Nyttan med databaser?

Ja, det är det kanske något bibliotek som ställer sig den frågan emellanåt. Jag gjorde det själv när jag samanställde statistiken för de databaser som Länsbibliotek Sydost subventionerar. Det är inte den exponentiella kurva som jag hade önskat. Istället är det överlag en ganska rak kurva, någon minskar till och med lite, andra ökar lite. Länsbibliotek Sydost tycker det är viktigt med tillgången till databaser och nättjänster och vill fortsätta stödja biblioteken i arbetet med att ge användarna tillgång till digital information. Precis som vi gör med annan media.

KULDA 10 år
I år är det 10 år sen KULDA bildades.  Några av er var kanske med på den tiden. Jag var det i alla fall. KULDA bildades för att pressa priserna på utvalda betaldatabaser för folk- och skolbibliotek. Många abonnemang, både på läns- och kommunnivå tecknades. Bengt Källgren åkte runt i landet med KULDAs metodhandbok för att få fart på nya arbetssätt. Mycket har hänt i den digitala världen sen 2001. Och ändå känns det som om vi borde ha kommit längre. Vad beror det på?

Varför betaldatabaser?
Det är inte alltid det räcker med Google. Det behövs komplement till de fria resurserna på nätet. Betaldatabaser har ett kvalitativt innehåll med känd avsändare. Någon har skapat databasen för ett särskilt syfte och med ett avgränsat innehåll. Att vara informationskompetent är bland annat  att vara bekant med databaser. Vi kan hämta stöd för tillgången till databaser på bibliotek i bibliotekslagens § 2.

Problemet?
Faktum kvarstår. Användningen av databaser på biblioteken är låg. Vad beror det på? Det kan finnas en rad orsaker.

  • Bristande marknadsföring. Att nå ut med budskapet om databaser är ofta en utmaning. Vilket marknadsföringsmaterial bistår leverantören med? Vad
  • Googles dominans. Det är så lätt att nöja sig med de första träffarna i en Google-sökning.
  • Bibliotekspersonalens kännedom. Är man säker på sina redskap använder man dem oftare och mer ledigt. Då är det enklare att i sin tur lära användarna.Det gäller för att lotsa rätt användare till rätt databas och att ge användarna tillgång till databaser i de sammanhang de behöver dem.
  • Oklara målgrupper. Alla databaser har inte en given målgrupp. Det gäller att hitta målgruppen och rikta marknadsföringen mot den.
  • Gränssnittet. Om gränssnittet är krångligt är det stor risk att användaren ger upp tidigt. En engelskspråkig databas kan för vissa vara ett hinder.
  • Tekniken. Det kan vara ip-kopplingar som inte funkar, länkar som  är trasiga eller lösenord som är försvunna. Dessutom, att kunna använda databasen hemifrån är en fördel men det är inte alla leverantörer som erbjuder den möjligheten.  Det ska vara så enkelt som möjligt att få tillgång till databaserna och att komma igång att använda dem.
  • Tillgängligheten. Fungerar databasen för den som till exempel använder skärmläsare eller punktskriftsdisplay?

Lösningen?
Givetvis finns det sätt att gripa sig an problemen ovan.

  • Marknadsföra databaser på webben, i nyhetsbrev, i bibliotekslokalen, i informationsdisken.
  • Se till att det finns marknadsföringsmaterial efter de behov som finns.
  • Erbjud personlig visning.
  • Lyfta fram sidan för databaser och göra den lättbegriplig och tilltalande.
  • Hitta nya målgrupper och ta kontakt med dem.
  • Lägga databaser i anslutning till katalogen.
  • Göra instruktionsfilmer eller använda sig av redan gjorda.
  • Ha hyllpratare på strategiska ställen.
  • Se till att bibliotekspersonalen regelbundet utbildas och uppdateras.

Nästa år när jag sammanställer hoppas jag kunna utbrista: Äntligen, ett trendbrott verkar vara på väg!

//Maria Lundqvist

Annonser

Projekt Småland, Öland, Blekinge fick nya pengar

Projektet går ut på att bygga upp en lokaldatabas i Libris med litteratur och artiklar från de tre landskapen . Projektägare är Regionbibliotek Kalmar i samarbete med Länsbibliotek Sydost och Länsbibliotek Jönköping. Det praktiska arbetet har utförts av de fyra värdbiblioteken. Kalmar, Karlskrona, Växjö och Jönköping. Den 22 januari beviljade Kulturrådets styrelse projektet ytterligare medel: 180 000 kr. Projektet har sedan 2006 beviljats totalt 2 600 000 kr. Via länken nedan kommer Du direkt till lokaldatabasens sökformulär i Libris:
http://libris.kb.se/form_extended.jsp?f=osgo

//Christer B

Enkäten om Nättjänstveckan 2008

Här kommer resultatet av den webbenkät om nättjänstveckan 2008 som gjordes av Länsbibliotek Sydost och Regionbibliotek Kalmar: Utvärderingen av nättjänstveckan 2008

Siv Carlsson på Regionbibliotek Kalmar skall ha en stor eloge för den fina insatsen med att skapa och administrera enkäten! 🙂

 

Några allmänna reflektioner om detta resultat som jag, med en dåres envishet, gärna framhåller är:

  • Den nästan totala uppslutningen. 23 av 25 bibliotek har svarat och även de bibliotek som inte genomförde nättjänstveckan har faktiskt också svarat.
  • Även om man inte aktivt och direkt deltog i Nättjänstveckan, så var man ändå inte helt borta, eftersom vi skickade ut tryckt informationsmaterial till samtliga 25 bibliotek.
  • Glädjande nog tycks ni uppskatta Länsbibliotek Sydosts och Regionbibliotek Kalmars arbete med denna vecka, liksom vårt egenproducerade gemensamma material.
  • På minussidan är väl främst det faktum att bara 81 % av biblioteken använde webben för att informera om kommande aktiviteter. Detta borde ju vara 100 %!

I övrigt får ni själva läsa och begrunda. Förhoppningsvis leder Nättjänstveckan och synpunkterna från denna webbenkät till ny input i form av t.ex. nya idéer och till kvalitetshöjningar, i era respektive organisationer. Det vore ju bra om nättjänsterna får den uppmärksamhet de förtjänar, på ett naturligt sätt i den dagliga verksamheten.

 

// Nils Grönlund

En höst fylld av nättjänster och databaser

Ni som var med på nättjänstdagen för Sydostbiblioteken i Växjö den 3/9 förstår vad rubriken syftar på. 🙂 En fantastiskt trevlig och väl genomförd dag som också visade på vad som komma skall under hösten, inte bara för Sydostbiblioteken. 🙂

Dels har ju Länsbibliotek Sydost och Regionbibliotek Kalmar, gjort instruktionsfilmer i Camtasia för de databaser som respektive Läns/Regionbibliotek är med och subventionerar samt LIBRIS deldatabaser. Filmerna för personalen är färdiga medan de för användarna kompletteras succesivt. Mer om detta och hur ni hittar filmerna, under fliken ”Databasfilmer” på denna blogg. Dels skall det ju genomföras en databas vecka, v.45 (3-7 november) i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. På biblioteken i Kalmar län kommer dessutom en databas/nättjänsttimme genomföras bland personalen kl. 8-9 fredagen den 24/10 (FN-dagen). Information om detta ur en Kalmar läns horisont har vi gått ut med idag till berörda. Den finns också här: nattjanster-i-fokus1 Vår förhoppning är att biblioteken i våra tre län, skall få en hel del plats och tid i radio, tidningar och TV m.m. Ta gratis, laglig nerladdning av musik och böcker som exempel. Hur många känner till att man kan ägna sig åt det om man har ett lånekort? 🙂

För biblioteken i Kalmar län, kommer det att bli en liknande nättjänstdag. Man kan välja att komma till endera av två platser i Kalmar län under en eftermiddag i början av oktober. Förutom databasenkäten och databaspaketen 2009, står även databasfilmerna och nättjänsttimmen/nättjänstveckan på dagordningen. Inbjudningarna har skickats ut idag, så är Du intresserad av att komma, kontakta Din lokala bibliotekschef. 🙂

// Nils Grönlund

Musikwebben – längre lånetid mm

Tjänsten Musikwebb från BTJ möjliggör tillgång till hundratusentals låtar på bibliotekets webbplats hemifrån. Nu utökas lånetiden för en stor del av innehållet när musiken från EMI blir tillgänglig för 7-dagarslån. Dessutom utökas innehållet i tjänsten avsevärt i och med att musik från Warner nu tillkommer, även denna med 7-dagarslån. Antalet låtar som finns tillgängliga i Musikwebb från dessa båda bolag uppgår till ca 350.000 och sammanlagt innehåller nu Musikwebb mer än 700.000 låtar.

http://www.newsdesk.se/view/pressrelease/152884

/StefanW