopplas samman med ekonomi och en handlingsplan. En projektledare – Jens Christiansson- anställdes och han slutförde uppdraget okt-07. Nämnden beslutade att ge mig i uppdrag att kalla samman berörda presidier – för att samordna det slutgiltiga beslutet. Vi har dröjt något med denna sammankallning därför att vi ville mjuka upp politikerna och förvaltningsledning inom skolan först. Vår gymnasiebibliotekarie bjöd in Barn- och utbildningsnämnden till sig, lyfte fram skolbiblioteken och vi bidrog och lämnade över den lilla skriften om skolbibliotek som BTJ givit ut. Nu väntar en tuff diskussion innan vi lämnar ut ett gemensamt förslag till biblioteksplan på remiss.
Ni får gärna ta del av förslaget. Vi välkomnar mer än gärna synpunkter.

Biblioteksplan.pdf
Bilagor.pdf
Biblioteksplanearbtet.doc

Blöta februarihälsningar
från Anne-Lise Fäldt
(anne-lise.faldt@ljungby.se)