Next Library – ett första nedslag

Dokk1

Dokk1

I säkert tio år har jag vid olika konferenser fått höra talas om planerna för det nya biblioteket Dokk1 i Århus i Danmark och äntligen är det klart och äntligen har jag fått se det. Biblioteket som ligger i det omdanade hamnområdet är ritat av arkitektbyrån Schmidt Hammer Lassen och präglas av glas och betong och innehåller många spännande detaljer. Anledningen var den internationella konferensen Next Library som arrangerades 13-14 september på det nyinvigda biblioteket.

Omkring 350 personer hade samlats för att ta del av det digra konferensprogrammet. Konferensen har arrangerats vid tidigare tillfällen och har ledord som innovation, kreativitet och interaktion. Årets program bjöd på en blandning av huvudtalare och valbara interaktiva seminarier och innehåll både allvar och lek. Ämnena sträckte sig från bibliotekets roll i krisens Grekland till hur man kan skapa poesi tillsammans.

De fyra rummen

De fyra rummen

Ett intressant seminarium jag var med på hette The library as a flexible learning space. Seminariet leddes av Rosan Bosch och hade fokus på biblioteksrummet. Vi tog utgångspunkt i den modell som Henrik Jochumsen, Casper Hvenegaard Rasmussen and Dorte Skot-Hansen gjort om bibliotekets fyra rum. De fyra rummen är mötesrummet, läranderummet, inspirationsrummet och skapanderummet och ska inte ses som specifika utan abstrakta rum. De olika rummen kan finnas i ett och samma rum på ett bibliotek. Det var rummet för lärande som seminariet handlade om och hur vi kan tänka när vi vill skapa ett sådant. Vare sig till gäller för barn, unga eller vuxna. Människor har olika lärsätt och därför behöver det finnas olika möjligheter på biblioteket just för lärandet. Rosan Bosch sa: ”You can only learn what you love”. Hon gick genom en uppsättning ”platser” eller delar som kan finnas i en miljö för att främja lärande. De fem delarna ska ses symboliskt och är

  • Mountain top. På berget står den som pratar till många, alltså envägskommunikation av traditionellt katedersnitt.
  • Cave. I grottan kryper den in som vill gå in i sig själv och läsa, lära, begrunda och reflektera.
  • Camp fire. Kring lägerelden sitter vi tillsammans och lär av varandra kring en gemensam sak.
  • Watering hole. Vid vattenhålet är vi i rörelse, vi kommer och går och får möjlighet att korsbefrukta vår kunskap när vi träffar någon som jobbar med något annat.
  • Hands on. Här lär vi oss genom att använda våra händer till att göra saker.
De fem delarna

De fem delarna i läranderummet

Efter genomgången fick vi gruppvis med papper och penna omsätta det här i praktiken och skapa en lärandemiljö med de här olika delarna. Det var ett stimulerande seminarium som gav mig nya tankar om hur man kan skapa en lärande miljö och som jag ska tänka på när jag är i biblioteksmiljöer. Hur är det på ditt bibliotek? Finns de olika delarna?

Jag återkommer med fler nedslag från Next Library.

På gensyn!
//Maria Lundqvist

Annonser

Ett bibliotek för alla?

Enligt bibliotekslagen är det folkbibliotekets uppdrag att vara tillgängligt och anpassat för alla användares behov. Biblioteken ska också särskilt prioritera bland annat personer med funktionsnedsättning. Men är det alltid så? Vad händer när olika intressen och behov krockar?  Mikael Borg har studerat detta närmare i sitt välskrivna examensarbete.

Lunds_universitet_C2r_CMYKDen osynliga användaren – Hur kan bibliotek förbättra servicen för användare med osynliga funktionsnedsättningar? är titeln på Mikael Borgs masteruppsats inom biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet. Med uppsatsen vill Borg bidra med insikter om hur personer med osynliga funktionsnedsättningar upplever dagens bibliotek. Han vill med studien ”klargöra hur ett biblioteksrum i förändring påverkar denna användargrupps upplevelser av biblioteket som offentligt rum”. Han vill också ”ta reda på hur väl bibliotekens bemötande är anpassat för användargruppen”. Det här är ett område där det inte finns så mycket forskning och uppsatsen fyller ett tomrum.

De intressanta frågeställningarna är:

  1. Hur fungerar ett modernt biblioteksrum för personer med låg stresströskel och sensorisk överkänslighet?
  2. Kan biblioteksservice och bemötande som särskilt utvecklats för användare med osynliga funktionsnedsättningar innebära en risk för stigmatisering av dessa personer?
  3. Vilka åtgärder kan bibliotek göra för att fler användare med speciella behov ska känna sig välkomna?

Studien fokuserar främst på personer med diagnoser inom autismspektrumet. Metoden Borg använder sig av är intervjuer och litteraturstudier. För studien har han intervjuat fyra personer: Folkbibliotekarien, Mamman, Användaren och Forskningsbibliotekarien. Även om fyra personer inte är något särskilt stort underlag så  bedömer Borg att han ändå kan dra slutsatser ur sitt material. Borg har också en personlig koppling till ämnet, han har en som med autism och det märks i hans engagemang i arbetet.

I de slutsatser Borg drar kommer han fram till att det finns många faktorer i det moderna biblioteksrummet som innebär svårigheter för informanterna. Moderna, större bibliotek har ofta stora ytor, hög ljudnivå och är svåra att orientera sig i. Därför kan ett filialbibliotek ge en större trygghet istället. När nya biblioteksrum planeras är det viktigt att mängden överväldigande intryck kan minskas och att det finns lugnare delar i lokalen.

Jag ser en reell risk för att människor som behöver en lugn och tydlig miljö kan bli utestängda från större biblioteken och att strävan efter att skapa en mötesplats för alla kan få motsatt verkan, med större segregation som följd.

Borg konstaterar också:

Att ge anpassad service för utvalda grupper är komplicerat och kan, om det genomförs på ett ogenomtänkt sätt, få effekten att människor känner sig ofrivilligt utpekade.

Det är alltså viktigt med det bemötande som bibliotekspersonalen ger och att biblioteken aktivt arbetar med bemötandefrågor. Ett bra sätt är att samarbete med personer eller föreningar som representerar de berörda grupperna och att tillsammans arbeta med att förbättra service och bemötande.

Genom att arbeta mer medvetet med tydlighet i design och bemötande skulle biblioteken kunna bli en mer välkomnande miljö för personer som upplever att de har svårigheter att orientera sig och känner osäkerhet inför offentliga rum.

Alltså, studien betonar vikten av möjlighet att kunna avskärma sig, utbildning av personalen och samarbete med berörda organisationer. Jag hoppas på att fler studier görs inom området så vi kan fylla på med mer kunskap.

Läs uppsatsen, diskutera med kollegor och fundera hur ni på ert bibliotek kan arbeta för att förbättra servicen för era användare med osynliga funktionsnedsättningar!

//Maria Lundqvist, Länsbibliotek Sydost

En ny sajt om biblioteksrummet

rumPlanerar ni att bygga nytt bibliotek eller göra om någon del av biblioteket? Biblioteken i Sörmland, Västmanland och Örebo län har i ett samarbetsprojekt, KompoBib2020, tagit fram en inspirationssajt för biblioteksmiljöer. Sajten heter Biblioteksrummet och innhåller tips och idéer från bibliotek i Sverige och utomlands. Här finns exempel på mobila rum, skyltning,rum för  barn & unga och mycket mer. Här finns också filmade föreläsningar.

En mycket snygg och inspirerande sajt!

//Maria Lundqvist

Älmhult förändrar biblioteksrummet

I Älmhult ägnar vi hela våren åt att lyfta fram bibliotekets ”doldisar” (alla medier som inte är böcker) och att förnya vår biblioteksmiljö.

 Älmhults bibliotek är ett mycket vackert bibliotek, men kanske lite väl stillsamt i färgen. Vi piggar nu upp det med accentfärgerna gult, lime och cerise och satsar på atmosfär. Dit det är attraktivt att gå – dit går alla!

Förändringsarbetet inbegriper fyra etapper och i fredags ägde invigning nummer två rum. Vi slog upp portarna till vårt nya café med datorer, dagstidningar och en jättelik anslagstavla för kulturevenemang och kurser. Massor av människor strömmade in och tog för sig av kaffe och nybakt marängkaka med vinbär. Alla barn vandrade glatt hemåt med en ballong i handen.

 Den 29:e april är det dags för invigning av etapp 3 – vårt nya medietorg – och innan sommaren är här har vi invigt det sista planerade utrymmet, platsen i och runt disken.

En ny broschyr om biblioteket är också gjord.

Varmt välkomna på ett litet studiebesök om ni känner för en sommarresa!

//Anette Ekström

Återinvigning av Ljungby bibliotek

Efter att ha varit stängt i drygt tre månader för renovering av bibliotekslokalen var det efterlängtad återinvigning av Ljungby bibliotek den 11 januari. Biblioteket är byggt 1982 och det var dags för en uppfräschning. Hela den befintliga inredningen kastades ut och de jobbade fram ett nytt bibliotek från i princip ett blankt papper. Lokalen är ommålad i vitt med en varmt röd accentfärg. Hyllor, möbler och övrig inredning – allt är nytt. Nästan, ska jag säga, några möbler med speciell karaktär behölls.

Bibliotekschef Anne-Lise Fäldt och hela personalen har jobbat länge med planeringen och sedan slitit hårt med praktiskt arbete under renoveringen. Deras ledord är enkelt, mötesplats, användaren i fokus och lärande.

Tillgängligheten för personer med funktionsnedsättningar har varit en central fråga. Bland annat finns nu AudioIndex på talboksavdelningen, skyltsystemet (som ännu inte är på plats) är anpassat, självbetjäningsautomaten är höj- och sänkbar och pelarna är kontrastmarkerade.

Förutom hyllorna vid väggarna är inga hyllor högre än 150 cm och mycket av inredningen är på hjul för att man enkelt ska kunna frigöra plats för arrangemang och möten. Hyllor för skyltning finns det gott om.

Här finns bilder från invigningsdagen och här finns ännu fler.

Grattis Ljungby till ett fint bibliotek som kommer att glädja ljungbyborna för lång tid framöver!

//Maria Lundqvist

Total 2.0-makeover

Detta debattinlägg handlar om det virtuella och det fysiska biblioteket. Inspiration har jag bl.a. fått från ett annat blogginlägg och från min favorittänkare Michel Foucault, (MF). Som jag ser det är det en självklarhet att biblioteken är väl representerade också i cyberspace där majoriteten av användarna ur de yngre generationerna m.fl. finns och att man arbetar efter en digitalt uppsökande modell. Min åsikt är att vi måste omdefiniera vad ett bibliotek är i enlighet med samtidens medie- och användarvanor och låta detta ta konkreta uttryck. Perspektivet måste bli att det virtuella biblioteket är kommunernas huvudbibliotek, medan de fysiska biblioteken bara är filialer. (Det ”virtuella biblioteket” skall här förstås som 2.0-utvecklad interaktions- och kommunikationsteknik som t.ex. hemsidor, bloggar och sociala communities.) Detta vill jag kalla ”total 2.0 makeover”.

Biblioteken idag
Tyvärr kan man säga att den dominerande ”sanningen” (diskursen) om biblioteket är att det är ett beståndscenterat fysiskt rum. MF menar att en diskurs skall förstås, inte bara såsom alla de saker man säger och sättet man säger det på, utan också som det ”man inte säger, eller i det som markeras av åtbörder, attityder, sätt att vara, beteendemönster och rumsliga dispositioner.” (Diskursernas kamp, s.181) Här ser vi att föreställningen av biblioteket som ett fysiskt rum kan ta sig många olika uttrycksformer som kan vara svåra att utrota. I bibliotekssammanhang är det mycket man talar alldeles för lite om (t.ex. sociala communities och bloggar). Detta beror på olika utestängningsmekanismer, där viljan till den etablerade ”sanningen” (Diskursens ordning, s.7 ff) är en. Denna vilja ”förlitar sig på institutionellt stöd. Den både förstärks och förnyas av en tröghet inom praktikerna, inom…bibliotekssystemen.” (ibid, s.13.) Kort sagt handlar det om ett (högst omedvetet) institutionellt behov av makt, kontroll och ägande över/av informationen, från bibliotekens sida.

Dagens samhälle
Världen anno 2009 kan t.ex. etiketteras som informations- och kommunikationssamhället, nätverkssamhället eller interaktionssamhället. Vad man kallar det är irrelevant, huvudsaken är att man är medveten om ATT det är under förändring och att användarna har helt annorlunda interaktions- och kommunikationsbeteenden nu än för bara några år sedan. Det talas ju t.ex. om ”Generation F” (F som i Facebook) för den socialt nätverkande generationen.Tråkigt nog är det så att även de 25% som berörs negativt av den digitala klyftan, påverkas av dessa förändrade beteenden. (Man kan ju t.ex. bara tänka på syn- och hörselnedsatta Olga 85 år som skall ringa till Vårdcentralen och måste knappa in ”2 för icke akuta ärenden, tryck in personnummer och sedan #” på telefonen eller på datorovana Mia, 54, som vill gå på konsert och möts av en hemsidesadress som enda alternativ till kontakt och beställning.) Den ovan nämnda synen på biblioteket är alltså inte i fas med samhällsutvecklingen i övrigt. Den som sitter på information utan att dela med sig är det ingen som lyssnar på och den som ensam vill styra och ställa på bloggar och sociala communities finner sig snart vara övergiven. Vad som gäller idag är alltså informationsspridning, delaktighet och användarmedverkan på användarnas egna villkor. Biblioteken i regionen borde kunna ha fler aktiviteter enbart på hemsidor och annorstädes i cyberspace. Några exempel på aktiviteter som jag kommer att tänka på är inspelade bokprat och boktips, chatfunktion på hemsidan (Chatta med en bibliotekarie eller med den eller den författaren m.m.), egna ungdomshörnor på t.ex. Lunarstorm eller MySpace, en lokal Facebookgrupp i stil med ”Elin och Siskias veckotips” och en regional biblioteksapplikation för Facebook. Att släppa in användarna i katalogen och låta dessa själva tagga och recensera a lá boktips.net och LibraryThing är också ett tips, men på längre sikt när man är trygg i tekniken och har löst det juridiska ”finliret” med ägande av poster m.m.

Avslutning
Enligt min åsikt är det lätt att stirra sig blind på att man har en hemsida och tro att ”nu är vi minsann 2.0”. Man skulle önska att man vågade släppa in låntagarna ”på riktigt” och ta deras mediebeteenden på allvar. Detta i sin tur skulle underlätta för en perspektivförskjutning att komma till stånd. Alltså: arbeta för användarna i tiden! ”All makt åt användarna!” och ”Kunskap är makt!” Kom bara ihåg att det är DU informationsspecialist/bibliotekarie som utgör basen för användarnas makt såväl i cyberspace som på Ditt fysiska bibliotek. 🙂 😉

//Nils Grönlund