Kampanjen Världens bästa kort kör igång!

Den här veckan kör kampanjen Världens bästa kort igång på biblioteken i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. Kampanjen ingår i det övergripande Futurum-projektet och löftet Låna dig rik och syftar till att visa på alla fördelar som finns med att ha ett lånekort. En marknadsplan är framtagen och utifrån den arbetar biblioteken med det lokala kampanjarbetet.

I den lokala dagspressen kommer kampanjen att synas i form av annonser och i RIX FM och MIX Megapol kommer det att går radioreklam. Här kan du lyssna på spottarna som går vecka 7-8. Vepor, affischer och annat material är framtaget för att användas på och utanför biblioteket. Här kan du läsa mer om det.

På den publika bloggen och projektbloggen finns mer att läsa om projektet och kampanjen.

//Maria Lundqvist

Annonser

Uppsatser om Låna dig rik!

Projekt Futurum.kom går snart in på sitt tredje och avslutande år. Ett intensivt arbete, såväl internt som externt, har pågått och kommer att pågå även nästa år. Redan när projektet planerades bestämdes det att det skulle utvärderas vetenskapligt och Linnéuniversitetet knöts till projektet. Med Angela Zetterlund i spetsen bedrivs utvärderingsarbetet på olika sätt. Under året har studenter inom biblioteks- och informationsvetenskapen skrivit tre uppsatser utifrån olika aspekter av projektet. Uppsatserna är nu godkända och publicerade. De bjuder på intressant läsning och ger projektet nya kunskaper och perspektiv.

Kampanjarbete på ett mindre folkbibliotek
Marie Johanssons uppsats Att göra det oväntade – en utvärdering av marknadsföringskampanjen ”Låna dig rik” på ett mindre folkbibliotek utgår ifrån en fallstudie av ett av biblioteken i projektet. Johansson utgår från frågeställningarna:

  1. Vilka mål har biblioteket med ”Låna dig rik”-kampanjen samt vad är personalens erfarenhet av användarna vad gäller behov och efterfrågan?
  2. Hur har biblioteket valt att genomföra marknadsföringskampanjen och vilken roll har användarna haft i den processen?
  3. Vad är det interna resultatet av bibliotekets marknadsföringskampanj, vad blev personalens upplevelse och erfarenhet av kampanjen?
  4. Vad är det externa resultatet av bibliotekets marknadsföringskampanj, uppfylldes målsättningarna?

Resultatet av studien visar att samarbetet med Futurum.kom medfört en stärkt intern samverkan med ett större kontaktnät mellan olika kommunbibliotek och en kompetensökning inom arbetet med att utveckla marknadsstrategier. Genom att gå utanför bibliotekets lokal har personalen mött sina användare på nya sätt och förstärkt relationen med dem. Däremot konstateras det att det inte finns några konkreta bevis i form av ökade besöks- och utlåningssiffror under kampanjveckan.

Kampanjens mottagande i pressen
Låna dig rik: om en marknadsföringskampanj i tre regioner och dess mottagande i lokalpressen är titeln på Mikael Nilssons uppsats som grundar sig på 28 artiklar från den lokala dagspressen i samband med den övergripande kampanjen. Uppsatsen utgår från frågeställningarna:

  1. Vilken bild av kampanjen förmedlas i den offentliga diskursen?
  2. Hur väl stämmer denna bild överens med den som formulerats av kampanjens upphovsmän?
  3. Hur har användarna kommit att nämnas i den offentliga diskursen?

I Nilssons uppsats utkristalliserar sig fyra kategorier för artiklarna: upplysarna, trendvändarna, värnarna och utvärderarna. Han konstaterar att mottagandet av kampanjen har varit framgångsrikt i dagspressen. Det önskade budskapet har kommit fram. Däremot har användarna uppmärksammats endast i mycket liten utsträckning.

Hur allmänheten uppfattade kampanjen
Emma Svensson och Hanna Tollins uppsats ”Jag hade inte fattat att det gällde biblioteket” – en utvärdering av marknadsföringskampanjen ”Låna dig rik” i Kalmar har frågeställningarna:

  1. Har invånarna i Kalmar uppmärksammat ”Låna dig rik”-kampanjen?
  2. Genom vilka marknadsföringskanaler har invånarna uppmärksammat kampanjen?
  3. Stämmer invånarnas bilder av biblioteket överens med de bilder kampanjen vill förmedla?
  4. Är biblioteken i Kalmar på väg mot ”Låna dig rik”-kampanjens uppsatta externa mål?

En enkätundersökning gjordes ute på stan i centrala Kalmar. 136 enkäter besvarades. Resultatet visar att drygt hälften hade uppmärksammat kampanjen, kvinnor i högre grad än män. I första hand hade man lagt märke till kampanjen på biblioteket samt på reklampelare och affischer. Ingen av de tillfrågade hade gått oftare till biblioteket efter kampanjen. Dock uppfattade man kampanjen som positiv. En slutsats är att projektet är på väg att uppfylla sina mål men att det är en långsam process.

Ytterligare en uppsats
Utöver uppsatserna från Linnéuniversitetet har Claes Karlsson på biblioteks- och informationsvetenskapen på Uppsala universitet skrivet uppsatsen Att skapa bilden av biblioteket: åtta bibliotekariers upplevelser av deltagandet i projekt Futurum.kom. Bibliotekarierna finns på två av biblioteken i projektet. Karlssons frågeställningar är:

  1. Har informanternas bild av biblioteket påverkats, och i så fall hur?
  2. På vilket sätt har de påverkats i sin yrkesroll?
  3. Kan några tendenser ses i fråga om en möjlig upplevd regional identitet?

Resultatet av undersökningen visar att projektdeltagandet har medfört en kritisk reflektion kring såväl yrkesroll som verksamhet. Vad gäller yrkesrollen så har en viss kommunikativ medvetenhet utvecklats. Kärnvärdena tycks inte ha inneburit något alldeles nytt men har bidragit till en ökad medvetenhet. Undersökningen visar att marknadsföring av bibliotek inte är helt okontroversiellt men att uppfattningarna om kampanjarbetet är positivt.

//Maria Lundqvist

Kom igång med strategisk kommunikation och marknadsföring…

…är titeln på en kursdag som Regionförbundet i Kalmar län bjuder in till den 7 december i Kalmar. Dagen hjälper dig komma igång med strategiskt kommunikation och marknadsföring. Kursen ger grundläggande kunskaper om hur du kan planera din kommunikation.

Antalet platser är begränsat men om intresset är stort är det möjligt att kursen återkommer till våren.

Program och anmälningsformulär finns här.

//Maria Lundqvist

Är bilden av biblioteket bara utlåniningssiffor och topplistor?

På årets Biblioteksdagar presenterade Åse Hedemark sin avhandling Det föreställda biblioteket. I den undersöks debatter och diskussioner om folkbibliotek i TV, radio och dagspress från 1970-talet fram till 2006. Vad har det debatterats och skrivits om? Framför allt om böcker. Vilka har varit tongivande i det som debatterats och skrivits? Framför allt författare. Vilka har synts minst? Företrädarna för biblioteket. Vad har detta gett för bild av biblioteket? Den traditionella och begränsade – en plats där man lånar böcker. Punkt.

Därför är det inte alls konstigt att allmänhetens bild av biblioteket är just denna – att man lånar ut böcker. Därför pratar politiker välvilligt vid konferenser om hur de minns sin barndoms lånebibliotek. Därför har yrket låg status och lågt löneläge – man lånar ju bara ut böcker.

Bibliotekens företrädare är generellt usla på att tala om vad man faktiskt kan och vad man faktiskt gör; vad bibliotekens professionalism och mångfald faktiskt består av. När förberedelserna och diskussionerna nu pågår om det strategiska kommunikations- och marknadsföringsprojektet Futurum.kom kunde det därför finnas skäl för många biblioteksorganisationer att fundera över vad man gör med en i sammanhanget så basal sak som en verksamhetsberättelse. Om man nu gör något alls. Och varför.

I Knivsta, en kommun på 13 000 invånare mellan Uppsala och Sigtuna, har man tänkt till och gjort något. 2008 firade Knivsta fem år som egen kommun och biblioteket hade då legat 10 år i centrum. Resultatet blev den femsidiga (färgkopierade) verksamhetsberättelsen Festligt på Knivsta bibliotek, där man förstås också la ner en del arbete på en snygg grafisk utformning.
Bibliotekschefen Agneta Månsson berättar (Länsbibliotek Uppsalas Upplysningen 1: 2009):

– När jag var nybliven bibliotekschef här i Knivsta så ringde pressen någon gång efter nyår och var intresserad av vår utlåningsstatistik. De ville också ha topplistor på de mest utlånade vuxen- respektive barnböckerna. Jag blev överrumplad och tyckte att det var rätt torftigt med den informationen, när vi ju också gjort så mycket annat.

Därför bestämde jag mig för att vara proaktiv året därpå och förutom att jag svarade på det de ville veta, så kunde jag berätta om det andra vi gjort, och dessutom lämna alltihop i en pappersvariant. Sedan visade det sig att den här pappersvarianten var användbar i en massa olika sammanhang, som vid nämndmöten, studiebesök, rapporter, för marknadsföring osv.

Agneta Månsson får slutligen frågan om hur man använt sig av biblioteksplanens mål i arbetet med verksamhetsberättelsen. Hon svarar så här:

– Att koppla redovisningen av vad vi gjort till biblioteksplanen och dess mål är ett sätt att visa att vi aktivt arbetar efter de mål som politikerna satt upp och att biblioteksplanen är ett viktigt styrinstrument.

Det vore intressant att få ta del av erfarenheterna om hur verksamhetsberättelser i Blekinge, Kronoberg och Kalmar används. Är de bara något som produceras för att i bästa fall nämndens politiker skall läsa dem för att sedan hamna i en pärm? Eller kan det vara så att det finns en tanke om marknadsföring av biblioteket i det som skrivs?

Lars Johansson

Ny på jobbet och i bloggosfären i Nybro

Ny personal
Julia Sallander Hjärtstrand är ny skolbibliotekarie på Paradisskolan i Nybro.

Bloggande
Nybro bibliotek har också börjat blogga, men vi nöjer oss inte bara med en blogg…

Biblanbloggen
är en boktipsblogg som Nybro har tillsammans med Torsås bibliotek för barn och ungdomar på mellan- och högstadiet.

Bokbussblogg
är ett trevligt sätt att få reda på hur det kan vara att jobba på en bokbuss någonstans i sydöstra Sverige. Vi har även bjudit in våra bokbusskollegor så de kan göra inlägg i bloggen.

//Therese Lundblad, Nybro bibliotek

FUTURUM.kom har taxat ut och är på väg att lyfta

FUTURUM.kom är det länsövergripande projekt Länsbibliotek Sydost och Regionbibliotek Kalmar län håller på att starta upp tillsammans med kommunbiblioteken i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. Projektet fokuserar på kommunikation och marknadsföring och på att synliggöra biblioteken.

25 och 26 maj hölls kick-off-konferenser i Växjö och Oskarshamn. Medverkade gjorde Detlef Barkanowitz från Norrbottens länsbibliotek. Uppslutningen på båda platserna var god. I Växjö närmare 50 och i Oskarshamn en bit över 40. 22 av de 25 kommunerna var representerade och vissa bibliotek kunde delta med all personal genom att närvara på båda orterna. Detlef var magnifik; pedagogisk, avslappnad och kunnig och han gav oss många uppslag för det fortsatta arbetet i sydost.  Han betonade flera gånger att en gemensam värdegrund är basen för allt utvecklingsarbete och kommunikationsplanering. Värdegrundsarbetet startas nu upp på biblioteken och pågår fram t o m september.

Projektbloggen FUTURUM.kom är plattformen för arbetet där allt material samlas och diskussioner kan föras.

//Maria Lundqvist

Siffror är inte allt – bildspel på Konsum

Det är viktigt för biblioteken att ha höga utlåningssiffror och många besökare. Det är också viktigt att biblioteket betyder något för dem som kommer till biblioteket. Men detta är mycket svårare att fånga – en del kommer fram i brukarundersökningarna.

Vi har gjort ett försök på Växjö stadsbibliotek att i ett bildspel fånga känslor. De fotograferade personerna säger något om vad biblioteket betyder för dem. Bildspelet visas i visningsskärmar på fyra olika Coop-butiker i sta´n. Vi hoppas naturligtvis på fler besökare och högre utlåningstal och besökare, som berättar om vad biblioteket betyder för dem.

Karin Tunerstedt
Växjö stadsbibliotek