Rapport från Svenska Daisykonsortiets jubileumskonferens

SDKSvenska Daisykonsortiet, SDK, grundades 2003. För att fira tioårsjubileet bjöd SDK tillsammans med MTM in medlemmar och andra intresserade till en konferens i Stockholm den 28-29 november. Omkring 120 personer från hela Sverige (och några från Danmark) deltog. Titeln på konferensen var Tillgängligt! Tillgång till information som en fundamental rättighet.

Kjell Hansson, tidigare styrelseledamot i internationella DAISY Consortium, inledde genom att dela med sig av sina erfarenheter i den första, frustrerande, utvecklingsfasen av Daisy och grundandet av DAISY Consortium 1996. Det var ett hårt arbete men i slutändan betalade det sig.

sdk1En i taget talade de två direktörerna Michael Wright från Nota i Danmark och Roland Esaiasson, MTM, om utmaningar och framgångar. Nota är den danska motsvarigheten till MTM. I Danmark har de framgångsrikt lockat nya användare. Ändå letar de efter mer samarbete mellan institutioner och företag. I Sverige har antalet användare som laddar ner talböcker själva ökat mycket.

Jenny Nilsson, barnbibliotekarie på MTM, berättade om en studie som utförts av MTM om barn som beskriver användningen av talböcker. Barn i fokusgrupper har intervjuats och deras svar analyserades med Anna Hampson Lundh, Högskolan i Borås. Det har inte gjorts så mycket inom forskningsområdet för barn och talböcker och därför är den här värdefull. Rapporten finns här.

Magnus Nytell från den digitala avdelningen på Bonniers berättade om deras arbete med e-böcker. Mängden sålda och utlånade e-böcker har ökat från nästan 0 i början av 2010 till nästan 60 000 per månad i september 2013. Cirka 80 % är e-böcker som lånas ut på bibliotek. De arbetar med att digitalisera utvalda böcker från deras backlist.

Richard Orme, ex-Head of Accessibility på RNIB, Royal National Institute of Blind People, Storbritannien, avslutade den första dagen genom att hålla ett tal om hur tillgängliga dagens e-böcker är. Genom demonstrationer visade han att e-böcker i viss mån är tillgängliga men att det också finns en hel del som måste göras.

IMG_1411

Stephen King och Richard Orme

Den andra dagens huvudtalare var Stephen King, President för DAISY Consortium. Han höll ett mycket inspirerande tal om bristen på tillgängliga böcker och nya Marrakechavtalet som ska underlätta för länder att ta del av varandras anpassade medier.

I Sverige finns det cirka 160 tidningar som finns som taltidningar. Jesper Klein talade om MTM:s implementering av ett nytt system för att producera och distribuera taltidningar. Tidningarna digitaliseras av talsyntes och distribueras med hjälp av online-spelare för taltidningar.

Niclas Lindberg, generalsekreterare för Svensk Biblioteksförening, höll ett eldigt tal om den nya bibliotekslag som träder i kraft den 1 januari 2014. En av paragraferna har stärkts jämfört med föregående bibliotekslag och säger: Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning, bland annat genom att utifrån deras olika behov och förutsättningar erbjuda litteratur och tekniska hjälpmedel för att kunna ta del av information.

Hannes Eder, en av grundarna av Publit och Atingo, talade om nödvändigheten av metadata och vikten av att ansluta metadata till innehåll snarare än bara ”omslag”, för att på så sätt skilja användarvänliga och tillgängliga böcker från böcker som bara är tillgängliga.

Konferensen filmades och filmerna tillsammans med ppt-presentationer, program och deltagarförteckning finns på Svenska Daisykonsortiets webb.

Efter konferensen höll SDK sitt årsmöte. Bland annat omvaldes undertecknad som ordförande och Jesper Klein omvaldes som SDK:s styrelseledamot i DAISY Consortium.

Kultur i Västs tidskrift Framsidan var på plats och rapporterade från konferensen.

//Maria Lundqvist, Länsbibliotek Sydost

Annonser

Bland hundar, tolkar och teknik

Göteborgs universitetsbibliotek är en av medlemmarna i Svenska Daisykonsortiet. Charlotta Höckerfors, bibliotekarie där, deltog som observatör på DAISY Consortiums årsmöte den 12 juni och som deltagare på den efterföljande konferensen Future Publishing and Accessibility den 13-14 juni i Köpenhamn. Här är Charlottas rapport från dagarna.

IMG_0170Att vara på konferens med internationella DAISY-konsortiet är inte som att vara på vilken konferens som helst. Det är fantastiskt att uppleva att tillgänglighet här är en regel snarare än ett undantag och ju längre tid man tillbringar här desto självklarare känns det att man då och då hör hur någons talsyntes startar, att vår Secretary General har med sig sin ledarhund och att vi har en teckenspråkstolk längst fram under alla föredrag. Varför är det inte alltid så här, kommer man istället på sig själv med att undra?

Men visst finns det hopp om en ljusnande framtid, eller – ”inclusive publishing to end the book famine” – som DAISY-konsortiets President Stephen King kallar sin breakout session. Och med facit i hand kan vi konstatera att han gör rätt i att låta bli skräckhistorierna – ”the Marrakesh treaty” verkar bli det alla hoppades på: upphovsrättsliga hinder tas bort så böcker för synskadade kan spridas fritt över gränserna [1]. Men tillbaka till konferensen, där ”the Marrakesh treaty” fortfarande är ”elefanten i rummet”, som en av deltagarna uttrycker det. Och många av debatterna som präglade dag 2 kretsade just kring behovet av en förändrad upphovsrätt – men även om förläggarnas villkor. Och åsikterna om hur problemen skall lösas varierade stort. På ena ytterkanten hade vi Tim Coates, som ansåg att det var ett icke-problem – betala förläggarna så kommer de att lösa tillgängligheten själva – till IFLA:s representant Stuart Hamilton på den andra, som gick hårt åt förläggarnas ovilja att göra eftergifter i frågan.

Konferensen bjöd dock inte bara på debatter, utan det fanns även många intressanta föreläsningar. Först ut var Googles ”Director of Engineering”, Ray Kurzweil – som entusiastiskt presenterades som ”Mozart of technology” av konferensens moderator. Kurzweil talade mycket visionärt om mänskliga idéers möjligheter att lösa problem – och eftersom han är en av upphovsmännen bakom talsyntesen, så får man väl säga att det i detta fall inte bara är tomt prat. Denna gång talade han däremot mindre om talsynteser och mer om hur tekniken kan integreras inuti oss och användas för att utöka vår intelligens och övervinna mänsklighetens stora utmaningar.

Näste talare, Michael Seadle, var lite mer jordnära med en personlig betraktelse kring sin egen dyslexi och om studenters och äldres villkor. Han talade både om den frihet som e-böcker faktiskt kan erbjuda när det gäller att kunna kontrollera sin läsmiljö, (bl.a. med avseende på textstorlek och typsnitt) men också om hur viktigt det är att förläggarna faktiskt ger oss denna frihet att kunna manipulera texten.

Första dagens eftermiddag bjöd även på ett smörgåsbord av breakout sessions – och med det kom svårigheten att välja. Som vanligt blev det några väldigt lyckade val, och några mindre genomtänkta. Det som gav mig mest personligen var Gunther Kress ganska stillsamma, lite filosofiska betraktelse över vad det faktiskt innebär att konvertera från ett medium till ett annat. Ett genomgående tema i föreläsningen var: the world told is not the same as the world shown – och han talade också mycket om att vårt kommunikationslandskap i stor utsträckning rör sig från ”att berätta” till ”att visa”, där exempelvis bilder i allt större utsträckning inte bara används som illustrationer, utan även som informationsbärare. Många texter på webbsidor är dessutom inte längre linjärt uppbyggda, utan görs mer i modul-form – hur skall man då kunna avgöra med en talsyntes var sidan ”börjar”? Kress ställde många frågor, gav sällan svar, men mycket att fundera vidare på.

Vad tar jag mer med mig från min första DAISY-konferens? Att årsmötet var en ganska avslappnad historia, det inspirerande samtalet med styrelseledamoten från Japan om hur information i DAISY-format hjälpte till att rädda folk undan tsunamin, att vi kanske borde byta verktyg för våra lokala inläsare, att jag måste ta mig samman och lära mig mer om EPUB och hundratals andra intryck och upplevelser som tillsammans utgör en konferens i internationella DAISY-konsortiets regi.


[1] von Hall, G. (2013). Seger för blinda bokälskare. Svenska Dagbladet, 1 juli.

Foto: Maria Lundqvist

 

 

Med Daisy i USA

Så var det dags igen för årsmöte med det internationella DAISY Consortium (DC). Eftersom Svenska Daisy-konsortiet (SDK) är medlem i DC och undertecknad är ordförande i SDK hade jag förmånen att få tillbringa några dagar nyligen i Baltimore, USA, där årsmötet och en efterföljande konferens hölls. I fjor hölls motsvarande möte i finska Helsingfors. I  inledningen i mitt inlägg därifrån kan du läsa mer om vad DC och SDK  står för.

Årsmötet Årsmötet
DC:s årsmöte hölls den 7 juni på Hotel Tremont Plaza i Baltimore. Vid förra årsmötet valdes Stephen King från engelska RNIB (Royal National Institute of Blind People) till president och nu har han varit på den posten nästan ett halvår. Mötet var väl förberett och punkterna kunde klubbas genom i ganska rask takt. Det beslutades att medlemsavgiften ska höjas med 3 % på grund av ökade kostnader. Stephen King berättade om arbetet med att ta fram en strategi för framtiden. Strategin ska tala om vilka DC är, vad som är visionen och uppdraget och vad användarna och andra intressenter ska tjäna på arbetet och utifrån det, vad som behöver göras. Generalsekreterare George Kerscher  från amerikanska Learning Alley summerade de projekt som pågår inom DC. Till exempel pågår TIGAR-projekt för att göra det möjligt för länder att låna talböcker och anpassat material av varandra genom att bland annat arbeta med upphovsrätten som ser olika ut i olika länder. Läs mer om projekten här. Nästa årsmöte kommer att hållas i Köpenhamn i början på juni 2013.

DC arbetar aktivt för att mainstream-publisering av digitalt material som böcker och andra publikationer inte ska behöva anpassas för personer med läshinder utan vara tillgängligt redan början.  George Kerscher har skrivit en bra artikel som innehåller både historia och framtid för digital publicering med koppling till det här området. Rekommenderas!

NFB-byggnadenKonferensen
Den 8 och 9 juni arrangerade NFB (National Federation of the Blind) konferensen Inclusive Publishing and eBook Distribution: Access for People with Print Disabilities. NFB är en amerikansk motsvarighet till svenska SRF och konferensen hölls i deras lokaler i Baltimore. Här är programmet.  

Konferensens röda tråd var hur material som publiceras digitalt kan göras tillgängligt från början för att undvika att behöva lägga ner arbete på att tillgänglighetsanpassa det. I den bästa av världar är allt tillgängligt med en gång och inga särskilda organisationer behövs för att göra anpassningar. Nu är det inte så, även om visst material är det, så återstår det mycket arbete.

Ovan nämnde Stephen King talade om att ”boksvälten” för läshindrade måste upphöra och vikten av att kunna läsa det som alla andra läser och att man lätt ska kunna hitta det. Det är endast en liten del av alla böcker som publiceras som finns in något tillgängligt format.

Författarna och förläggarna vill ha öppna standarder och teknologier, inkluderande sätt att skriva och publicera, vägar till marknaden och en bättre läsupplevelse för alla. Regeringar vill ge tillgång till information och utbildning som krävs av FN:s konventioner och inkluderande lagar.

Det som han ser som möjligheten är e-boksrevolutionen. I Storbritannien var 54 % av de 1 000 mest sålda böckerna år 2010 e-böcker som är läsbara med ögon, öron och fingrar. Men fortfarande finns det många barriärer som användarnas färdigheter och kunskap, teknikkostnaden samt rättigheter. Läsupplevelsen är inte alltid den bästa. Men det finns också möjligheter. Förlagsindustrin genomgår en omfattande förändring även om tekniken inte är tillräckligt mogen än. Förlagen vill vara tillgängliga men det vet inte hur. Genom att arbeta tillsammans kan vi överkomma det här.  Vi behöver tala samma språk.

Stephen gör följande definitioner. Jag använder de engelska termerna eftersom jag inte är säker på hur de ska översättas på bästa sätt.
Inbuilt accessibility: en mainstream-publikation som är direkt användbar för alla.
Costumised for accessibility: en separat version av en mainstream-publikation, modifierad för att kunna läsas med hjälpmedel.
Inclusive publishing: den totala processen, från författare till läsare, designad för att omfatta alla. En publikation på det här sättet skulle kunna vara i epub3-format med bra navigering, integrerad mänsklig inläsning och bildbeskrivningar.

För att uppnå Inclusive publishing behöver vi leverera fler mainstream-publikationer med inbyggd tillgänglighet, förbättra effektiviteten när man gör anpassningar, förbättra publicerings- och lästeknologin, modernisera copyrigten samt stödja personer med funktionsnedsättningar att bygga på sina kunskaper.

Inclusive publishing är bra för alla!

Markus Gylling arbetar med standardiseringsarbete inom DAISY Consortium och är också ordförande i EPUB3 Revision Working Group där han arbetar med att få in tillgänglighetsaspekten i epub3-formatet. Den som vill lära mer om tillgängligheten i epub3 kan göra det i skriften Accessible EPUB3 av Matt Garrish, utgiven av O’Reilly. 

Det finns framtagna riktlinjer och exempel, checklistor och kontrollverktyg för den som vill använda epub3 för tillgänglig publicering. InDesign 6 har stöd för epub3-publicering.

Matt Garrish, som skrivit ovan nämnda bok, fortsatte med att betona att ägna sig åt återpublicering (republishing), alltså att anpassa redan utgivna publikationer, är ett misslyckat paradigm och att stängda standarder inte fungerar. För att systemen för att läsa ska fungera behöver publikationerna ha ordentliga data och utan ordentliga system för att läsa är de bästa data i världen otillgänglig. Ett symbiotiskt förhållande med andra ord. Här spelar epub3 en roll.

Här är riktlinjerna för tillgänglig epub3.

KonferenssittningSarah Herrlinger från Apple berättade om deras vision för personer med läshinder. De bygger in tillgänglighet bland annat genom skärmläsare på iPhone och iPad. Sarah demonstrerade deras program iBook Author där vem som helst kan bygga egna böcker som är tillgängliga. Boken kan bestå av text, bilder, ljud, rörliga bilder och interaktiva element. Till exempel kan en lärare göra studiematerial för en läshindrad elev.

Om deras tillgänglighetsarbete kan du läsa här. 

Garth Conboy arbetar på Google och är ordförande i International Digital Publishing Forum (IDPF). Han konstaterade att vi gått från döda träd till digitala e-format för att göra böcker. Ett av fyra amerikanska hushåll har en surfplatta. Nu finns över 20 miljoner skannade böcker i Google Books. De trender han ser är att e-böckerna blir ännu mer internationella, att formaten blir mer komplexa och att antalet surfplattor ökar.

James Gashel från KNFB Reading Technologies slog fast rättigheten till samma bok, samma tillfälle och samma pris. Med e-böcker blir böcker mer ”osynliga” och hyllplats är inte viktigt. Hur upptäckts böcker då, frågade han sig? I deras e-bokstjänst Blio.com, som åskådliggör sortimentet, kan man både låna och köpa e-böcker. Det finns 250 000 titlar för utlån till bibliotek och skolelever.

 Den här tjänsten skulle kunna jämföras med vårt svenska Elib.

Mike McCabe från Internet Archive  berättade om vad som finns i arkivet.

30 000 datorprogram
600 000 rörliga bilder
1 000 000 ljudinspelningar
2 000 000 tv-timmar sedan 10 år tillbaka
2 000 000 böcker och texter
150 000 000 000 webbsidor från 1996 och framåt (sök på en webbsida och se hur den sett ut genom åren, mycket underhållande)

Av böckerna är 400 000 från 1923 och framåt och är skyddade av upphovsrätt. Bland annat finns de i Daisy-text-format och epub. De skannar 1 000 böcker per dag.

I openlibrary.org, som har 150 000 besök per dag, har varje bok sin egen sida. Katalogposterna är öppna för vem som helst att komplettera. De upphovsrättskyddade böckerna kan bibliotek låna. Det finns api för den som vill integrera på sin egen webb.

Vad gäller bokdelen så fick jag associationer till vårt svenska Runeberg och det arbete som bedrivs där, om än i mindre omfattning.

Konferensens andra dag hade fokus på digitala resurser för högre utbildning.

George Kerscher inledde dagen med att säga att vi nu har 12 månader på oss att förändra världen vad gäller den digitala tillgängligheten! Det är bara att kavla upp ärmarna och börja arbeta!

Rick Clinton från förlaget Pearson konstaterade att man inte vänder ett sådant stort förlag som deras på en femöring, när det gäller att implementera tillgänglighetsaspekten, även om viljan finns. De vill göra rätt saker men hade inte resurserna till en början. Nu har de involverat författarna och har kommit en bit på väg. De kommer att börja använda epub3-formatet.

 Michele Bruno arbetar på förlaget Cengage och där har de jobbat med tillgänglighet i tio år. Läs mer här. De har ett råd för tillgänglighetsfrågor. Förfrågningarna på källfiler för studielitteratur har ökat mer än vad de hade förväntat sig. 2009 startade de en tjänst för snabbt och effektivt ge tillgång till källfilerna.

Deras utmaningar ligger i tekniken, innehållet och samarbetet. De samverkar med Association of American Publishers.

Deras inställning är att det börjar med att lyfta tillgänglighetsfrågan och göra de inblandade medvetna, sen att designa med tillgänglighet för ögonen och att testa på användarna under utvecklingen.

Amerikanska förlag har kommit mycket längre än vad svenska har när det gäller att erbjuda digitala resurser och arbetet med att göra dem tillgängliga för personer med läshinder. Det skulle vara intressant att höra hur svenska förlag tänker kring de här frågorna.

Att matematik är särkskilt svårt att göra tillgänglig för den som använder olika hjälpmedel talade David Schleppenbach om. Det är svårt att läsa matematiska formler men det är ännu svårare att själv skriva dem. Det finns olika sätt för det här men det behöver utvecklas mycket mer. Vetenskap, teknik, ingenjörskap och matematik är särskilt utmanade i utbildningsvärlden för den som har läshinder.

Betsy Beauman från The Benetech Initiative, berättade om projektet DIAGRAM som arbetar med att göra grafiskt innehåll mer tillgängligt. De tar fram verktyg för hur man märker upp och beskriver till exempel grafer och diagram.

Presidenten för NFB, Marc Maurer, avslutade konferensen med ett karismatiskt och eldigt tal där han bland annat berättade om hur det var i USA när de första bankomaterna kom och de inte var tillgängliga för synskadade. NFB kontaktade banken och frågade varför de inte hade tillgängliga bankomater. Banken svarade att det inte fanns några att köpa. NFB gick då till tillverkaren och frågade varför de inte tillverkade tillgängliga automater och fick till svar att de inte fått någon beställning. Tala om ett moment 22!

Namnbrickor från konferenserDet var intressanta och intensiva dagar i Baltimore. Deltagare från runt 20 länder från hela världen deltog i mötet och konferensen. Visst är det olika förutsättningar i olika länder men det är mer som förenar oss än som är olika. Alla jobbar vi mot samma mål – att personer med läshinder ska kunna ta del av samma litteratur och information samtidigt som alla andra!

//Maria Lundqvist

När DAISY åkte till Helsingfors

DAISY Consortium (DC) är ett internationellt konsortium med visionen av en värld där personer med läshinder ska ha lika tillgång till information och kunskap utan fördröjning eller extra kostnad. Konsortiets uppdrag är att utveckla och förespråka internationella standarder och teknologier som gör det möjligt för lika tillgång till information och kunskap för alla människor med läshinder. DC arbetar med utvecklingen av DAISY-standarden men verkar också för att allmänt vedertagna standarder inom den kommersiella världen ska kunna utvecklas och användas av målgruppen. Läs mer om DC . Ett bra sätt att hålla sig uppdaterad är att prenumerera på nyhetsbrevet DAISY Planet.

I år firar DC 15-årsjubileum. Konsortiet grundades faktiskt på Hotel Malmen i Stockholm 1996 med Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) som primus motor. Svenska DAISY-konsortiet (SDK) är en av medlemmarna i DC. SDK medlemmar består av TPB, läns- och regionbibliotek, högskole- och universitetsbibliotek, Hjälpmedelsinstitutet, FMLS, SRF, Centrum för lättläst, en taltidning och en DAISY-producent. Tillsammans 40 medlemmar. Undertecknad är ordförande i SDK. Läs mer om SDK.

Varje år hålls årsmöte någonstans i världen och detta jubileumsår hölls det i Helsingfors den 5 maj. I anslutning till årsmötet ordnades studiebesök på Celia, den finska motsvarigheten till TPB. Dagen efter, den 6 maj, arrangerades konferensen DAISY Today: Mainstreaming DAISY.

Årsmötet
Förutom sedvanliga årsmötespunkter var det dags att välja en ny president för DC för åren 2012-2015. Den sittande presidenten, Hiroshi Kawamura från Japan, avgår vid årsskiftet.

Stephen King

Mötet valde enhälligt Stephen King, Royal National Institute of Blind People (RNIB), England till ny president. Stephen King lovade bland annat att han ska arbeta för att få förläggare att tänka på att stödja arbetet med att göra litteratur tillgänglig.

Vi fick också en uppdatering på läget inom konsortiets utvecklingsarbete. Inom DC finns en arbetsgrupp som jobbar med att anpassa EPUB till DAISY-standarden för att på sätt kunna använda en mainstreamstandard för DAISY-produktion. Projekt pågår för att utveckla nya program för DAISY-produktion (Pipeline, Obi och Tobi). Läs mer om projekten. Det pågår också arbete för att bibliotek i världen ska kunna låna talböcker globalt av varandra. För att nå det målet måste bland annat arbete på det upphovsrättsliga planet göras. Mer om det här.

Studiebesök på Celia

Kundtjänst

Celia är ett statsfinansierat centralbibliotek för personer med läshinder. Man kan komma hit och låna men de allra flesta får sina talböcker hemskickade. Biblioteket har inget fysiskt bestånd utan allt görs på beställning. Varje dag kopieras och skickas 1 000 cd-skivor. De erbjuder också strömmande läsning av talböcker. På Celia produceras också punktskriftsböcker och taktila bilder. Läs mer om Celia.

Cd-brännare

Det är vid sådana här internationella träffar som man blir påmind om att Sverige har en talboksmodell som inte finns på andra håll i världen. I andra länder finns det som regel inte talböcker på biblioteken utan låntagarna har kontakt med ett centralbibliotek som skickar ut talböcker. En nackdel med det här är att då får inte talboksläsaren möjlighet att ta del av allt annat som ett bibliotek kan erbjuda. En fördel är man har stenkoll på hur många talbokslåntagare det finns i landet och att det kan vara lättare att genomföra teknikförändringar.

Konferensen DAISY Today: Mainstreaming DAISY
Här är en sammanfattning av ett urval av punkterna. Hela programmet finns här.

George Kerscher, generalsekreterare i DC, var konferensens keynote speaker och talade om vikten av att kunna använda sig av mainstreamprodukter i arbetet med att tillgängliggöra information och litteratur för personer med läshinder. När EPUB3 kommer till hösten kommer den att innehålla DAISY-stöd.

Stephen King, RNIB, konstaterade att mindre än 5 % av alla böcker görs tillgängliga och talade om råder boksvält för läshindrade. Åren 2000-2010 genomförde de i England en omfattande ”Right to read”-kampanj. ”We want to read the same book at the same time, price and place as everbody else.” De jobbar tillsammans med World Blind Union, IFLA, förläggare, upphovsrättsföreningar, standardiseringsorganisationer och teknikföretag. RNIB är som TPB och SRF i samma organisation och det verkar vara en fördel i sådant här lobbyarbete.

Med e-boken och e-boksläsare kan vi nu ta ett nytt steg för personer med läshinder. E-böcker ger nya möjligheter för läshindrade, till exempel kan man förstora texten och läsa med talsyntes. Men mycket återstår att göra. Användarna behöver bli säkra på tekniken, menyer och navigering behöver förbättras, det måste bli enklare att hitta och köpa e-böcker, inbyggda talsynteser måste förbättras och en del förläggare stänger av funktionen att läsa med talsyntes. Förläggarna måste få mer kunskap på området. RNIB rekommenderar förläggare att på rutin lägga till talsyntes i sina e-böcker. I alla fall när det inte finns någon annan inläsning på marknaden. RNIB har gjort riktlinjer för hur man skapar tillgängliga e-böcker.

De e-boksläsare som finns på marknaden är hyfsat tillgängliga idag. Kindle, iPad och Sony funkar men det kan vara problem med navigering och att köpa e-böckerna. Digital Editions är otillgängligt.

Han avslutade med att komma tillbaka till behovet av fortsatt arbete för att tillgängliggöra e-böcker.

Eftersom Sverige är ett litet språkområde går det inte att jämföra utgivningen av engelska och svenska e-böcker. Dessutom är Elib den enda aktören på marknaden för svenska e-böcker men det går i alla fall att läsa Elibs böcker på en iPad. Frågan är intressant, trots allt, för oss i Sverige.

Victor Reader Stratus

HumanWareär det företag som tillverkar Victor-spelarna. Nu finns en ny modell ute, Victor Reader Stratus. Det är en mindre och lättare spelare, jämfört med tidigare Victor Reader-modeller. Förutom cd går det att ansluta sd-kort och usb-minne. Det finns talsyntes i den och det är också möjligt att göra den redo för uppkoppling mot internet. Den finns i två utföranden, med fyra pilar eller tolv tangenter. Varje utförande finns i sin tur i två modeller. Stratus som bara kan läsa cd och Stratus M (=multimedia) som då innehåller de ovan nämnda utökade möjligheterna. De här spelarna ersätter Victor Reader Classic. HumanWares webbplats.

Plextalk Pocket

Även Plextalksom tillverkar talbokspelare har nya produkter ute. PTN-spelaren finns i en ny modell, PTX1 Pro Outline, som ser ut som den tidigare men som har möjlighet att ansluta usb och internet. Den här spelaren används i ett projekt med Celia. Mer om det nedan.

Plextalk Pocket finns i en ny version, 5, och har blivit uppgraderad med webbradio och podcastmottagare. Plextalks webbplats. 

Betsy Beaumon presenterade det amerikanska nätbiblioteket Bookshare, ett bibliotek för digital text. I samlingen finns det över 100 000 böcker och tidskrifter som ligger i DAISY textformat. För användarna tillhandahålls två gratis webbaserade e-boksläsare. Det går också att läsa böckerna i punktskriftsläsare. Bookshare har medlemmar i 28 länder och tillgången till böcker ser olika ut beroende på vad förläggarna tillåter för olika länder. Läs mer om Bokkshare.

Även om medlemskapet är avgiftsbelagt kan det här vara intressant för personer i Sverige som vill läsa engelskspråkig litteratur.

Tanja Stevns från Danmark berättade om den e-post- och webbaserade översättningstjänsten RoboBraille. Tjänsten är fri för alla icke-kommersiella syften. RoboBraille översätter text till punktskrift, konverterar text till ljudformat och konverterar otillgängliga dokument till mer tillgängliga.

De som använder den här tjänsten är utbildare, punktskriftsläsare, synskadade, personer med läs- och skrivsvårigheter och för språkinlärning. Tjänsten klarar av många filtyper och många språk (men inte svenska). Man laddar upp filen via webben och får svar med e-post inom några minuter. Varje månad får RoboBraille tusentals förfrågningar.

Prova på RoboBraille. Jag laddade upp ett worddokument på engelska och fick snabbt tillbaka en länk med e-post som leder till en talsyntesinläsning av texten.

Konferensen avslutades med att Minna von Zansen, Celia, och Maria Finström, FFVI (Finlands motsvarighet till SRF), presenterade projektet DAVE (DAISY online delivery). I projektet används PTX-spelaren som nämndes ovan och pågår 2009-2011. Syftet med projektet är att ge talboksläsare utan dator tillgång till talböcker direkt i spelaren med hjälp av överföring via internet. Många äldre personer har inga datorer idag. På det här sättet blir det bibliotekarien som skickar över de böcker personen vill läsa direkt från sin dator till DAISY-spelaren. Ingen nedladdning sker, allt är strömmande läsning. På det här sättet får man direkt tillgång till den bok man vill läsa och behöver inte vänta på posten. Eftersom testpersonerna bor utspritt har man använt sig av lokala stödpersoner som hjälper användaren igång. Projektet har finansierat internetuppkopplingen. Fördelar med att skicka talböcker på det här sättet är förbättrad servicen, man sparar pengar och miljö och användaren behöver inte lära sig hantera dator.

Projektet är först i sitt slag i världen och har just nu 200 användare och 250 väntar på installation. 13 lokala stödpersoner är engagerade. Användarna är positiva till tjänsten och uppskattar enkelheten och snabbheten. Celia vill fortsätta med den här verksamheten men har också utmaningar att ta itu med, som till exempel att göra installationen enklare så det inte behövs stödpersoner. Läs mer om projektet i DAISY Planet.

Biblioteksbesök
Jag stannade kvar i Helsingfors en dag och passade då på att på egen hand besöka två bibliotek inom Helsingfors stadsbibliotek.

Bibliotek 10 som ligger i posthuset är ett bibliotek med musikinriktning. Där fanns ett stort bestånd musik-cd och annat musikrelaterat material. Där fanns gott om datorer och platser för att sitta med egen dator. Av besökarna utgjorde ungdomarna en stor del. Se bilder här.

Rickardsgatans bibliotek byggdes 1881 och är det första bibliotek i Norden som är byggt just som bibliotek. Tidigare var det här huvudbibliotek. Den gamla arkitekturen var väl bevarad. Se bilder här.

Var nästa årsmöte äger rum är inte bestämt i nuläget men jag hoppas i alla fall på att få möjlighet att ännu en gång träffa DAISY-kollegor från hela världen. Det var en härlig känsla att under middagen sitta runt samma bord som personer från Brasilien, Indien, Tyskland, Japan, Korea, USA och Finland.

//Maria Lundqvist

På talboksfronten mycket nytt

Den 13 oktober medverkade Jesper Klein från TPB på ett e-möte med presentationen Framtiden för bibliotekens service till personer med läshinder. Jesper pratade om den svenska talboksmodellen men också om aktuella projekt på TPB. Det händer mycket nu som kommer att påverka biblioteken på kort och lång sikt. Bland annat planerar TPB att ganska snart, inom ca 3-6 månader, att upphöra med att skicka ut talböcker till biblioteken.

Allt detta och mer därtill kan du ta del av genom inspelningen av mötet. Filmen är 85 min lång och finns här. Jespers powerpoint kan du ladda ner här.

//Maria Lundqvist

P.S. Tidigare inspelade e-möten hittar du här.

Att marknadsföra DAISY på barnbibliotek och i skola

I år är det 10 år sedan beslutet togs om en nationell handlingsplan för handikappolitiken – ”Från patient till medborgare” (för en kort orientering, se:
http://www.sweden.gov.se/sb/d/3107 ). Grundsynen är alla människors lika värde
utifrån honnörsorden mångfald, delaktighet och jämlikhet. Då blir frågor om tillgänglighet centrala.

På det området har biblioteken en lång tradition att falla tillbaka på när det gäller anpassade medier, inte minst DAISY. För en dryg månad sedan samlades personal på barn- och skolbibliotek från Blekinge, Kronoberg och Kalmar län för att uppdatera kunskaperna om DAISY och samtala kring hur man marknadsför DAISY på barnbibliotek och i skola till förmedlare och mellanhänder. En hemuppgift blev att göra lokala handlingsplaner.

Nu börjar handlingsplanerna droppa in, fler är förhoppningsvis på väg. För Blekinges och Kronobergs del finns de på Länsbibliotek Sydosts hemsida (via ”Arbetsområden” och ”Skol-, barn- & ungdomsbibliotek”).

Vi hoppas de kan tjäna som exempel och inspiration i det fortsatta och ständigt pågående tillgänglighetsarbetet.

Lars Johansson