Älmhult exponerar

Utvecklingen av biblioteksmiljön på Älmhults bibliotek fortskrider i rasande fart! Etapp 5 av 8 har nu invigts och denna gång handlar det om avdelningen för facklitteratur för vuxna. Exponering har varit det stora ledordet! Helst vill vi skylta med varenda bok, men då detta inte låter sig göras, har vi försökt på andra sätt.

Vi har lyft ut hyllplanen i vissa sektioner och satt in en heltäckande exponeringsskiva i antracitgrått, monterat kantlister på väggen och utökat med fler fristående skyltpelare. Alla hyllplan har lackerats om i postgult, så bokhyllorna känns som nya nu. Naturligtvis har vi även nya knubbar i grått och nya knubbtexter i cerise är på gång.

Gult, limegrönt, cerise och antracit är bibliotekets nya färger och går igen i allt. Gamla gedigna sittmöbler från Gemla har lackats om och klätts om och Linnérummet har fått nytt sofftyg från Berghems väveri. Sköna läsfåtöljer från Swedese och pallar från Stolab är nyinköp. Papperskorgen Vågspel har vi förstås beställt i våra egna färger.

Sedan har vi också vår fina caféhörna som vi nu rustat upp med ett kylskåp! Lokalt café förser oss med fräscha frallor och läckra kakor. Personalen tillhör storkunderna.

Känner du för ett studiebesök är du varmt välkommen! Älmhults bibliotek är ett fint exempel på hur man med relativt enkla medel kan se och utnyttja potentialen som finns i den lokal man har.

/ Anette Ekström, bibliotekschef Älmhult

Annonser

Olika syn på biblioteket

Svensk Biblioteksförening gav nyligen ut skriften Olika syn på saken. Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal. Dels tittar man på tidigare forskning, dels presenteras en ny undersökning bland användare, icke-användare och personal där man frågat efter synen på biblioteket. Här framkommer att bilderna inte alltid sammanfaller.

Tidigare forskning
Tidigare forskning visar att inkomsten nästan inte spelar någon roll för hur ofta man använder bibliotek, medan utbildningen har stor betydelse. Känt är också att en svagt minskande andel av svenskarna besöker ett bibliotek varje år och där det vanligast skälet är att man istället köper böcker, ser mer på tv och använder internet. Det är oftast inte brister hos biblioteken som är anledningen till att man avstår från att använda bibliotek. Forskningen visar också att användarna och icke-användarna har en ganska traditionell lista på vad de vill ha ut av biblioteket. Det är kompetent personal som ger ett gott bemötande och god service, ett bra utbud av böcker och en bra miljö med god tillgänglighet. Att olika grupper använder biblioteket på olika sätt och olika ofta är inte heller något nytt.

Biblioteksföreningens undersökning
Men finns det skillnader mellan olika grupper? På uppdrag av Svensk Biblioteksförening har SKOP telefonintervjuat ungefär 800 slumpvis utvalda personer samt 100 personer som arbetar på folkbibliotek. Man ställde frågor kring personal och bemötande, tillgänglighet, utbud, miljö och aktiviteter.

Användarna
 Det allra viktigaste för användaren är personalen och bemötandet, därefter följer att bibliotekets tjänster är tillgängliga. På tredje plats kommer bokutbudet. Längre ner på listan hamnar bibliotekets hemsida och att man kan sköta sina biblioteksärenden via nätet. Längst ner på listan hamnar möjligheten att kunna umgås med andra på biblioteket och ett bra utbud av musik, film och tv- och datorspel.  Användare och icke-användare har ungefär samma prioriteringsordning men ju oftare man använder bibliotek, desto viktigare tycker man att de olika funktionerna har.

Personalen
Om vi tittar på personalens svar så är de överlag mer positiva än användarnas. Personalen har till stor del samma syn på vad som är viktigt som användarna. Samtidigt finns det skillnader. För personalen är hemsidan, möjligheter att surfa på internet och umgås med andra viktigare än för användarna. Den största skillnaden är betydelsen av en bra hemsida. Det är mycket viktigt för 83 procent av personalen men bara för 22 procent av användarna. Bibliotekspersonalen tycker också det är viktigare att kunna erbjuda en spännande och stimulerande miljö än vad användarna tycker. Användarna tycker att ett utbud av mer svåråtkomliga böcker är viktigare än vad personalen tycker.

Att fundera vidare på
Som sagt, skillnader finns med användarnas och personalen syn på vad som värderas högt på biblioteket. Hur ska biblioteken förhålla sig till det? Ska biblioteken sänka sina ambitioner på vissa punkter och nöja sig med att ge användarna det de frågar efter och tycker är viktigt? Nej, det tycker jag inte. Istället ska vi fortsätta jobba med bilden av biblioteket. Här kan vårt Futurum.kom-projekt förhoppningsvis göra skillnad i att bygga vidare på bilden av biblioteket. Samtidigt måste vi vara lyhörda för vad användarna önskar och se till att de hinder som kan upplevas krångliga undanröjs. Att skaffa sig kunskap om olika användargruppers önskemål och behov är viktigt och det har vi tagit fasta på i Futurum-projektet med de målgruppskampanjer vi jobbar med. Bibliotekspersonalen tyckte överlag att det mesta är viktigt på biblioteket medan användarna är mer tydliga i vad de anser är prioriterat. Har biblioteken svårt att ta ett kliv bakåt och betrakta verksamheten på avstånd?

Rapporten rymmer mycket mer än vad jag tagit upp här. Se det här som en aptitretare och läs vidare och diskutera med kollegor. Här är länken till rapporten igen.

//Maria Lundqvist

Biblioteksfest i Emmaboda!

Emmaboda i våra hjärtan
Onsdagen 27 oktober 2010  hade jag förmånen att närvara när biblioteket firade Sveriges bästa bibliotek och låntagare i Emmaboda. Ett heldags program med aktiviteter för de små, musik,släktforskning, bokpresentationer, poesi, hårdrock och fyrverkeri.
Och folk strömmade genom biblioteket från 13.30 till 21.00. Detta var verkligen biblioteket som mötesplats och vardagsrum. Kommunalrådet Ann-Marie Fagerström lyfte bibliotek och personal till skyarna. Ett varmt tack till Viveca med personal att jag fick nöjet att delta.
Du kan läsa hela programmet här på Emmabodas biblioteksblogg.
Lokaltidningen Östran skriver om ”Sverigebäst på boklån” 
 
//Christer Bergqvist, regionbibliotekarie Kalmar län

Besök- och Inflyttarservice på Högsby bibliotek

Biblioteket i Högsby och inflytt från NederländernaBiblioteket i Högsby arbetar i mycket nära samverkan med Turistbyrån och Besök- och Inflyttarservice. Verksamheterna ligger i samma lokal och personalen får ta del av de uppgifter som ingår i samtliga dessa områden.

Internationell inflyttning för ökad tillväxt
Vi har gemensamt deltagit i en emigrationsmässa i Utrecht, Nederländerna. Där marknadsförde kommunerna regionens attraktionskraft under namnet Southeast Sweden. Detta samarbete, som har tydligt internationellt fokus för regionens utveckling, kommer att knyta samman följande fyra områden: Inflyttning, Näringslivsutveckling, Kompetensförsörjning och Turism. En majoritet av kommunerna i Kalmar län är med i det samarbete som 2008 påbörjade ett nytt samarbete för internationell inflyttning i form av ett projekt ”Internationell inflyttning för ökad tillväxt i Kalmar län”

Uppskattad inflyttaraktivitet
Under augusti månad genomförde vi en intressant och rolig aktivitet i det nya länsomfattande projektet. Då erbjöd vi ett 3-dagars paket som ett återbesök främst för de människor vi mötte på senaste mässan i Nederländerna, men även andra intresserade. Det var Högsby, Mönsterås, Kalmar och Nybro kommuner som fick besök av potentiella inflyttare från framförallt Nederländerna och Tyskland.  Anledning var det inflyttararbete som vi lagt ner och de emigrantmässor vi deltagit på nere i Utrecht i Nederländerna. 

För vår del i Högsby och Mönsterås kommuner började besöket med en biltur i Mönsterås kommun inkl studiebesök vid en förskola. Bilturen avslutades vid Aboda Klint med på lunch på Aboda Café.

Move-to-us – Minimässa på biblioteket
Vi bjöd in till vår ”Move-to-us” minimässa på biblioteket. Där gavs information av bl.a. representanter från Högsby kommun (allmän information om kommunen samt skola, entreprenörskap och utveckling). Mäklare, bostadsförmedlare och banker var representerade samt Skatteverket, Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, Mittpunkt Högsby ek.för. och Företagarna i Högsby m.fl fanns också på plats i biblioteket.

Mässan blev mycket uppskattad av både besökare och utställare. De 14 holländare och tyskar plus 5 barn som gästade oss var väldigt intresserade av att flytta till vår region. Eftermiddagen fortsatte med middag på Staby Gårdshotell och kvällen avslutades vid Emåns kant, Ruda gård med bad i vedeldad tunna och i Emån samt sång och musik.

Biblioteket en samlad resurs för inflyttare
Målet för oss var förstås att människorna som kom till oss skulle bli inspirerade att flytta hit. Att de skulle få bilda sig en uppfattning och få bra kontakter och kunskap om vilka vägar som kan underlätta en inflyttning. Dagen uppskattades väldigt mycket och eftersom biblioteket och våra andra verksamheter befinner sig i samma lokal fick vi samtidigt möjlighet att visa gästerna de många resurser vi har här t.ex. böcker och tidskrifter, offentliga datorer, bok på cd, filmer och musik. Allt i en familjär och välkomnande atmosfär.

Minskande invånarantal
Kalmar län har en negativ befolkningsutveckling. Under den senaste 25-års perioden har länet minskat sitt invånarantal med nästan 3 procent samtidigt som riket i övrigt har ökat med drygt 11 procent. Därtill har länet en relativt hög medelålder beroende på en stor invånarandel är över 65 år. I Högsby kommun har vi ett sjunkande invånarantal och idag är vi ca 5 800 invånare.

Det handlar bl.a. om att finna fler entreprenörer som vill etablera sig i eller flytta sin verksamhet till regionen, finna den spetskompetens som arbetsgivarna i länet söker och få besöksnäringen att växa genom att locka fler internationella besökare som kanske så småningom bli nya länsinvånare.

Migranter från Nederländerna
Under de senaste åren har potentiella nederländska migranter varit ett tydligt mål för svenska kommuner som önskar inflyttning. Anledningen till de svenska kommunernas intresse är att drygt 100 000 personer årligen emigrerar från Nederländerna. Den grundorsak till emigrationsflödet som oftast nämns är att Nederländerna är ett mycket ”trångbott” land.  

Sverige uppfattas som ett mycket attraktivt val av nytt hemland, inte minst på grund av dess miljö, natur, bostadsmöjligheter, offentliga service och närhet till det ursprungliga hemlandet. Men det är en matchning mellan kompetens och yrke eller möjligheterna till företagande för att inflyttningen ska kunna öka till länet. I jämförelse med andra regioner i Sverige har kommunerna i sydost fördelen att det geografiskt sett ligger nära Nederländerna.

År 2008 flyttade cirka 1200 holländare (mest barnfamiljer) till Sverige, huvudsakligen till landsbygdskommuner. Utflyttning från europeiska länder till Sverige sker även från andra länder som t.ex. Tyskland och Danmark. Även från Belgien kan vi förvänta oss utflyttning delvis p.g.a. samma orsaker som för Nederländerna.  
// Carina Hansson, Högsby bibliotek

Friskola och integrerat bibliotek

Nu har elever och lärare återvänt till skolor och bibliotek och det mesta rullar igång efter en sommar som har varit lite för lugn i Hultsfred. Vi har saknat sommarens högtryck i biblioteket och eftersom vi har klarat oss med en anställd i utlåning och information så har vi haft tid till gallring, städning och lite omflytt. Ingen trängsel i hyllorna längre!

Nytt för hösten är att friskolan Prolympia har tagit över Centralskolan i Virserum och bedriver undervisning för alla på grundskolenivå, 6-åringar till och med år 9. Det finns inte längre någon kommunal skola i Virserum. Skolbyggnad och bibliotek är sålda till Prolympia och kommunbiblioteketet är numera hyresgäst! Det integrerade biblioteket har blivit en fristående filial utan egentligt uppdrag för skolan och vi har inte längre särskilda öppettider för skolbesök.

Att friskolan skulle köpa bibliotekarietimmar inklusive extra öppethållande av kommunen och stå för en del av mediekostnaderna avfärdades som ”ett skamligt förslag” i förhandlingarna och ledde inte till någon dialog.

Så ligger vårt fina filialbibliotek på fel plats för allmänheten men på rätt plats för en friskola som tackar och håller hårt i pengarna. Och samtidigt vill vi såklart att kommunens unga invånare ska få tillgång till biblioteket. Vi är ju till för alla!

Är vi flera som sitter i liknande dilemman?
// Yvonne Åremalm, Hultsfreds bibliotek

______________________________________________

PS. På Friskolorna Riksförbund finns en artikel från 2008 kring friskolor och kulturrådets bidragsregler.
Där finns också deras remissyttrande till nya skollagen. Om (skol)bibliotek skriver man:

2.11 Tillgång till skolbibliotek

Förbundet anser att beredningens förslag att alla skolor ska ha tillgång till skolbibliotek är otydligt utformat. Förbundet saknar en definition av ”skolbibliotek”. Ett krav på just ”skolbibliotek” skulle kunna vara kontraproduktivt i den meningen att alla skolor naturligtvis kan anordna ett skolbibliotek, men knappast alla skolor kan anordna ett sådant av god kvalitet och med en mångfald av titlar. Vad skiljer skolbiblioteket från vanlig biblioteksverksamhet? Förbundet anser därför att en lämpligare lydelse av bestämmelsen är att alla elever ska ha tillgång till bibliotek. Det kan antingen ske genom att en större skola särskilt anordnar bibliotek på skolan eller genom besök på kommunens bibliotek eller på annat sätt som huvudmannen finner lämpligt, så länge elevernas rätt till biblioteksverksamhet tillgodoses.”
// Pia Malmberg-Kronvall

Bibliotek – pedagogisk verksamhet och kreativ miljö i lärandemiljöer

Begrepp kring bibliotek och lärandeGemensamma ledord för bibliotek med verksamhet förskola, grundskola, gymnasium och högskola/universitet

  • samverkan med pedagoger och rektorer
  • individorientering
  • informations-, sök-, medie-, digital kompetens → medievetenhet
  • färdigheter till elev/student för att känna till, värdera, bedöma olika informationskällor
  • språkutveckling och läsande (av olika former av texter)

Detta kom 36 deltagare från bibliotek i Blekinge, Kronoberg och Kalmar län fram till i Växjö den 22 juni 2010 under dagen ”Röda trådar eller rött nystan? En dag om bibliotekssamverkan”.

Du som är intresserad av frågor kring bibliotek och lärande kan läsa minnesanteckningar från dagen, med länkar till dokument, informationskällor och litteraturtips via denna pdf-fil
// Pia Malmberg-Kronvall