Biblioteken och e-medierna – eftersnack!

collageAtt digitalisera material innebär att göra den tillgänglig på ett helt annat sätt jämfört med tryckt material. Det här är ett ämne som var temat för konferensen Biblioteken och e-medierna som samlade runt 50 personer från bibliotek i södra Sverige på Växjö stadsbibliotek den 28 april. Hur kan man göra? Vad ska man tänka på? Vad innebär det att sätta e- framför medier? Under dagen fick vi en överblick i att digitalisera och publicera ur olika perspektiv. Vi fick också veta mer om hur den digitala läsningen påverkar oss.

Alexandra Borg, doktor i litteraturvetenskap på Uppsala universitet, inledde dagen under rubriken Läsning 2.0 – boken och läsaren i det digitala samhället. Hon talade om boken som idé och vad det får för konsekvenser när texten digitaliseras. Gränsen mellan dator och bok börjas lösas upp. När det talas om bokens och läsningens död är det e-boken som ställs till svars och att maskinen kannibaliserar. E-boken ska inte bedömas som en pappersbok. De kritiska rösterna talar om att den digitala läsaren distraheras och läser sämre men de positiva talar om tillgänglighet och att läsningen görs social. Den tryckta boken är enhetlig och är en behållare för innehållet med statisk text. E-boken är dynamisk där innehåll och form är separerade och fordrar extern mjukvara för att kunna realiseras. Det digitala gränssnittet imiterar den trycka bokens. Alexandra tog också upp begreppen läsbarhet, läsförståelse och läserfarenhet.
Här är Alexandras presentation (pdf).

Andreas Cederbom är analysansvarig på Funka och talade om Digitalisering för alla. Tillgänglighet handlar om att ge så många som möjligt likvärdiga förutsättningar. Det är inte bara personer med funktionsnedsättning som berörs utan också de som är ovana vid teknik, som har svenska som andraspråk, är äldre eller är mobilanvändare. Informationstillgänglighet innefattar innehåll, teknik och pedagogik och där fokus inte ska ligga på det tekniska. Till exempel går det att säkra tillgängligheten i pdf:er rent teknisk men inte innehållsmässigt. Andreas talade också om WCAG 2.0, riktlinjerna för tillgänglighet på webben. Problemet med dem är att det är fokus på teknik och hjälpmedel och kan vara svårtolkade och är dåligt uppdaterade. Det saknas avsnitt om pekskärm och kognition. E-delegationens webbriktlinjer uppdateras däremot regelbundet. Det är på gång en europeisk upphandlingsstandard som omfattar all IT och som kommer att ge upphandlare av tillgängliga system bättre stöd. Andreas avslutade med att säga att tillgänglighet inte är en egen aktivitet utan ett kontinuerligt arbete.
Här är Andreas presentation (pptx).

Eftermiddagen var av mer praktisk karaktär. Eva Norling, bibliotekarie på Blekinge tekniska högskola bibliotek, och Christina Hansson, IKT-pedagogisk utvecklare på Blekinge tekniska högskolas Learning Lab, med rubriken Gör din egen e-bok – från färdig text till publicering och spridning, pratade och visade hur processen går till att göra e-böcker – skriv boken, gör layout, konvertera till e-bok, publicera, katalogisera, sprid och läs. Ju bättre förarbete, desto bättre resultat. Kom ihåg att licensiera dina verka med Creative commons. Verktyget Liberio är enkelt att använda om man gjort ett bra förarbete, dvs använt rubriker konsekvent. Pressbooks.com, bygger på WordPress, och kräver lite mer arbete. De visade också att det går att göra e-böcker på Wikipedia.
Här är Evas och Christinas presentation.

Per Andersson, bibliotekarie på Eslövs bibliotek, avslutade dagen med att tala om Digitalisering med små medel. Per berättade om hur han  en budget på 30 000 kr har jobbat med att digitalisera lokalhistoriskt material. Han deltog i Region Skånes projekt Ta makten över e-boken och har gjort studiebesök på Kungliga biblioteket. Per använder en enkel flatbäddsskanner och gör icke-destruktiv skanning, dvs skär inte upp böckerna. För efterarbetet använder han GIMP för bildredigering och Adobe Acrobat Pro för OCR-tolkning. Han använder Creative commons’ icke kommersiellt erkännande. För material med lokal anknytning är det i regel inte svårt att spåra upp författare och få okej. Per avslutade med att säga att ingen gör det här åt oss, vi måste göra det själva!
Här är Pers presentation (pptx).

Sammanfattningsvis, en dag som spände över ett stort fält från det akademiska till det praktiska via tillgänglighetsperspektivet. Tack till alla medverkande och deltagare för ert engagemang.

Hashtagen för dagen var #emedierväxjö.

//Maria Lundqvist, Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg

Stoppa pressarna: Axiell köper Elib!

Igår offentliggjordes det att Axiell Group köper 70 procent av Elib. De resterande 30 procenten behålls av förlagen. Axiell lyfter fram i deras pressmeddelande den kompetens de har inom it-området som gynnsamt för utvecklingen av Elib.

I Svensk bokhandels artikel om affären står det att Atingo kommer att läggas i malpåse.

Vad kommer det här att innebära för biblioteken? Är vi tillbaka till det monopolläge vi hade före Atingo kom som ett alternativ till Elib? Hur kommer Axiell att lyfta e-boksutvecklingen? Det återstår att se.

//Maria Lundqvist

 

 

Rapport från e-boksdag i Göteborg

Kultur i Väst arrangerade tillsammans med Göteborgs stadsbibliotek studiedagen Efter Litteraturutredningen II: E-böcker i Göteborg den 22 januari 2014.eboksdag

Louise Andersson, expert på kulturpolitik från SKL, Sveriges kommuner och landsting, inledde dagen med att tala om hur SKL arbetar med e-boksfrågan. Sedan förra året är det en prioriterad fråga för dem i och med det uppdrag de fick med litteraturutredningen. Louise redogjorde för hur de ser på e-böcker på bibliotek med utlåningsmodeller, utbud, bruk av användardata, det läsfrämjande uppdraget, tillgången över tid och den nationella infrastrukturen. SKL har inlett och haft möten med olika aktörer men närmare information om läget, vad som händer och hur det kommer att bli fick vi inte. De jobbar på långsiktigt och vi får utrusta oss med tålamod.

Göran Konstenius är verksamhetsutredare på KB, Kungliga biblioteket, och hans punkt handlade om KB:s plattform för e-böcker. Deras uppdrag startade 2011 när KB fick det utökade uppdraget för folkbiblioteken. Då gjorde de utredningen När kommer boomen. Efter Litteraturutredningen gjorde de förstudien Sammanhållet nationellt system för distribution av e-böcker till bibliotek. KB har ett uppdrag från regeringen att inleda försöksverksamhet med att tillgängliggöra e-böcker. De håller på att rekrytera samordnare. Den plattform som byggs kommer att vara leverantörsoberoende och försöksverksamhet ska ske i nära samarbete med biblioteken. Även här är det tålamod som gäller, något mer konkreta fick vi inte oss till livs i e-boksfrågan.

Mikael Petrén är chef för digitala biblioteket vid Stockholms stadsbibliotek och berättade om det utvecklingsarbete de jobbar med. De jobbar med effektkartläggning för att skapa bättre skapa bättre förutsättningar för användarna. De baserar sina system på open source och hämtar hem media och lägger det inom egna sidor. Alla e-böcker är integrerade på hemsidan. Hur det funkar tar de reda på genom användartester, enkäter och data i loggfiler.

Som på alla andra bibliotek har de haft en stor ökningen av antal e-bokslån. E-lånen står för 7 procent. Men på topplistan är bilden en annan, e-bokslånens andel är större där, drygt 50 procent. Gränssnittet påverkar användning, de har fler lån via biblioteket.se än elib.se. De ser ingen förändring av utlån av övriga media på bekostnad av e-böcker och de har fått många nya e-bokslåntagare som inte varit låntagare tidigare.

E-böcker är ett sätt att möta efterfrågan, de hade 800 e-lån på Munro en vecka efter offentliggörandet av nobelpriset men bara 40 fysiska lån, alltså så många exemplar som finns.

Knäckfrågor är för förlagen är att biblioteksutlåningen av e-böcker inte ger marknaden en chans och för biblioteken att de ökade kostnaderna för e-boksutlåningen inte går att hantera. För författarnas del gäller olika förutsättningar för e-böcker och tryckta böcker vad gäller ersättning för bibliotekslån.

Tillvaron blir mer komplex. Fler aktörer, till exempel Atingo kommer in. Det finns behov av nod/hub där alla leverantörer och e-böcker kan läggas in. Också finns ett behov av att välja titlar och vad det ska kosta.

Mikaels sammanfattning

  • De digitala biblioteken växer och skapar nya möjligheter
  • Integrera e-böcker och jobba med användarupplevelsen
  • Håll friktionen utanför modellen
  • Försvara rätten att kunna möta efterfrågan
  • Stort behov av infrastruktur: förmedling och friktion
  • SKL:s paraplyavtal lägger grunden och är rätt inriktning

Fredrik Karlsson, Malmö stadsbibliotek, arbetar med projektet Kaliber. De har gjort en förstudie om en vision för förmedling av e-böcker på svenska bibliotek. Den bottnar i att Elibs gränssnitt varit för jobbigt för längre. Elib skickar användare från egna sidan, de kommer inte tillbaka och de saknar att kunna kurera utbudet. De vill ha ett system där användaren kan hitta, låna och läsa på ett ställe och dessutom kunna bli inspirerade och var ett gränssnitt för bibliotekens samlade utbud

De har arbetat fram ett koncept, utrett tekniska möjligheter och hinder och tagit fram en prototyp.Med Kaliber blir det möjligt att kunna göra eget urval. Målet är att få alla leverantörer att leverera till systemet. Under våren ska det bygga en betaversion. De vill gärna ha samarbetspartner. Malmö stadsbibliotek kan gå in med ca en halv miljon kronor men mer pengar behövs.

Kolla in Kaliber här.

På eftermiddagen medverkade tre företag inom e-boksbranschen.

Marcus Tirkel från Atingo presenterade deras plattform för e-böcker för bibliotek och förlag.

Så här funkar det

  • Förlagen publicerar e-böcker på Publit och sätter pris
  • Biblioteken skapar konto kostnadsfritt på Atingo
  • Biblioteken skräddarsyr sin e-bokskatalog efter filter som till exempel pris, förlag och antal lån per låntagare

Vad kostar det?

  • Förlaget sätter priset per lån
  • Utöver priset till förlagen går 1 kr/utlån till Atingo

Jönköpings stadsbibliotek är deras första kund.

I dagsläget finns 2200 titlar från Litteraturbanken, Ordfront förlag, Project Gutenberg, Volante, Telegram, Novellix, Hoi förlag, Stockholm text med flera.

Bibliotek loggar in med sin sigel. Atingo går att integrera med Axiells e-hub men det går också att göra egna api-kopplingar.

Vill du testa Atingo? Gå in på Atingo och logga in med användarnamn atingo och lösenord testkonto.

Peter Anneroth från FörlagEtt hyllade det fysiska biblioteket och presenterar en nyhet i form av e-boxen som är en digital utlåningsdisk på biblioteket där användaren laddar ner på usb, mobil eller platta. Biblioteket väljer innehållet och det finns olika prismodeller.

elib

Johan Greiff från Elib berättade om bakgrunden till nuvarande e-boksmodell från 2002 och vilka brister den har. Till exempel är det svårt att aktivt jobba med sitt utbud, prissättning är inflexibel och försvårar för både förlag och bibliotek samt att det är svårt att styra kostnaderna för bibliotek. Det här hoppas Elib ska vara undanröjt när de presenterar deras nya modell i slutet av första kvartalet. I den nya modellen ska det gå att styra utbud och kostnader. Ett nytt användargränssnitt ska också komma. Elib har 7600 e-böcker till utlån och 1,3 miljoner utlån gjordes under 2013.

Sammanfattningsvis var det en intressant och välordnad dag som täckte in viktiga delar av e-boksområdet. Det är positivt att det börjar hända saker på olika fronter.

De medverkandes presentationer finns här.

Läs också Framsidans reportage från dagen.

/Maria Lundqvist, Länsbibliotek Sydost

Presentationer från E-boken – vad väntar vi på?

bildJa, det var frågan som vi ställde oss på konferensdagen på Växjö stadsbibliotek den 7 maj. Och en hel del svar fick vi! Men vi fick också en del tankefrön att fundera vidare på!

Örjan Hellström från Kultur i väst talade om utmaningen med e-böcker för folkbiblioteken, vad som skiljer en e-bok från en tryckt bok när det gäller biblioteksbruk och gav några utblickar om läget utanför Sverige.
Här är Örjans presentation >>

Mikael Petrén från Stockholms stadsbibliotek berättade om hur de jobbar med digitala tjänster, om dilemmat med dyra e-böcker och vad deras låntagare tycker om att läsa e-böcker.
Här är Mikaels presentation >>

Stefan Engström från Svensk Biblioteksförening gav oss en bild av hur bokförlag kan se på e-bokslån på bibliotek, om deras Säg hej till din nya bibliotekarie-kampanj och hur försöker väcka opinion i frågan.
Här är Stefans presentation >>

Rasmus Fleischer säger heller elbok än e-bok och gav oss tio teser om elboken som stimulerade tanken.
Här är Rasmus presentation >>

Programmet för dagen finns här.

//Maria Lundqvist

Anteckningar från e-boksseminarium i Malmö

bild2Den 14 februari 2013 arrangerade Bibliotek, bildning och media på Region Skåne i Malmö ett e-boksseminarium. Här är några nerslag från den dagen. Programmet finns på http://www.skane.se/kultur/
eboksseminarium3
. Hashtaggen var #ebokskane.

Under rubriken Läsande och läsare i den digitala tidsåldern gav Ann Steiner, docent i förlags- och bokmarknadskunskap vid Lunds universitet oss några inblickar i de olika aktörerna på e-boksmarknaden. Inom den digitala utgivningen ryms e-böcker, elektronisk litteratur, texter och filer online. Huruvida en e-bok måste ha en pappersförlaga, är en omtvistad fråga. Hur som helst så bör en e-bok ha tydligt avgränsade upplagor.

På e-boksmarknaden finns tre aktörsgrupper. Det är producenter (författare och förläggare), distributörer (försäljare, bibliotek och andra aktörer) och konsumenter (läsare, köpare, lånare och samlare). En förändring bland rollerna skedde i början på 90-talet. Det är otydligare nu, aktörer kan ha olika roller.

Det är producenterna som styr vad vi uppfattar vara en e-bok. För mycket kända författare, typ Läckberg, är e-böcker ingen stor sak. För oetablerade författare finns en större möjlighet att nå ut. De icke-etablerade driver på utvecklingen. Intresse för att digitalisera backlisten är svag.

Författare på poeter.se och sockerdricka.nu drivs av längtan att bli utgiven. Obeställda manus till förlagen har ökat kraftigt. Marknaden präglas av konglomeratisering (de sex största förlagsgrupperna styr utgivningen i västvärlden), polarisering (lämnandet av midlist ger utrymme för de minsta), innehåll (ska kunna förpackas på olika sätt för olika ändamål) och konvergens.

Litteraturkategori, försäljningskanal och tekniskt format är tätt sammanlänkade. Den erotiska utgivningen ökar kraftigt, ges ut av porrförlag och nästan bara som e-böcker, det är böcker man inte vill äga. Böcker som man vill äga är sådana böcker som förstärker den bild man ge av sig själv.

Vad gäller distribution så finns det inga starka aktörer i Sverige som driver utvecklingen. Hinder är tillgänglighet, tekniskt format och pris.

När det kommer till läsarna så är det ovanligt att äga en dedicerad läsplatta. Det taktila avgör vilka böcker vill man ha i fysiskt format. E-boksläsning har inte ersatt fysiskt läsande. Läsarna vill inte ha för mycket teknik. Kategorier som går bäst är slit och släng-böcker, det nyutkomna, facklitteratur/handböcker. Man känner sig modern när man läser e-böcker. Välutbildade läser mer e-böcker, etnicitet påverkar också, kön inte lika mycket. Största gruppen e-boksläsare finns i åldern 30-50 år, de är inga early adopters. Man läser från början till slut på samma sätt som med pappersböcker.

Hur ser framtidens e-boksmarknad ut? Den är ett komplement, ingen separat marknad. Fysiska böcker förknippas med så mycket annat. Beror på vem man är och var man befinner sig. Man läser i olika format beroende på omständigheter. Ett beteende är att köpa den fysiska boken efter att ha läst e-boken. Vi vill äga och samla böcker, det beteendet kommer inte att förändras. Ägandet behåller läsupplevelsen.

Förlagen väntar på att något annat förlag ska göra något. Alla räknar med en förlust. Enda vinnaren är läsaren. Även vissa författare som inte syns i vanliga kanaler. Experimentell litteratur kan bli vinnare. Den långa svansen blir ännu längre.

Allt löser sig inte om e-boksmomsen sänks. Bibliotek kan bli det enda ställe som visar fysiska böcker och det kan bli ett problem. Hur länge kommer det att finnas fysiska bokhandlare? De kan bli showrooms istället, betalda av förlagen. Små, nischade bokhandlare kan gå med vinst.

Ska biblioteken ägna sig åt e-böcker? Ja, det fria utbudet där upphovsrätten gått ut men inte annars, svarade Ann på den direkta frågan.

Ingela Wahlgren, bibliotekarie på Internationella Miljöinstitutet vid Lunds universitet, talade under rubriken Att läsa e-böcker: socialt eller i smyg? Appar för läsning, läsning i appar. Ingela utgick från de tre tydliga trender hon ser.

Strömmande läsning: Spotifytjänster, till exempel 24symbols, som innehåller e-böcker från mindre förlag och upphovsrättsfria böcker.

Social läsning: Readmill, social läsapp, lätt att markera text och dela med sig. Kan vara användbart i bokcirklar.
Kobo gör läsandet till en sport. För lässtimulans?

Upplevelseläsning: Utökade e-böcker (enhanched e-book). Är en bokapp en e-bok? Till exempel Natti natti, en barnbok med berättarröst men ingen text.
I apppen Papercut dyker ljud och illustrationer upp under läsningen . Kan vara distraherande.

Ingela avlustade med några frågor.
Varför läser vi e-böcker? vi läser e-böcker för att vi kan och vet hur man gör.
Varför läser vi INTE e-böcker? För att vi inte kan/har möjlighet. För att det finns så mycket annat man kan göra.
Varför läser vi tryckta böcker? Nostalgi? Varför är det fint med tryckta böcker? Hög status? Inte fint med E L James.

Nedklottrade e-böcker? Ja tack! var rubriken för Lisa Irenius, kulturchef på Upsala Nya Tidning.

Lisa berättade om ett projekt som UNT genomfört där de låtit läsarna ta del av recensentens egen, nedklottrade version av e-boken. Hon inledde med att tala om litteraturkritik som är konsumentupplysning, värdering, samtal om och med litteraturen.

Formerna för litteraturkritiken är recension i en tidning, betygsättning på köpsajter, till exempel Amazon, (fejkade betyg förekommer) och social läsning som readmill.com, findings.com, goodreads.com.

Två böcker användes i projektet. Dagar i tystnadens historia lästes av recensenten Therese Eriksson för att spara anteckningar och Skrivbordskrigarna som lästes av Ulrika Knutson. E-böckerna med anteckningar låg ute två veckor och fick 3000 respektive 2000 nedladdningar.

Först provade de att använda epub och att skanna in boken. Men det funkade inte. Valet föll istället på Pdf expert-appen för att kunna göra anteckningar i e-bok.

UNT gjorde det här för att utveckla litteraturkritiken, läsa tillsammans med kritikern, ge inblick i arbetsprocessen, lyfta fram dialogen med texten, ge läsningen ett mervärde och öka tillgängligheten för litteraturen vi skriver om/möjlighet att bekanta sig med e-boken.

Läsarna tycker det är positivt men det har inte kommit några kommentarer till kommentarerna, de har tyckt om annat istället.

Kritikerna tyckte att det blev lite självcensur och oreflekterad dialog men också personligt.

Författarna och förlag tyckte det var bra och att all information om e-böcker är intressant. Nedladdningssiffran är hög, men e-boken hittills är en succé bara när den är gratis Ingen märkbar förändring i försäljningen. Förlagen upplät böckerna gratis till UNT.

UNT planerar att göra fler kommenterade böcker.

Lena Hammargren är grundare av förlaget Novellix och pratade under rubriken Stora visioner, litet format. För vårt läsande ser Lena tid, konsumtionsvanor, bitkultur (Twitter, Youtube) och bekvämlighet (prenumerationstjänster tjänster och varor som levereras) som viktiga faktorer. Hon menar att novellen borde vara det bästa för vår läskultur och på det sättet föddes Novellix. Novellerna, exklusivt skrivna, ges ut i tre format: tryckt bok, e-bok, ljudbok. Fyra noveller fyra gånger per år. Sprids via återförsäljare, bibliotek, prenumerationer, skolor, sociala medier, Spotify, iTunes. De tryckta säljer bäst, de digitala står för 20 procent.

Michael Eklad är illustratör, animationsregissör och producent på Sluggerfilm AB och hade rubriken E-böcker för barn – true crossmedia?. Han demonstrerade den utökade e-boken Imse & Vimse – kaffe med dopp och söker finansiering för att kunna utveckla och jobba vidare.

En annan deltagares anteckningar finns här att läsa.

//Maria Lundqvist

Uppdatering: Här är två rapporter till från dagen, Länsbibliotek Jönköping och Bis.

E-boken och dess omvärld – rapport från seminariedag

Fyr i MalmöDen 19 november 2012 arrangerade Bibliotek, bildning och media på Region Skåne i Malmö seminariet E-boken och dess omvärld. Här är några nerslag från den dagen. Hela programmet finns på http://www.skane.se/kultur/
eboksseminarium1
.

 E-böcker och pappersböcker fungerar på olika sätt och hanteras därför på olika sätt på biblioteken. E-boken är en utmaning för biblioteken. Örjan Hellström från Kultur i Väst pratade om de begränsningar som e-boken har. Det går inte att fjärrlåna en e-bok eller kopiera ur den. Den går inte heller att anpassa e-böcker enligt § 17 URL för personer med läshinder fullt ut. Bevarandet av e-böcker till eftervärlden är också ett problem.

I USA minskar tillgången till e-böcker för bibliotekbruk. Det är inte alla amerikanska förlag som säljer e-böcker till biblioteken, en del har karantän för nyutkomna titlar och andra har höjt priset kraftigt. Något förlag anser att e-boken är ”utsliten” efter 26 lån och då måste biblioteket köpa nytt exemplar. I USA är licensmodellen den vanligaste. Den innebär att biblioteket köper licenser till exemplar av e-boken och bara en låntagare kan läsa den åt gången. I Sverige använder sig Elib av accessmodellen, där varje lån kostar 20 kr.

Mikael Petrén från Stockholms stadsbibliotek (SSB) inledde med att konstatera att inom forskningsbiblioteken har e-boksboomen redan kommit men att inom folkbiblioteksvärlden väntar vi fortfarande på den. Inom SSB står utlånen av e-böcker för endast 3 % av det totala utlånet.

Med e-böcker kan biblioteken möta efterfrågan på ett annat sätt. Där är boken om Zlatan ett tydligt exempel, där många fler på kort tid kunde ta del av boken. Det som ligger på minussidan för e-böcker i allmänhet är det dåliga utbudet på svenska, priset som är mer än dubbelt så dyrt som pocket och det faktum att momsen på e-böcker är 25 %. Biblioteken blir av förlagen via Elib blir vingklippta när förlagen har karens på nya titlar.

I somras genomförde SSB en enkät till e-bokslåntagare. Tusen svar kom in. Sammanfattningsvis kan sägas att de som svarat är nöjda, tycker det är enkelt, lånar mer än tidigare, kommer att låna ännu mer och en del har skaffat sig lånekort bara för att kunna göra e-lån. Läs mer om enkäten på http://bloggar.biblioteket.se/digitalabiblioteket/en-e-boksenkat-ser-dagens-ljus.

Slutsatser som Mikael drog var att utbudet av e-böcker på svenska är för litet, en anledning till att förlagen inte säljer fler e-böcker är höga priser, e-böckerna är redan en viktig del av folkbibliotekens kärnverksamhet, e-böcker är ett bra sätt att möta stor efterfrågan på kort tid, det behövs flera kompletterande modeller för utlån av e-böcker och bibliotek behöver bli bättre på att tillgängliggöra fria e-böcker.

Klart är att Elib behöver konkurrens. Publit är på gång, läs mer om det på http://www.svb.se/nyheter/publit-bryter-monopol-p-bibliotek.

Läs mer om varför svenska e-böcker är svårsålda http://www.svd.se/kultur/darfor-ar-svenska-e-bocker-svarsalda_7669818.svd.

(Några dagar efter seminariedagen dyker det här intressanta blogginlägget från SSB upp http://bloggar.biblioteket.se/digitalabiblioteket/enad-front-for-e-boken-2)

Chefredaktören på Svensk Bokhandel, Tove Leffler, pratade om e-boken ur bokhandelsperspektiv.

Från Elib görs varje månad 85 000 utlån och 18 000 köp av e-böcker. Det är alltså en väldigt liten del av bokhandelns försäljning som är e-böcker. Tove förutspår att 1 % av försäljningen vid jul kan utgöras av e-böcker. Vinstmarginalerna för e-böcker är låga, ibland förlustaffär.  Fristående bokhandeln Billingska var tidigt ute med att sälja e-böcker men de tjänar inga pengar på det. Men bokhandlare måste ändå tillhandahålla e-böcker för att överleva.

John Augustsson från KB avslutade dagen med att berätta om KB:s uppdrag för e-böcker.

Han började med att tal om vad KB skulle kunna göra. KB skulle kunna samordna vad gäller teknik och att skapa mötesytor, arbeta för digitalisering av äldre litteratur, arbeta med avtalslicenser/förhandling och att undersöka sakförhållanden genom att till exempel göra enkäter.

Men frågan är då var de ska börja? De har bestämt att börja med att fokusera på ”e-boksmaskinen”. Den ska vara både sluss och kärl, sänka inträdeströskeln i distributörsledet, göra att upphovsrättsligt fria titlar blir just fria för biblioteken och fånga upp lokala digitaliseringsinitiativ.

Inom det här finns det fyra arbetsuppgifter som är viktiga. Det är frågan om nationellt lånekort, postflöde/API:er, licenser/avtal och affärsmodeller/finansiering. En förstudie med konkreta åtgärdsförslag ska vara klar i mars/april 2013. Vad som händer efter det är än så länge en öppen fråga.

/Maria Lundqvist

 

 

 

Kampanj för e-böckerna inleds

Annons Säg hej till din nya bibliotekarieIdag, 28 juni, inleder Svensk Biblioteksförening en kampanj för ett nytt system för tillgänglighet och ersättning för e-böcker på bibliotek. I dagens DN finns annonsen Säg hej till din nya bibliotekarie: som pekar ut biblioteken och förlagens olika ståndpunkter i frågan. Syftet är att uppmärksamma bibliotekens demokratiska och oberoende uppdrag att tillgängliggöra information och kunskap till alla.  Allt för att väcka politikerna efter de strandade förhandlingarna med Svenska Förläggareföreningen.

Här kan du läsa mer och ladda ner annonsen och en folder.

//Maria Lundqvist