Framtidens bibliotek Open space 20 mars

Dbild 2en 20:e mars träffades nästan 60 personer på St Sigfrids folkhögskola för att prata bibliotek en hel dag. Inbjudan hade gått ut brett och det var en brokig skara blekingar och kronobergare alltså representanter från föreningar, studieförbund, folkhögskolor, folkbibliotek, fria kulturlivet, politiker och tjänstemän från kommuner och landsting/region. Alla delade generöst med sig av tankar, idéer och konkreta förslag.
Sammanfattning av vad som kom på pränt under dagen
Med hjälp av metoden 35:an fick vi tala om vad som är viktigast med biblioteken år 2025. St sigfrid 35an
Här finns ett dokument som vi på Länsbibliotek Sydost ställt samman utifrån alla blädderblocksblad som producerades under dagen. Sammanfattning St Sigfrid 20140320
Vad händer nu?
Arbetet med kulturplanerna i Blekinge och Kronoberg är i slutfasen inför remissomgångarna och under sommaren kommer de ut på remiss och ni är alla välkomna att svara. Beslut om de slutliga skrivningarna tas i höst för att Kulturrådet ska få planen under november, den ligger ju till grund för de ekonomiska medel som de regionala verksamheterna får från staten.
Snarast möjligt kommer arbetet med den regionala biblioteksplanen igång och beslut om den tas när den nya politiken är på plats efter valet.
Ett tack till alla som deltog så engagerat den 20 mars!bild

/Kristina Hedberg, Länsbibliotek Sydost

Annonser

The Disruptive Library – because…

Snart en vecka sedan Halmstadkonferensen gick av stapeln – den 22:a i ordningen, för min del den första. Härligt att möta kollegor, få input och bada i hotellets bassäng. Rubriken i år var ”Från transaktion till relation – framtid för folkbibliotek”, en väl vald sådan som stämmer bra överens med mina reflektioner, nu när alla intryck och tankar börjar landa.

Anne Bamford, professor och forskare bl a inom vad estetiska processer och erfarenheter betyder för människors liv, satte på något vis dagordningen när hon talade om The Disruptive Library. Vad har biblioteket egentligen för plats i framtiden? Ja, menade hon, sitt inte där och vänta. Ställ inte frågan ”varför” utan ”därför” – because. Var lite ”störiga”, gå utanför husets fyra väggar och höga tröskel, kommunicera, adoptera en författare och sök efter lokala skribenter, var aktiva, kreativa, våga ta risker. Biblioteken kan inte nå alla alltid, men några ibland. Och det kanske räcker. Vad ska biblioteken med sin höga trovärdighet till om ingen kommer…?

Att bibliotekarien är den tillmötesgående och alltid ska ha kunden i fokus, i såväl inköpsprocess som vid rekommendation, kom också lite på skam, när Pernilla Glaser och Jenny Lind från bibliotek Plattan i Stockholm stod och talade om sin inköpspolicy. De köper bara böcker som de själv gillar och talar tydligt om i mötet med besökaren vad de tycker och tänker om sina favoriter. Och är det så att det inte passar… Man kan till och med som besökare bli utkörd. Detta är naturligtvis att sätta saker och ting på sin spets, och att ett kommunalt folkbibliotek kanske inte ha samma attityd, men finns det någon sanning däri? Är dagens bibliotekarie alldeles för blek och tråkig? Köper vi böcker vi inte gillar och som vi sedan inte kan stå upp för eftersom vi egentligen inte tycker de är bra litteratur?

Skönlitteratur är bildning, talade Bernt Gustavsson om, tidigare professor i pedagogik och demokrati. Skönlitteraturen kan ge oss vägledning och förståelse för hur vi tolkar vår egen tillvaro genom att ge oss de alternativa berättelserna. Biblioteket – den första källan till bildning, var rubriken på denna intressanta reflektion, och så fick vi Ellen Keys tankeväckande citat med oss på vägen – Bildning är det som är kvar sedan vi glömt allt vad vi lärt oss. Karin Runevad, chef för avdelningen LÄSA, vid biblioteket på Medborgarplatsen i Stockholm, gav oss exemplet den långa svansen, som kan ge det litterära samtalet och knyta dagsaktuella frågor med äldre författarskap.

Så är det dags för biblioteken att ta plats på arenan, möta människor utanför husets väggar, kommunicera och bjuda in, våga visa alternativen – betydelsen och vikten av berättelsen? Att våga stå upp och säga – den här berättelsen tycker jag är bra, den ska du läsa – because…

/ Therese Emilsson, Länsbibliotek Sydost

Lästips! – Nya skrifter om biblioteksutveckling

Har precis fått två trevliga skrifter från Regionbibliotek Stockholm i min hand som tar upp olika former av biblioteksutveckling, båda skrivna av Lena Lundgren.

Småbarnsbibliotek i ögonhöjd – Norrvikens bibliotek

Den ena handlar om Norrvikens bibliotek i Sollentuna kommun. Biblioteket var tidigare ett integrerat bibliotek när skolan så valde att inte förnya samarbetsavtalet. Ur allmänhetens perspektiv var biblioteket mer känt som ett skolbibliotek är ett öppet folkbibliotek. För att göra det mer angeläget för de boende i området valde personalen att profilera sig som ett ”småbarnsbibliotek i ögonhöjd”. I den lilla skriften ”Norrvikens bibliotek – ett småbarnsbibliotek i ögonhöjd” presenteras projektets bakgrund, om erfarenheterna från projekttiden och lite praktiska tips t ex hur det är att jobba med fokusgrupper.

Verksamhet kring barn, mångkultur och bibliotek i Flemingsberg

Den andra skriften handlar om Flemingsbergs bibliotek, ett ”vanligt” bibliotek i ett mångkulturellt område i Huddinge kommun – ”Flemingsbergs bibliotek – i ständig utveckling”. Lena skriver i den inledande texten: ”Utveckling är nödvändig för att en verksamhet ska upplevas som angelägen och vara efterfrågad och inte bli obsolet och åsidosatt. Det är utvecklingsarbetet inom barnbiblioteksverksamheten på Flemingsbergs bibliotek som står i fokus för denna studie”. Kanske kan studien inspirera till utveckling av språkstimulerande arbete, bidra till en fördjupad diskussion om biblioteksarbete i mångspråkiga områden och bli utgångspunkt för jämförande studier.

Båda skrifterna finns som pdf-fil på regionbibliotekets webbsida att ladda ner – http://regionbiblioteket.se .

Inspirerande läsning!

/Therese Emilsson

Mördarfraser – revival eller att begrava…

Det här är väl inget nytt!

Det blir för arbetsamt.

De andra kommer inte att acceptera det.

Varför ändra något, det går ju bra ändå!

Det hela är en skrivbordsprodukt.

Dom där experterna borde själva sätta sig i en informationsdisk!

Det märks att den som hittat på det här inte har någon erfarenhet.

Det kanske går på Ditt bibliotek, men inte på Mitt.

Jag kan inte förstå varför just vi ska fungera som försökskaniner!

Är det vetenskapligt undersökt om det här är bra?

Finns det pengar till det?

Vi är inte utbildade för det här.

Det är väl inget nytt, så har vi alltid gjort.

Låt oss tillsätta en arbetsgrupp.

Jag känner en som försökt detta och hon/han säger …

Vårt bibliotek är så speciellt.

Vi har för mycket att göra för att hinna med det.

Vi får inte förhasta oss!

De andra är inte tillräckligt mogna.

Facket kommer att ställa till trassel.

Man har inte tänkt tillräckligt på vår arbetssituation.

Vi måste få arbeta i fred nå´n gång!

Mördarfraserna spreds i samband med Marianne Hiort Lorenzens turné i Sverige under slutet av 80-talet om den Kamp mot de räta linjernas tyranni jag skrev om i ett tidigare inlägg. Jag hittar dem i ett gammalt nummer av Nya biblioblek: meddelande från Karlskrona kommuns bibliotek – länsbibliotek för Blekinge län (1989:2).

Man kan se dem som en samling av de (då) vanligaste argumenten mot utvecklingsarbete och förändring.. De blev populära hos många kollegor, även om det säkerligen också fanns de som inte uppskattade dem så värst heller.

Mördarfraserna speglar lite tillspetsat en attityd som förekom i folkbiblioteksvärlden på den tiden; de kan sägas vara ett slags försvarsmekanism. Håller de i dag? Hittar ni någon favorit? Har ni rentav någon ny ni vill lägga till i listan?

// Lars Johansson

Småungar och medier – föreläsning filmad

Medierådets rapport Småungar och medier 2010E-föreläsning om Småungar och medier med Johan Engdahl, Av-Media Kalmar

se föreläsningen i sin helhet via denna länk i Adobe connect.

Medierådets undersökning ”Småungar och medier 2010” visar att idag är debutåldern för internet cirka 4 år. Men till skillnad från äldre barn och ungdomar kan de små barnen ännu inte chatta eller kommunicera på sociala sajter. Deras användning är enklare och bygger mer på lek, bilder och knapptryck; att spela enkla spel och att titta på videoklipp, t.ex. på Youtube eller bolibompa.se.
En av de intressanta resultaten är att små pojkar och flickor använder medier på ett betydligt mer likartat sätt än vad de gör högre upp i åldrarna. Könsskillnaderna blir då alltmer påtagliga, inte minst när det gäller datorspelande.
Rapporten tar också upp hur föräldrarna tänker kring sina barns allt mer medietäta uppväxt och vilken roll de själva har i allt detta. Många av dem som nu har små barn började själva använda digitala medier under uppväxten. Hur förhåller sig biblioteken till detta? Gör vi det? Vad missar vi om vi inte arbetar aktivt och strategiskt med den frågan?

Bolibompa och läsfrämjande – och biblioteken?

Hur gör vi för att gifta ihop läsfrämjande, bibliotek och Bolibompa? Nog skulle väl kommunal ”public service” (biblioteket!) kunna få ta en lite ruta på statliga public service’s utmärkta och av barn mycket använda arena Bolibompa på webben? Vem ska ta ansvar och initiativ för att det ska bli verklighet?!

Och fram tills dess – hur jobbar man på biblioteken med webbsidor som har barn, deras föräldrar eller lärare som målgrupp? // Pia Malmberg-Kronvall

PS. Leken! Barn leker fortfarande! Runt 80 % av sin fria tid!

Läsfrämjande Crossover i backspegeln: nu börjar skörden

Det här projektet började vi prata om och förbereda våren 2008. Blev det som vi trott och tänkt? Inte överraskande är svaret nej. Blev det vad vi hoppats? Ja, och mer än så.

Barnbibliotekarier och pedagoger samverkar
45 personer från 15 kommuner (Blekinge, Kronoberg och Kalmar) var med från början. Ett inte oväsentligt skäl till att så många deltog var antagligen de subventioner till kamerainköp som erbjöds inom ramarna för projektet.

Under resans gång har skaran decimerats något. Orsakerna var bland annat graviditetsledigheter, sjukdom, att man fått ny tjänst eller blivit övertalig. Någon upptäckte också att man gett sig in i något man inte ville eller kunde fullfölja.

”Bloggen”Cross-over redovisar
Om det som hände och vad som gjorts kan man läsa på bloggens olika avsnitt. Den är projektets samlingsplats för information och utgör även själva redovisningen. Här vill vi i stället ge några korta summerande reflektioner om det överraskande och det förväntade, om sådant som var positivt eller negativt.

Att filma
Helt klart hade vi inte förutsett problemen med filmtekniken tillräckligt. För problem blev det för flera och på många olika sätt och av många olika anledningar. I början av år två fick deltagarna därför extra utbildningar, ”Bonusdagar” i ämnet. Utdragen ur de loggböcker som publicerats ger en god bild av processen.

Att få tiden att räcka till
Inte helt överraskande upplevde många svårigheter med att få tiden att räcka till. Ibland var väl inte förankringen och förståelsen för projektet vad den borde vara på hemmaplan – detta trots att chefer/rektorer före projektet tagit del av och accepterat en överenskommelse om vad ett deltagande innebar och förutsättningarna för det.

Pedagogernas situation
Det var heller inte alltid lätt för samverkande kollegor från olika förvaltningar att praktiskt få ihop tider för gemensamt arbete, vilket återspeglas i flera loggboksutdrag. Även om det hos projektledningen fanns en medvetenhet om detta från början, borde vi funderat mer över pedagogernas ingång i projektet och tagit upp deras situation i klassrummet och i skolan.

Roligt och proffsigt
Härligt att se var den fina, prestigelösa och bjudande stämning som redan från början kom att prägla de tre projektgrupperna. Här blev det uppenbart hur många av deltagarna utvecklades och växte, hur säkerheten, tryggheten och självförtroendet gradvis ökade och den eventuella rädslan att uppträda inför publik försvann. Bokpresentationerna fick professionalism och tyngd, men det var hela tiden avslappnat – och roligt. Det parvisa samarbetet mellan olika yrkesgrupper och kompetenser blev, som vi trott och hoppats, positivt och gav rik frukt. Allt detta, återigen, finns väl dokumenterat i loggböckerna.

Skörden
Och så förstås de ca 40 – talet filmer som när detta skrivs finns samlade på bloggen!

Och ”såddverksamheten”, att sprida vidare och tillämpa projektets lärdomar och erfarenheter! Detta har sannerligen tagit sig många nya och överraskande former och vägar. Det är bara så roligt. Det är projektets stora resultat. Det pekar framåt och inspirerar andra. Är vi nöjda? Absolut! Men nu är det dags att gå vidare.

Efter sådd kommer skörd. Projektet är slut men verksamheten fortsätter. Det gör även Cross-over-bloggen. Den kommer nu övergå till att vara en inspirerande informations- och samlingsplats för all form av dokumentation om läsfrämjande och förmedling.

För detta behövs förstås ständigt nya bidrag. Välkomna alla läsfrämjarkollegor med det!

// Lars Johansson, Länsbibliotek Sydost & Pia Malmberg-Kronvall, Regionbiblioteket i Kalmar län

Niclas Lindberg om framgångsfaktorer för bibliotek av idag

Vågen för Kalmar läns bibliotekSvensk biblioteksförenings generalsekreterare gav Kalmar läns bibliotek väl godkänt i fredags 1 oktober 2010 när det gäller hur långt man kommit för att nå visionen ”Sveriges bästa biblioteksregion”. Han menar att Kalmar län visar vägen.
I Kalmar län görs mycket av det som vi skulle vilja se mer av på många ställen. Det vill säga – samordning och samverkan.  

8 punkter som verksamheter kring bibliotek bör utveckla samverkan kring:

  • Definiera bibliotekets huvudfunktioner
  • Målformulering och uppföljning
  • Barns och ungas läsande
  • Ge bättre tillgänglighet till bibliotekets tjänster
  • Utarbeta ett nationellt biblioteksorgan
  • Stärka bibliotekets digitala tjänster
  • Stärka den tekniska infrastrukturen

Vad utmärker framgångsrika bibliotek? Vad förväntar sig folk när de kommer till biblioteket?

Framgångsfaktorerna är framtagna genom utfrågningar och intervjuer av användare.

  1. Ett aktuellt utbud
  2. Sakkunnig hjälp
  3. Bra öppettider
  4. Lätt att hitta det man letar efter
  5. Nära och lätt att komma till biblioteket/använda biblioteket (inrymmer även e-tjänster)

Vad är det man tycker är viktigt när det gäller personalen

  1. Att personalen är kunnig – handlar inte om att man ska ge lästips, man ska få hjälp
  2. Man vill bli väl bemött
  3. Ska vara välkomnande
  4. Snabb kontakt vid fråga  

Vad kan biblioteket vara stolt över

  • Biblioteket är den samhällsinstitution som samhällets medborgare har stort förtroende för (enligt SOM-undersökning)
  • 75 % tycker att biblioteket är i takt med människans tekniska behov
  • 93 % anser att biblioteken är viktiga för barns läsutveckling?

Måste minska klyftorna när det biblioteksanvändning

Vi behöver vara kritiska mot oss själva. Hur ska vi göra för att minska obalansen mellan könen som besöker biblioteket respektive inte gör det?

Vad gör vi för att minska klyftorna när det gäller biblioteksanvändning? De som behöver våra tjänster mest använder oss minst. Vi kan inte ha det så att de som tjänar mest också är de som använder våra gratis tjänster mest. vad gör vi åt det faktum att de som läser minst också är de som använder våra tjänster minst, samtidigt som det är dessa som skulle behöva våra tjänster mest. Hur ändrar vi på detta?

Utmaningar

Öka pojkarnas besök, öka barns läsning och minska digitala klyftan. Svenska barn läser allt mindre, svenska barns läsförståelse minskar och så har det varit sedan 1991. (se PIRLS jämförande undersökningar via Skolverket). Spelar det någon roll av vad man läser? Läsforskare menar att det spelar visst roll. Hur kan biblioteken bidra än mer och med större effektivitet för att stimulera läslust och främja kvalitetsböcker? Hur synliggör vi på bästa sätt våra goda tjänster?
//Jenny Englund, Pia Malmberg-Kronvall