Lättlästdag i Sölvesborg

Sedan flera år tillbaka arrangerar Sölvesborgs Bibliotek & Lärcentrum varje vår en Lättläst-dag. Detta evenemang har arrangerats på lite olika sätt. I år fick ca 60 besökare ta del av hur gruppen NEO, vid Jämshögs folkhögskola, under 45 min dramatiserade bl.a. LL-böcker. Sedan blev det mingel, fika och möjlighet att låna LL-böcker med sig hem.

//Marcus Bernhardsson, studie- och socialbibliotekarie vid Sölvesborgs Bibliotek & Lärcentrum

 

 

Annonser

Betydelsen av högläsning för personer med demens

bodil

Bodil Lindeberg berättar om sitt arbete i Emmaboda.

Bodil Lindeberg är en pensionerad demenssjuksköterska från Karlskrona. Hon har under ledning av professor Bodil Jönsson deltagit i projekt Uppdrag Kunskap som syftar till att tillvara ta den kunskap som äldre vårdpersonal samlat på sig genom ett långt yrkesliv. I projektet valde Bodil Lindeberg att studera aspekter på välbefinnande hos lyssnare och läsare vid frivilliga insatser på demensboenden.

Läskraft! var ett projekt som drevs av Centrum för lättläst under ledning av Catharina Kåberg under åren 2009-2013. Läskraft! arbetade för att rekrytera frivilliga högläsare för personer med demens. När projektet avslutades hade drygt 1000 personer gått utbildning och blivit högläsare. Trots att projektet är avslutat finns arbetsgrupper kvar och jobbar vidare. Bodil Lindeberg tillhör Karlskronas arbetsgrupp och det är med Karlskrona som bas som hon gjort sitt arbete.

Syftet med Bodils studie var

att öka kunskapen om vilken betydelse som högläsning för personer med demens har och även att tydliggöra högläsarens roll under aktiviteten.

Metoden hon använde var att intervjua högläsare och personal samt att sitta med som observatör under högläsningsstunder.

De frågor som studien fördjupar sig i är

  • Vad krävs för att få bästa möjliga utbyte av högläsningsstunden för personen med demens och högläsaren?
  • Vilka reaktioner uppvisar personen med demens i anslutning till högläsningsstunden?
  • Hur upplever högläsaren aktiviteten?
  • Hur hålla Läskraft levande?

När Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg tillsammans med Regionbibliotek Kalmar län i maj i Emmaboda förra året bjöd in medlemmar i de kommunala arbetsgrupperna för lättläst medverkade Bodil och berättade om sitt arbete. Nu är hennes arbete avslutat och här kan du ladda ner rapporten.

Högläsningens påverkan på välbefinnandet är ett område som det behöver forskas mer och skrivas mer kring. Med mer fakta kan argumenten för högläsning vässas, mer resurser avsättas och personer med demens kan därmed få ökad livskvalitet.

//Maria Lundqvist, BiBK

Så tråkigt får jag aldrig! Rapport från konferens

satraktigtCentrum för lättläst och Myndigheten för tillgängliga medier, MTM, var värdar för konferensen Så tråkigt får jag aldrig – om att nå dem som inte läser den 24 oktober i Stockholm. Hastaggen för dagen var #satrakigt och jag kan förstå att den väckte frågetecken för de som inte var där. Men dagen var allt annat än tråkig!

I sin välkomstinledning pratade Ann Katrin Agebäck om Centrum för lättläst uppdrag och satte likhetstecken mellan ökad läslust och ökad livslust.

Niclas Lindberg, generalsekreterare för Svensk biblioteksförening, uppmärksammade att det var FN-dagen och talade om FN:s deklaration för mänskliga rättigheter och UNESCO:s folkbiblioteksmanifest. Det gäller att ha med sig det stora när man ska jobba i det lilla, konstaterade han. Senare samma dag skulle nya bibliotekslagen debatteras i riksdagen där den också antogs. Den nya bibliotekslagen betonar alla biblioteks uppdrag gentemot personer med funktionsnedsättning. Lagen har fått ett utökat användarperspektiv, alla bibliotek ska vara tillgängliga för alla. Folkbiblioteken har ett särskilt ansvar att främja litteratur och läsning och ett ännu mer särskilt ansvar för barn och unga.

Karin Taube är professor emerita vid Umeå universitet och talade med hjälp av whiteboard, datorpresentationen hade hon medvetet lämnat hemma, om läsning och självbild.  En pedagogisk detalj som gick hem hos mig. Hennes presentation innehöll två delar. Hon inledde med att tala om att läsning är en produkt av avkodning och förståelse. Om någon av faktorerna är noll blir det ingen läsning. Avkodning är inte intelligensberoende, däremot har förståelse med begåvning att göra.

Automatiserade processer gör vi med ryggmärgen och hjärnan frigörs för att göra kontrollerade processer samtidigt.  Kontrollerade processer är däremot krävande och det kan vara svårt att göra flera kontrollerade processer samtidigt. Avkodning är en process som först är kontrollerad process men som sedan blir automatiserad. Innan läsningen blir automatiserad är den krävande. Då kan det hända att en del blir ”ungefärläsare”. De läser det de tror att det står för att de vill kunna läsa lika snabbt som andra kamrater.

Sen gick Karin över att tala om självbild som är ett antal värderande attityder mot det egna jaget. Talar vi då om läsning kan vi tala om lässjälvbild som består av värderingar från betydelsefulla andra (föräldrar, lärare) och dagliga erfarenheter (om man känner att man räcker till). En dålig lässjälvbild leder till att man inte tycker om att läsa, man får en negativ attityd och saknar uthållighet. Det finns en klar skillnad mellan pojkars och flickors läsning, pojkar mognar senare än flickor. Det är svårt att läsa när man springer, läsning kräver att man sitter still. Pojkar möter färre läsande manliga förebilder, det finns få män i skolan. Pappor måste också förstå att läsning är viktigt, att det inte är en ”mammasak”. Karin ansåg att Tomas Brolin gjorde många pojkar en otjänst genom sitt uttalande som också var konferensens rubrik.

Vidare konstaterade hon att läsförmågan i Sverige enligt PISA-undersökningar minskar. I Sverige ligger pojkar under OECD-medelvärde, flickorna ligger över. Pojkars inställning till läsning är sämre överallt. Det pojkar vill läsa om är action, fantasy, sport och hobby. Pojkar vill ha böcker med pojkar i huvudrollen och de tre första sidorna viktiga för att fånga intresset. 3 december kommer resultatet av nästa PISA-mätning.

Punkten före lunch tillhörde Jenny Nilsson, MTM, och handlade om den undersökning, Talande böcker och läsande barn, hon gjort om barns syn på talböcker. Med hjälp av fokusgrupper, 51 barn totalt i åldern 9-15 år, gjordes undersökningen. Anna Hampson Lundh från Högskolan i Borås hjälpte till med frågor och analysen.  Det finns inte mycket forsking gjord inom området så här plöjde de viktig mark.

Talboksläsande barn uppskattar att talboken är mobil och de ser talboksläsning som en befrielse. Att hitta böcker att läsa är inte något problem. Det gör de genom föräldrar, vänner, lärare, bibliotekarier, sociala medier, tidskrifter, tv och MTM:s katalog. På biblioteket vill ha uppmärksamhet, tips och hjälp, men inte tillrättavisningar vad gäller bokval. De uppskattar lugn och tystnad.

Undersökningens slutsatser för biblioteken är att betona hur barnen kan använda talböcker och föra en kritisk och reflekterande diskussion kring varför det är viktigt att förmedla talböcker.

Efter lunch följde ett pass där årets bästa lättlästa bibliotek presenterade sig. I år gick utmärkelsen till två bibliotek, Värnamo stadsbibliotek och Polhemskolan i Gävle. På konferensen representerade av Annelie Hermansson och Sara Gagge Framgångsfaktorerna för båda biblioteken är den samverkan de har inom kommunen respektive inom skolan.

Joakim Uppsäll-Sjögren arbetar vid Skriv- och läscentrum vid komvux i Helsingborg. Kommunen har tagit ett helhetsgrepp med att tillgängliggöra material för personer med läshinder. Där har de kommunavtal med Inläsningstjänst för att komplettera MTM. De anpassar också material själva och gör det tillgängligt med hjälp av QR-koder.

Johanna Kristensson, logoped i Halmstad, talade om språkets och läsningens betydelse i samhället. Cirka 20 procent av alla elever riskerar att inte kunna vara en del i det demokratiska samhället. Det förebyggande arbetet och de tidiga insatserna har en avgörande betydelse för en framgångsrik skolgång. Språk-, läs- och skrivutveckling börjar långt innan skolstarten. Den akademiska självkänslan behöver stärkas redan från början, det vill säga innan eleven hunnit misslyckats med sin läsning.

Sen fortsatte Johanna att berätta om appar som alternativa verktyg. Alternativa verktyg fungerar förebyggande, kompenserande och språk-, läs- och skrivutvecklande. Vilket i sin tur ger ökad delaktighet, likvärdighet och tillgänglighet. Det som funkar för en person kanske inte funkar för någon annan. Det är alltid behov, situation och förutsättningar som styr.

Med olika appar kan Ipaden ha talsyntes, ljudande tangentbord, OCR-läsare, daisyspelare, diktafon och skanner. Dessutom till en lägre kostnad än för dator. Det finns appar för talsyntes, taligenkänning, anteckningar, översättning och rättstavning som är användbara för elever med läs- och skrivsvårigheter.

Johanna driver bloggen http://logopedeniskolan.blogspot.se/.

Den som avslutade dagen var Johanna Lindbäck, nybliven läsambassadör. Det här var hennes första föreläsning i rollen. Johanna talade om social läsning, att läsa samma bok och att hjälpa varandra med läsningen. Utmaningen för läraren är att hitta lämpliga böcker. Att som lärare låta var och en välja bok själv att läsa och sen skriva om, är ingen bra metod enligt Johanna. Även Johanna talade om vikten av att skapa manliga läsande förebilder. I skolan är det inte bara svenskalärarna som ska jobba med barns läsning. Det är lika viktigt att matteläraren läser böcker.

Sammanfattningsvis var det en intressant och lärorik konferens där vi fick lära oss mer om läsutveckling, läslust och teknik. De stora utmaningarna ligger nu i hur förbättrar vi statistiken i PISA, hur ger vi barn en bra lässjälvbild, hur skapar vi manliga läsande förebilder och hur använder vi tekniken? Vi vet vad vill och behöver göra men hur gör vi det?

Framsidan var på plats och rapporterade från konferensen, http://www.framsidan.net/2013/10/sa-trakigt-far-jag-aldrig/.

//Maria Lundqvist, Länsbibliotek Sydost

Lättlästverksamheten är utredd

I förra veckan kom Lättlästutredningen (SOU 2013:58). Särskild utredare har varit Göran K Johansson som tillsammans med ett gäng experter haft i uppdrag att se över statens insatser för lättläst och ge förslag på eventuella reformer och prioriteringar på området.

Utredningen innehåller ett omfattande grundmaterial om vad en lättläst text är, olika målgrupper för lättläst, vilka aktörer som finns i dagsläget och vilka behov som finns av offentligt stöd för lättläst.

LLDet konstateras att ”behovet av statliga insatser för lättläst är odiskutabelt. Staten har ett ansvar för att alla med stora svårigheter att läsa får texter som de kan tillägna sig.” Frågan är då bara hur och i vilken omfattning staten ska ta sig an det här ansvaret?

Utredningen delar in målgrupperna i primära och sekundära. Till de primära målgrupperna hör personer med utvecklingsstörning, personer med andra funktionsnedsättningar som påverkar läsförmågan i hög grad och personer med demenssjukdom. De sekundära målgrupperna innefattar personer med enklare former av läs- och skrivsvårigheter, personer som nyligen invandrat till Sverige och som inte kan svenska på grundläggande nivå och personer som är mycket läsovana.

Sammanfattningsvis anser utredningen att statens ansvar för de primära målgruppernas behov av lättläst material, både litteratur och nyhetsinformation är större och bredare. Det gäller både tillgången till olika slags lättläst material, medier och uttryckssätt. De statliga medlen ska i första hand öka deras tillgänglighet och användas för deras behov. För de sekundera målgrupperna är marknaden större och det finns flera privata företag som tillgodoser deras behov. Här ska staten endast producera material i den mån det finns behov som marknaden inte tillgodoser.

Utredningen föreslår bland annat att

  • Centrum för lättläst avvecklas och att verksamheten förs över till Myndigheten för tillgängliga medier, MTM.
  • Ett nationellt kunskapscentrum för lättläst ska inrättas inom MTM.
  • I första hand ska kunskapscentrets arbete riktas mot de primära målgrupperna.

Det är synd att utredningen sätter olika målgrupper mot varandra. Alla som har behov att lättlästa texter ska få tillgång till det på den nivå som krävs. Lättlästa böcker kan fylla en viktig funktion för personer som håller på att lära sig svenska. Här tänker jag på det framgångsrika arbete biblioteket i Strängnäs gjort med LL-cirklar. Att lita på kommersiella krafter i det här fallet kan vara vanskligt. I den nya bibliotekslagen står det särskilt uttalat att biblioteken ska tillhandahålla litteratur på lättläst svenska. Biblioteken måste ju kunna lita på att de får tillgång till den litteratur och de resurser som de behöver.

//Maria Lundqvist

P.S. Ett faktafel har smugit sig in på s. 76. Den lättlästa bokmässan i Växjö hålls vartannat år. 2010 var första gången, 2012 andra och 2014 blir nästa tillfälle.

 

Om talböcker, tillgänglighet och dyslexi

Här är lite smått och gott som jag samlat på mig den senaste tiden när jag läst bloggar, e-postlistor och tidskrifter.


Talböcker

vad är talböckerFör den som vill lära sig om talboksarbete på bibliotek kan jag rekommendera boken Vad är talböcker? : att arbeta med talböcker på biblioteket av Anna Gustafsson Chen. Anna arbetar på Myndigheten för tillgängliga medier, MTM, och boken innehåller det mesta du behöver veta om talboksverksamhet, som till exempel grundläggande fakta om talböcker, vilka som får låna och hur de produceras. Här finns också tips på hur du kan skylta och marknadsföra böcker. En perfekt bok för den som är ny på biblioteket eller vill fräscha upp sina kunskaper. Boken är utgiven av BTJ Förlag.

Talande_rapport_webb_186I rapporten Talande böcker och läsande barn. Barn berättar om talboksanvändning redovisas en undersökning kring hur barn upplever talböcker och bibliotekens service. Det är Anna Hampson Lundh från Högskolan i Borås som sammanställt och analyserat. Materialet samlades in av MTM:s medarbetare i form av nio fokusgruppsamstal. Rapporten kan laddas ner eller beställas på MTM:s webbplats.


Tillgänglighet

byggikappÄven om den inte är helt ny så vill jag ändå slå ett slag för boken Bygg ikapp : för ökad tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättning av Elisabet Svensson som kom i ny utgåva ifjor. Boken är en guldgruva i arbetet att åstadkomma en tillgänglig och användbar miljö. Det är en handbok och uppslagsbok som innehåller gällande regler och exempel på lösningar. Ett referensverk för den arbetar med och är intresserad av tillgänglighet. Boken är utgiven av AB Svensk Byggtjänst.

Den 13-14 juni arrangerade Nota (den danska motsvarigheten till MTM) och DAISY Consortium en internationell konferens i Köpenhamn. Under konferensrubriken Future Publishing and Accessibility gavs ett antal föreläsningar och seminarier för att belysa behovet av tillgänglig information för personer med läshinder. Här finns presentationer och bilder från dagarna.

Svensk Biblioteksförening lämnade i början av juni sitt remissvar avseende EU-kommissionens förslag till direktiv om tillgängligheten till offentliga myndigheters webbplatser. Här är förslaget och här är Biblioteksföreningens remissvar.

Lättläst
En sammanfattning av regeringens proposition 2012/13:147, dvs den nya bibliotekslagen, finns också på lättläst. Enkelt och lättförståeligt. Du hittar sammanfattningen här.

Dyslexi
Det finns många appar som är användbara för personer med läs- och skrivsvårigheter. På Skrivknutens sida finns grundläggande information om smartphones, surfplattor och appar.

appelboken_omslagBoken Vad alla bör veta om läs- och skrivsvårigheter i en digital värld skriven av Torbjörn Lundgren och Karn Ohlis har nyligen kommit ut. Boken utgår deras tidigare bok Vad alla bör veta om läs- och skrivsvårigheter men med ett innehåll anpassat till en värld med datorer, surfplattor och smarta telefoner. Boken kan beställas från Dyslexiförbundet FMLS.

Den europeiska dyslexiorganisationen EDA arrangerar sin fjärde internationella dyslexikonferens 20-22 september i Växjö. Det är Linnéuniversitetet som är värd för konferensen. Det är möjligt att anmäla till bara en av dagarna. Här har du chansen att få träffa människor från hela världen som arbetar inom dyslexiområdet. Läs mer här!

//Maria Lundqvist

Fånga nya låntagare med lätta texter!

Information på lättläst och lättlästa böcker angår många. Ungefär 25 % av Sveriges befolkning har svårigheter att tillgodogöra sig innehållet i en dagstidning. Cirka 10 % har stora svårigheter att göra det. Det är personer med läs- och skrivsvårigheter och dyslexi, invandrare, äldre, ovana läsare, personer med intellektuell funktionsnedsättning m fl. För dessa är tillgången till lättläst information och litteratur en tillgänglighetsfråga – det handlar ytterst om jämlikhet, integration och demokrati. Och här spelar biblioteken en avgörande roll. Men hur gör man för att fånga nya låntagargrupper?

Detta kommer dagen i Emmaboda 8 februari handla om. Medverkar gör personal från Centrum för lättläst. Från Norrköping kommer bibliotekschefen Birgitta Hjärpe och bibliotekarien Ingela Karlsson. Norrköping utsågs 2009 till Bästa lättlästa bibliotek. Medverkar gör också författaren Malin Lindroth.

Dagen vänder sig till alla som arbetar på folk-, skol- och gymnasiebibliotek och arrangeras i samverkan mellan Länsbibliotek Sydost och Regionbibliotek Kalmar.

Inbjudan och program

Handlingsplan/tipskatalog för arbetet med lättläst på bibliotek

Anmälan via formulär

Välkomna!
Lars Johansson

Bokmässan om LättLäst i Växjö blev succé

FUB var motorn i den Bokmässa om LättLäst som arrangerades i Växjö Folkets Park nyligen. Bland utställarna fanns förstås Centrum för LättLäst men också Växjö stadsbibliotek. Antalet besökare under dagen blev hela 600 – detta vet man säkert eftersom varje besökare också fick en lott; det gick åt 600.

Tillgången till lättläst litteratur och information är en fråga om tillgänglighet och ytterst om jämlikhet. Målgruppen är mycket bredare än dem som FUB verkar för. Cirka 25% av dem som bor i Sverige har svårt att läsa och förstå en ”vanlig” text. Därför var det glädjande att så många nya svenskar (SFI-elever) och representanter för olika invandrarföreningar tillhörde mässbesökarna.

Förmodligen var det första gången en LL-mässa arrangerades utanför Stockholm. FUB har ambitionen att göra den till ett återkommande inslag i Växjö.

Här kan du se några bilder från mässan (pdf).

Lars Johansson