Statistik på längden och tvären

29_statSå här i början på ett nytt år är statistiksammanställningar något som ligger högt på agendan. Här är två färska sammanställningar.

Hur mycket skickas med röda lådorna?
År 2007 inleddes lånesamarbetet mellan biblioteken i Blekinge, Kronoberg och Kalmar. Med hjälp av ett transportsystem som binder samman biblioteken med leveranser tre gånger per vecka blev det enkelt för biblioteken att låna av varandra. Allt sedan dess har vi varje år samlat in statistik på hur mycket biblioteken har lånat av varandra. Siffrorna för 2014 är klara nu och de visar att 28 586 lån gjordes mellan de 25 biblioteken. Jämfört med 2013 är det en liten minskning på knappt 700 lån. Men sett över tid så har lånen ökat, 2007 gjordes 24 199 lån.

Om du är nyfiken på hur mycket biblioteken lånar av varandra så finns den detaljerade sammanställningen här (pdf).

Vad laddas ner från MTM?
Myndigheten för tillgängliga medier, MTM, är också klar med sin statistik över antalet nedladdningar och egna nedladdare. Här finns statistiken för samtliga kommuner och län i Sverige. Vad gäller Blekinge, Kronoberg och Kalmar så ökar såväl bibliotekens nedladdningar, antalet nedladdare och det de laddar ner. Enda minskningen står Blekinge för när det gäller nedladdningar på biblioteken. Men å andra sidan så har antalet egna nedladdare ökat ganska mycket där. Totalt laddades det ner 28 458 talböcker i de tre länen under 2014. Nästan precis lika många böcker som lånades ut mellan biblioteken via röda lådorna.

Om du vill få en översikt över den sammanlagda statistiken för länen jämfört med tidigare år så finns en sammanställning här (pdf).

//Maria Lundqvist, statistiknörd, Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg

Full fart med röda lådorna!

29_statJanuari är statistikinsamlingens månad nummer ett. Här är en av sammanställningarna i raden. Sedan 2007 har biblioteken i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län lånat och skickat böcker sinsemellan via ett transportsystem med röda lådor som binder samman de 25 huvudbiblioteken. Nu har vi resultatet av den sjunde mätningen i raden. Under 2013 lånades det ut 29 192 böcker. Det här är en liten minskning från 2012 då 30 261 lån gjordes. Men jämfört med 2007, då motsvarande siffra var 24 199 lån, så är det ändå en klar ökning över tid. En förklaring till minskningen kan vara att biblioteken, i stället för att låna in, har möjlighet att köpa böcker direkt från ett gemensamt anslag.

Om vi tittar på hur står del av lånen som inte görs från värdbiblioteken Karlskrona, Kalmar och Växjö så var det 2007 44 procent som lånades mellan övriga bibliotek. 2013 hade den siffran ökat till 52 procent.

En stor applåd till alla inblandade för de här fina siffrorna!

Här är sammanställningen (pdf).

//Maria Lundqvist, Länsbibliotek Sydost

Låneströmmarna 2012

Röda transportlådorÅr 2007 inleddes samarbetet med gemensam transportorganisation mellan kommunbiblioteken i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. De röda lådorna började cirkulera mellan biblioteken. Sedan dess har låneströmmarna mätts varje år och nu är mätningen för 2012 klar. Totalt gjordes 30 261 lån mellan biblioteken. 49 procent av lånen gjordes från värdbiblioteken Kalmar, Karlskrona och Växjö. Resten av lånen gjordes mellan övriga bibliotek.

Här är sammanställningen.

Eftersom 2011 års siffror inte var helt säkra för ett par bibliotek har vi jämfört med 2010 års resultat. Vi ser då en minskning, för första gången, av totalvolymen med 976 lån. Ökningen av lån exklusive de tre värdbiblioteken (Kalmar, Karlskrona och Växjö) fortsätter däremot—nu 51 procent  mot 49 procent  2010.

Vid jämförelse av utlån för Kalmar, Karlskrona och Växjö kan följande påverka utlåningssiffrorna:

  • Kalmar har en annan organisation för lån av mångspråk (utländska språk exklusive skolspråken); samköp med placering i Kalmar och sedan depositioner ut till biblioteken därifrån. Dessa lån förs på annat lånekort och finns inte med i siffrorna från Kalmar.
  • Karlskrona har lånat ut ca 140 band i depositioner på  mångspråk som finns med i redovisade siffror.
  • Växjös utlån av mångspråksdepositioner finns inte med i deras utlån här.

Här finns tidigare års sammanställningar.

Värt att notera. År 2007 gjordes 24 199 lån och då stod värdbibloteken för 66 procent av lånen. Lånen har alltså ökat genom åren och alltfler lån görs utanför värdbiblioteken.

//Maria Lundqvist & Else-Britt Wilhelmsson

Centraler i ett nytt bibliotekslandskap…

…är titeln på Jan Holmquists utredning av lånecentralerna, depåbiblioteket och internationella biblioteket som nyligen blev klar. Syftet med utredningen, som är gjord på uppdrag av KB, är att göra en översyn och ge förslag på förändringar. Det olika biblioteken sätts in i sitt historiska perspektiv, där nutiden är förändrad och behoven ser annorlunda ut. Fjärrlånen minskar och det är idag för det mesta en enklare process att hantera fjärrlån. Utredarens förslag utmynnar i elva punkter:

  1. Umeå lånecentral tar ett gemensamt ansvar för kompletterande medieförsörjning på nationell nivå med inriktning på utländska fjärrlån från den 1 januari 2013, enhetens namn blir Sveriges lånecentral.
  2. Internationella biblioteket skärper sin profil som lånecentral.
  3. Sveriges depåbibliotek i Umeå uppdaterar sitt uppdrag.
  4. Kungliga biblioteket tar en tydlig ledarroll för enheterna.
  5. Kravet på lånecentral tas bort ur bibliotekslagen i den pågående översynen. Organisationen för den kompletterande medieförsörjningen bör inte vara lagreglerad. Motiv är att fjärrlånekedjan inte längre tillämpas.
  6. Regionbibliotek Stockholm (SSB) och Malmö stadsbibliotek får under en treårsperiod ersättning för avveckling av lånecentraler och hantering av deras fjärrlån. Biblioteken engageras också i webbtjänster enligt KB:s prioritering.
  7. Biblioteksbloggen och de övriga webbtjänsterna inordnas i en öppen webbresurs för folk- och gymnasiebiblioteken. KB tar ansvar och lånecentralernas värdbibliotek bidrar med uppdatering och utveckling.
  8. Skolbibliotek och gymnasiebibliotek får ökad uppmärksamhet i samordning och utveckling.
  9. Kriterier för utvärdering av enheternas verksamhet formuleras under 2012.
  10. Förändringen sker i dialog med enheterna, med regionbiblioteken och med Statens kulturråd.
  11. Expertgrupp för informationsförsörjning och resursdelning (del av ny inflytandestruktur för KB:s nationella uppdrag) engageras i genomförandet av förändringen och hur samverkan mellan lånecentraler, regionbibliotek och forskningsbibliotek ska utformas.

KB kommer nu att ta ställning till utredningen och förslag till eventuella åtgärder ska presenteras för Nationella referensgruppen den 15 februari 2012.

Utredningen finns att läsa här. 

//Maria Lundqvist

Fjärrlåneutredningen – vad hände sen?

I januari 2010 kom fjärrlåneutredningen Lätt att hitta – lätt att låna. Mer om den finns i ett tidigare inlägg på den här bloggen. Det som hänt på det dryga ett och ett halvt år som gått är att utredningen har varit ute på remiss. 134 svar kom in och det har tagit tid för KB att gå genom materialet. Längre tid än vad de räknade med. Nu är det i alla fall arbetet klart och en diger sammanställning finns att ta del av.

Sammanställningen består av två delar i pdf-format: Sammanfattning (100 sidor) och Ställningstaganden, Frågorna i webbenkäten (37 sidor).

Mer som sammanställningen finns att läsa på KB:s blogg Bibliotekssamverkan. Där står det också att ett möte med KB och referensgruppen ska hållas i början på hösten för att diskutera vad nästa steg blir.

//Maria Lundqvist

Lånen ökar mellan våra bibliotek

Så är sammanställningen klar över lånen under 2010 mellan våra 25 bibliotek. Lånen mellan biblioteken fortsätter att öka. Under 2010 gjordes 31 237 lån. Det är en ökning med 1 620 lån eller ungefär 6 % jämfört med 2009. Andelen böcker som lånas ut från värdbiblioteken Kalmar, Karlskrona och Växjö minskade. 1 167 färre lån gjordes därifrån, en minskning med 7 %. Lån som inte görs från värdbiblioteken utan från något annat kommunbibliotek ökar följaktligen. Jämfört med 2009 ökade lånen med 2 787 lån till 15 328 lån, en ökning med 22 %. 49 % av lånen gjordes mellan övriga bibliotek, 2009 var andelen 42 %.

Utifrån det avtal om fast kostnad för transport som Regionbibliotek Kalmar och Länsbibliotek Sydost har med Poståkeriet hamnar styckepriset för 2010 på 14 kr per transporterad bok. Eftersom lånen mellan biblioteken ökar, minskar alltså kostnaden per transporterad bok.

Else-Britt har tittat lite mer på statistiken för fjärrlånen från Kalmar och har kommit fram till följande jämförelser mellan 2009 och 2010 års lån:
Lån av böcker till biblioteken i Kronoberg och Blekinge ökade totalt med 17 % medan lån till biblioteken i Kalmar län endast ökade marginellt.
Den typ av lån som ökat mest till alla tre länen är lån av Hce-böcker:
• 39 % till Kalmarlänsbiblioteken
• 86 % till bibliotek i Kronoberg och Blekinge
Detta kan tyda på att fler bibliotek har tagit till vara möjligheten att låna in böcker de har själva, men som av någon anledning inte var tillgängliga hemma just då.

Här är sammanställningen över låneströmmarna >>

//Maria Lundqvist

Fjärrlåneverksamheten kartlagd

Utredningen av bibliotekens fjärrlån är nu klar. Den är gjord på uppdrag av KB och KUR av Annette Johansson och Nils G Storhagen.

Utredningen ger en bild av hur fjärrlåneverksamheten ser ut idag på de olika bibliotekstyperna i Sverige. Det är en verksamhet som delvis är svår att mäta och överblicka. Här finns också beräkningar av olika slag, som t ex vad ett fjärrlån kostar och hur lång tid det i snitt tar att hantera ett fjärrlån på biblioteken.

Utredningen konstaterar att det finns delområden inom verksamheten som behöver utredas vidare. Den pekar också  på olika möjligheter för framtiden där regional samverkan är ett viktigt inslag. I mitt tidigare inlägg om fjärrlånestatistiken i vår region konstaterade jag att lånen inom regionen ökar och det är helt i linje med utredningen. Vi har hittat en modell för det regionala mediesamarbetet som kan vara ett bra exempel att visa upp. 

Här är utredningen.

//Maria Lundqvist