Kungliga biblioteket har en plan och har samlat in andras planer

Kungliga biblioteket jobbar på med de nya uppdrag som givits dem och här är två nyheter som kom i andra halvan av december.

Uppdrag: Nationell bibliotekssamverkan
KB har tagit fram en plan för nationell biblioteksutveckling och samverkan. I den framgår hur de ser på uppdraget och hur de tänker ta sig an rollen. Det är en plan för 2012 som punktar upp aktiviteter under rubriker om biblioteken som samhällsresurs och nätverk, nav i nationell bibliotekssamverkan, infrastruktur för fri information, kvalitet och kompetens. Kortfattat och tydligt uppställt. Läs mer om planen och ladda hem den här.

Uppdrag: Biblioteksplaner
Under hösten har KB samlat in uppgifter från landets folk- och länsbibliotek om vilka politiskt förankrade planer som finns på biblioteken. Alla har inte svarat än men en sammanställning så här långt finns nu. Läs mer om insamlingen och ta del av sammanställningen.

//Maria Lundqvist

Annonser

Barn och unga prioriterade målgrupper enligt folkbiblioteksstatistiken?

Häromveckan publicerades preliminära resultat av Kungliga biblioteks statistik för folkbiblioteken. Jag har roat mig med att titta på en del av resultaten utifrån perspektivet Barn & Unga Futurum.kom för vår region. En del i projektet handlar om att se på resurser för bibliotekens verksamhet för barn och unga.

Biblioteken, resurserna, barn och unga
Barn är ungefär en femtedel av vår befolkning när man räknar på individer från 0-17 år. Detta gäller både för riket och för våra län (18-20 %). Barn och unga står för minst hälften av alla utlån när det gäller böcker, tidningar, tidskrifter. Bokbestånd för barn och unga ligger på runt en tredjedel av det totala bokbeståndet. Bibliotekens aktiviteter riktar sig till tre fjärdedelar till barn och unga. En femtedel av personalen arbetar med bibliotekens verksamheter för barn och unga.

Barn och unga är prioriterade målgrupper

Det står så i bibliotekslagen. Undrar om det finns en biblioteksplan, kulturplan, läsfrämjandeplan där det inte står så? Visar senaste folkbiblioteksstatistiken att det är så? Eller inte?

Hur kan vi mäta att vi verkligen prioriterar barn och unga? Nu när det nu står i nationella, regionala och lokala styrdokument.

Kvantitet och kvalitet
Statistik är statistik. Siffror och kvantitet. Kvaliteten då – hur mäter man den? Tja, det är väl ett forskningsområde som heter duga, mycket att fördjupa sig i som dessutom kräver omfattande resurser och tid. Kvantitetsmått kan dock på sitt sätt ge ingångar och fingervisningar till frågor kring kvalité.

Hur ska man exempelvis se på att procenttalet för andelen personal som arbetar med barn och unga ligger jämförelsevis lågt om man jämför utlåning och aktiviteter till samma målgrupp? Lånar barnböcker ut sig själva? Är den personal som arbetar med barn och unga så supereffektiva till självutplåningens gräns att de hinner med ”allt” trots små resurser? Har barn och unga inga kvalitetskrav?

Eller beror det helt enkelt på att det är lättare att nå målgrupperna barn och unga? Genom förskola, skola, fritids och för att de har mer fritid än vuxna? Krävs det faktiskt mer insatser och resurser för att nå målgruppen vuxna? Andra metoder? Annat utbud?

Nu till (de preliminära) siffrorna

Antal anställda (del- och heltid)
Blekinge 101 personer, 18 % män, andel biblioteksassistenter och övrig personal 41 %. 29 % arbetar med verksamheter för barn och unga.
Kalmar län 187 personer, 13 % män, andel biblioteksassistenter och övrig personal 51 %. 18 % arbetar med verksamheter för barn och unga.
Kronobergs län 145 personer, 12 % män, andel biblioteksassistenter och övrig personal 42 %. 12 % arbetar med verksamheter för barn och unga.
Procenttal för riket i genomsnitt: 16 % män, andel biblioteksassistenter och övrig personal 45 %. 19 % arbetar med verksamheter för barn och unga.

Andel av totalt antal av aktiviteter på inom bibliotek med barn och unga som målgrupp
Riket 68 %
Blekinge län 82 % (högst siffra inom ”sångstund”)
Kalmar län 72 % (högst siffra inom ”författarbesök”)
Kronobergs län 74 % (högsta siffror inom musik och teater)

Andel utlån till barn och unga av bibliotekets totala utlån av böcker, tidningar, tidskrifter
Riket 48 %
Blekinge län 55 %
Kalmar län 51 %
Kronobergs län 57 %

Andel av bokbeståndet som är till barn och unga
Riket 33 %
Blekinge län 38 %
Kalmar län 31 % (en kommun har ej redovisat utlån för facklitteratur)
Kronobergs län 37 %

Nyförvärv – procent av totala beståndet
Riket 5,9 %
Blekinge län 4,6 %
Kalmar län 5,0 %
Kronobergs län 5,1 %

Av nyförvärven går i genomsnitt 7 % till skönlitteratur för barn och unga. När det gäller facklitteratur är rikssiffran 7,2 %. Vår region ligger lägre där med 3,3-5,5 %.

// Pia Malmberg-Kronvall

Nu tar Kungliga Biblioteket över samordningen av Bibliotekssverige

Så här skriver Kungliga biblioteket i ett brev till biblioteken i Sverige:

”Kungliga biblioteket (KB) har av regeringen fått ett samordningsuppdrag för biblioteksväsendet. KB ska:

  • Utöva nationell överblick
  • Främja samverkan och utveckling
  • Följa upp bibliotekslagens praktiska tillämpning – tillsammans med länsbiblioteken
  • Fördela bidrag till vissa delar av biblioteksväsendets nationella struktur
  • Samla in och rapportera nationell biblioteksstatistik” 

Läs hela brevet på Kungliga bibliotekets webb.

Som företrädare för Regionbiblioteket i Kalmar län ser jag med tillförsikt fram emot ett samarbete med Kungliga Biblioteket i frågorna ovan. Äntligen har vi fått en samordning på nationell nivå för alla bibliotekstyper. Glädjande är att även skolbiblioteken omfattas av denna samordning.

Vi ser fram emot en nationell katalog och vad KB:s främjande av samordning och utveckling kan innebära. Vår förhoppning är att vår modell för samarbete, BISS (bibliotek i samverkan i sydost) kan bli en förebild och få en skjuts framåt med stöd av den nationella nivån.

Det finns dock lite smolk i glädjebägaren. För det första kommer inte KB att fördela bidragen till Länsbiblioteken (25 miljoner). Det hade varit mest naturligt. Nu kommer denna fördelning att skötas av regionerna (via Kulturrådet).

För det andra är det högst oklart hur det bli med de regionala utvecklingsmedlen under 2011 (6 miljoner). Problemet för oss är att vi beviljats bidrag till två projekt, som är fleråriga, för år ett, men vet inte hur det blir 2011 med bidrag. Det gäller bl.a. Futurum.kom och Låna dig rik-arbetet. Men i det stora hela ser vi med stor tillförsikt på KB som samordnare.
// Christer Bergqvist, Regionbibliotekarier i Kalmar län

KB i SR med anledning av IFLA

Kungliga bibliotekets chef och vår riksbibliotekarie Gunnar Sahlin intervjuades i Sveriges Radios Kulturnytt onsdag 11 augusti med anledning av att IFLA öppnade i Göteborg.

Samarbete!

Sahlin talade om vikten av nationellt samarbete och gav som exempel utredning och arbete kring att få till stånd en ny gemensam nationell katalog.
På regional nivå tog han upp vikten av samarbete regionalt mellan bibliotek kring olika typer av medier. I Danmark samarbetar man bland annat kring digitalt musikbibliotek. I Blekinge, Kronoberg och Kalmar län har vi sedan några år inlett samarbete kring vårt mediebestånd och gemensamt transportsystem – vi har börjat bra, inte sant?

Även på departements- och myndighetsnivå måste samarbete bli bättre. För bibliotekens del skulle ett tätare samarbete mellan kultur- och utbildningsdepartementen kunna betyda mycket.

Inga tjuvstarter här inte…

Teknisk utveckling när det gäller medier har bara börjat. Digitalisering är en fördel och väg för bibliotek när man vill öka barns intresse.
Biblioteken ska vara arkiv, arbets (och studie-)plats och ett tillgängligt mediacentrum, sägs det också i programinslaget som avslutas med att ”det är hög tid för svenska bibliotek att komma ur startgroparna och blicka framåt”.

För visst är det några sekunder sedan startskottet gick?
// Pia Malmberg-Kronvall

KB:s nya uppdrag

Förra fredagen var vi några länsbibiotekarie som var inbjudna till KB för en fördjupad diskussion om KB:s nya uppdrag. I diskussionen var vi ganska överens om det mesta:

1. KB ska koncentrera sig på infrastrukturfrågor som portal med informationsresurser, en nationell katalog, upphandlingar av databaser m.m.
2. KB ska ta fram en handlingsplan för nationell bibliotekspolitik
3. KB skall jobba med nationell statistik och uppföljning av bibliotekslagen
4. KB skall, i samarbete med länsbiblioteken, arbeta med biblioteksutveckling

Däremot fanns det skilda meningar om vem som skall fördela de statliga medlen till länsbiblioteken. Kultursamverkansutredningen föreslår att KB skall fördela dessa 27 miljoner kronor, medan flera länsbibliotekarier hävdar att dessa medel bör ges till regionerna i den sk portföljen (numera kofferten). Motivet för detta är bl.a. att länsbiblioteken då har större möjligheter att regionalt delta i samverkan med andra regionala institutioner och regioner. Regionbibliotek Kalmar håller inte med om detta av följande skäl:

* Om medlen skickas ut till regionerna har KB inga möjligheter att skicka med riktlinjer till länsbiblioteken och KB får svårt att fullfölja sitt uppdrag.
* Eftersom de statliga medlen endast är 20-25 % av Regionbibliotek Kalmars budget och resten är medel från Regionförbundet så kommer vi , trots att KB fördelar de statliga medlen, att delta i framtagandet av de regionala kulturplanerna med 75 % av budgeten och den del av budgeten som står för utvecklingsverksamhet (se punkt 3).
* De statliga medel som vi har idag går till kompletterande medier medan de regionala medlen går till utvecklingsverksamhet.
* Nu har vi chansen att äntligen få till stånd en början på en nationell bibliotekspolitik, som vi slagits för så länge. Vi får inte sumpa denna chans.

//Christer Bergqvist

En gemensam nationell katalog – lägesrapport

På KB:s blogg På väg mot ett nytt uppdrag finns ett intressant inlägg om planerna på en gemensam nationell katalog. Något som efterfrågats länge av många och där planerna nu äntligen konkretiserats. Dagsläget summeras i fyra punkter,  där de två första är de mest intressanta:

BTJ och KB är överens om att skapa en nationell katalog och det är Libris som gäller.

Att bygga vidare på något annat än Libris vore otänkbart för ett rationellt arbete på biblioteken.

Vi håller på att arbeta fram tekniska lösningar och en utvecklingsprocess på kort och lång sikt. En grundförutsättning är att alla poster ska vara fritt tillgängliga, allt annat ligger fel i tiden

Givetvis ska alla poster vara fritt tillgängliga. Det skulle vara märkligt att en del av posterna var fritt tillgängliga och andra hade en prislapp på sig för att använda.

Läs hela inlägget här.

//Maria Lundqvist

Hårt julpaket – nya skollagens lagrådsremiss

I veckan kom lagrådsremissen till nya skollagen. Vi var många som hade stora förhoppningar kring den. Positivt är att skolbibliotekens roll trots allt lyfts fram och att den nu ska gälla även friskolor.

Negativt är att det inte finns någon definition i själva lagtexten på vad ett skolbibliotek faktiskt är och man borde använt den goda definition som Skolverket gjort  

” Med skolbibliotek avser Skolverket en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande med hjälp av kompetent personal. Skolbiblioteket är en del av skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande.”

Vidare framgår det i lagrådsarbetets texter att man nog inte läst Kulturrådets senaste skolbiblioteksstatistik eftersom man skriver ””Enligt regeringens uppfattning har de allra flesta skolor i samtliga skolformer redan i dag tillgång till skolbibliotek på ett eller annat sätt”

Läs mer på vår skolbiblioteksblogg – bibliskolorikalmarlan

// Pia Malmberg-Kronvall