Konferensrapport: I medborgarnas tjänst? Mediestrategiskt arbete på bibliotek

Göteborgs bibliotekI hörsalen på Göteborgs stadsbibliotek samlades den 12 maj 90 personer för att delta i konferensen I medborgarnas tjänst? Mediestrategiskt arbete på bibliotek. Även undertecknad var på plats och fick ta del av en dag som var engagerande från första till sista stund. Syftet med dagen vara att på olika sätt belysa strategiska frågor i folkbibliotekens mediearbete.

 Åsa Söderlind och Gullvor Elf från Bibliotekshögskolan inledde med kartläggningen de gjort över bibliotekens mediestrategiska arbete utifrån normerande dokument. Det här var samma presentation de nyss gjorde på Biblioteksdagarna i Lund. Därför hänvisar jag till det inlägget jag gjorde därifrån för den här punkten.

Gävle bibliotek har som första kommunbibliotek i Sverige en inköpspolicy för medier som är säkerställd ur ett jämställdhets- och likabehandlingsperspektiv. På plats var Petra Jonsson för att berätta om den.

Deras utgångpunkt var att utlån till pojkar minskade medan det ökade lite för flickor. De utgick från tre frågeställningar: Köper vi in ”rätt” medier?, Får pojkar/flickor likvärdigt bemötande? och Hur exponerar vi medier i biblioteket? De började med att titta på inköpspolicy utifrån de sju diskrimineringsgrunderna samt utifrån könsnorm, heteronorm, funktionsnorm, åldersnorm, vithetsnorm och kristendomsnorm.

Gävles mediepolicyNär de tog fram inköpspolicy 2013 hade de en gammal från 2006. Den gamla var längre och mer detaljerad medan den nya ryms på en sida.

Hur håller de policyn vid liv? Vägledning finns för inkluderande verksamhet som är kvalitetssäkrad ur ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv. Vägledning finns också för vad jag som medarbetare och vi som arbetsgrupp ska göra.

De har vant sig av vid att fråga det till en pojke eller flicka när någon vill ha boktips och att inte gå till lättlästhyllan direkt med barn som inte har svenska som modersmål.

Nyttan för medborgarna är att utbudet möter de olika behov som finns hos medborgarna, bibliotekens personal har kompetens och att biblioteken är inkluderande och välkomnande

Ett exempel på kompetensutveckling är föreläsningen de hade med Joanna Rubin Dranger med rubriken Visuell makt. Toalettsymboler, hakkors, berusade gorillor, Mona-Lisa. Föreläsningen finns på Youtube.

Annette JohanssonEfter lunch var det dags för Annette Johansson att prata om flytande bestånd utifrån de två utredningar hon har gjort tillsammans med Nils G Storhagen.

Annettes definition på flytande bestånd är

  • En mediestrategisk metod som utgår ifrån hur användarna lånar och lämnar medier inom en avgränsad biblioteksstruktur.
  • Mediet stannar kvar på det bibliotek där det återlämnats, oavsett på vilket bibliotek mediet lånats eller vilket bibliotek som köpt in mediet.
  • Mediet blir kvar på det återlämnade biblioteket till dess att det lånats av en användare på detta bibliotek eller reserveras och skickas till annat bibliotek för utlån.

Var började flytande bestånd? Australien var först år 2004 och för Sveriges del Stockholms stadsbibliotek 2008, Helge-biblioteken 2010 och folkbiblioteken i Göteborg 2011.

Vilka medier kan flyta? Det kan vara alla medier eller avgränsat till, vissa medietyper, vissa genrer, både barn- och vuxenmedier, vissa språk eller nyutgivna titlar.

Varför införs flytande bestånd?

  • Erbjuda användarna ett jämlikt och varierat medieutbud
  • Låta medieflödet styras utifrån användarnas behov
  • Öka användandet av mediebeståndet
  • Minska manuella hanteringen av återlämnade medier
  • Begränsa antalet medietransporter/minimera den tid medier befinner sig under transport mellan bibliotek.

För Stockholms stadsbibliotek, som Annette undersökt, blev resultatet

  • Tydlig ökning av utlån av medier som var flytande (deckare, fantasy, ljudböcker, skönlitteratur)
  • Ökningen återfanns på alla bibliotek
  • Ingen ökning av reservationer generellt, inte heller av flytande medier
  • Men transporterna ökade på grund av felskickade medier, bulken, böcker för katalogisering

Det andra undersöka biblioteket är Göteborg och där blev resultatet

  • Alla medier var tillgängliga för alla invånare oavsett vilket bibliotek som köpt mediet
  • Utbudet ökade, men graden av tillgänglighet varierade
  • Medieflödet styrdes i hög grad av användarna, vilket i sin tur ledde till obalanser i flödet. Ex 300 m2, överskott i beståndet
  • Flytande bestånd hade ingen större påverkan på transporterna

Varför uppstår obalanser i flytande bestånd? Flytande bestånd är en användarstyrd metod där användarna reglerar obalansen genom att reservera medier till ett visst bibliotek. Också att användarna lämnar tillbaka medier på biblioteket som har inkast eller generösa öppettider.

För- och nackdelar för användaren

  • Ökad variation i det lokala bibliotekets medieutbud
  • Ökad tillgänglighet genom att själv kunna välja bibliotek för såväl utlåning som återlämning
  • Svårt att orientera sig i utbudet på grund av olika märkning
  • Kan medföra ökat behov av att reservera enskilda titlar
  • Medier på annat språk än svenska cirkulerar mindre jämfört med andra flytande mediekategorier
  • Barnens medieutbud och möjligheter att reservera

För- och nackdelar för biblioteken

  • Ökad variation
  • Fler användare mer nöjda med lokala medieutbudet
  • Trångt i hyllan
  • Sällan nya titlar på hyllan
  • Det fysiska medieutbudet utarmas
  • Svårt att hålla ihop titlar som ingår i serier
  • Svårt att få överblick över vilka titlar som köpts in lokalt
  • Rörigt på grund av olika genremärkningar

Några av Annette lärdomar från utredningarna är

  • Användarstyrda tjänster styrs av enskilda användares val
  • Flytande bestånd löser inte allt. Ökad spridning och användning av medier på andra språk än svenska kräver fler insatser av biblioteken än flytande bestånd.
  • Det totala utbudet medier samt principer för inköp påverkar balanser/obalanser i flytande bestånd
  • Flytande bestånd är inte ett eget slutet kretslopp, utan påverkas av olika faktorer runt omkring

Konferensen fortsatte på temat flytande bestånd och Linda Oderbrant från biblioteket i Strömstad berättade om deras erfarenheter från norra Bohuslän där de haft flytande bestånd i fyra år. Till skillnad från erfarenheterna i Göteborg och Stockholm har det inte varit kontroversiellt utan det har fungerat bra.

Inom biblioteken i norra Bohuslän finns ett tjugoårigt samarbete i olika biblioteksfrågor som gemensamt datasystem, gemensamt lånekort och transporter mellan huvudbiblioteken.

De började med flytande bestånd för att öka tillgängligheten till det samlade beståndet, utöka populära avdelningar med nya böcker, synliggöra det som finns på andra bibliotek och minska transporten mellan biblioteken. De började med en testperiod år 2010 med Daisy, ljudböcker för vuxna och dvd. Det här var de nöjda med och 2013 utökade de med storstilböcker, ljudböcker för barn, biografier och all fack för vuxna som inte har särskild placering.

Fördelar för låntagare är att de hittar ”nya” titlar på hyllan och medier är mer tillgängliga. Nackdelar att de måste vara mer aktiv i katalogen (söka och reservera) och att datorovana kan missgynnas.

Fördelar för personalen är nöjda låntagare, mindre jobb med reservationer till storläsare och ändrat synsätt på medier. Transporten har minskat men inte mycket. Nackdelar är att det är svårare att se vad man har, svårare att se vem som ska köpa in fler ex av populära titlar och de får jobba mer aktivt med beståndet.

Framgångsfaktorer är de är vana vid samarbete, är likvärda kommuner vad gäller storlek, invånare och behov, relativt få kommuner som ingår i förbundet och att de började i liten skala och utökade successivt.

Annhild och KatinkaDagens två avslutande punkter var på temat regional samverkan. Katinka Borg och Annhild Ottosson från Länsbibliotek Jönköping inledde med en historisk exposé om svårigheterna de haft att få till ett läns- och kommunöverskridande samarbete genom åren. I Jönköpings län finns 60 folkbiblioteksenheter. Men nu har omvärlden tvingat fram ett förändrat förhållningssätt. Bland annat påverkar den nya bibliotekslagen och det faktum att Jönköping inte längre är värdbibliotek. En regional biblioteksplan för Jönköpings län är framtagen. De har låtit göra några utredningar om bland annat mediesamverkan. Utifrån det här har de stärkt upp bibliotekschefsnätverket som numera träffas en gång i månaden.

Det här har gett resultat. Nu finns nätverket Bibliotek i samverkan som består av Aneby, Nässjö, Eksjö, Sävsjö och Vaggeryd där en processledare är spindeln i nätet och GGV som är Gnosjö, Gislaved och Värnamo tillsammans.

Mycket av samverkan gäller kring mångspråk. Diskussioner förs kring transporter. Vad ska transporteras? Så lite som möjligt, helst.

Annhild och Katinka vill få igång fler processer. De sätter frön och plantor. Ett frö som håller på att bli en planta är att länet vill bli ett Librisregistrerande län. Ett annat är att de anställer en projektledare för Koha som börjar i juni.

Deras avslutande ord var: Ting tar tid!

Dagens avslutande punkt var från Skåne där de 2013 genomförde en ny modell för regionalt mediesamarbete. Annelien van det Tang Eliasson från Region Skåne berättade om hur det gått till. Modellen föranleddes av en utredning av Annette Johansson som förespråkade en omfördelning av regionala resurser från administration av fjärrlån till samverkan och utveckling.

Det förändrade arbetssättet fokuserar på medier och metodik, infrastruktur samt utveckling och utvärdering och har gett ett förändrat bibliotekslandskap i Skåne med de delregionala områdena Skåne NV, Skåne NO och Skåne SO.

2013 genomfördes 11 projekt i sammanlagt 27 kommuner och 2014 5 projekt i 24 kommuner. Förutom mediesamarbete fokuserar flera av projekten på mångspråkig biblioteksverksamhet då nästan 20 procent av Skånes befolkning är födda utomlands.

Annelien konstaterar att utvärdering av modellen visar att mediesamverkan funkar bäst där det finns katalogsamverkan och att projektstöd gett nya sätt att testa.

Det här var en ovanligt fullmatad konferensdag och jag hade kunnat skriva ännu mer under varje punkt. Istället hänvisar jag till de medverkandes presentationer som är väldigt informativa och lättillgängliga för den som inte var med. Ett stort tack till arrangörerna Kultur i Väst och Göteborgs stadsbibliotek för en väl genomförd dag.

//Maria Lundqvist, Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg

 

 

 

 

 

 

Intryck från Biblioteksdagarna 2015 – del 4

Medieplaner och medieplanering verkar vara ett ämne som intresserar många. Workshopen Mediestrategiskt arbete – hur går vi vidare? som hölls på onsdagseftermiddagen på Biblioteksdagarna 2015 var fylld till bristningsgränsen. Med tanke på den utredning om vårt mediesamarbete som Annette Johansson gjorde på uppdrag av Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg kändes det självklart för mig att delta.

VI-ARBETAR-I-MEDBORGARNAS-TJANST-209x278Ledare var Åsa Söderlind och Gullvor Elf från Högskolan i Borås som i fjor fick i uppdrag av Svensk Biblioteksförening att med bakgrund i manifesten från IFLA undersöka manifestens ställning på biblioteken. Uppdraget var att kartlägga hur biblioteken i sin medieplanering förhåller sig till och lever upp till manifesten.

I kartläggningen har 65 medieplaner, nyare än fem år, analyserats, både från folk- och universitetsbibliotek. Till det här har 21 kvalitativa intervjuer med personer från olika bibliotekstyper gjorts. Därefter gjordes analys av medieplaner och intervjuer relaterat till normerande dokument som manifest och lagstiftning. Analysen relaterar till en teoretisk diskussion om urval och censur (frihet från) respektive frihetsbegreppet (frihet till).

Trender i praktiken som kartläggningen visar är

  • Patron driven acquisition på forskningsbibliotek
  • Flytande bestånd, både folkbibliotek och forskningsbibliotek
  • Skaparbibblan/makerspaces
  • Regionala samarbeten som kräver nya mediestrategier
  • Effekterna av inköp av e-medier. 95 % digitalt på forskningsbibliotek och 10 % på folkbibliotek.
  • Förändringar i medieprocesser, t ex profilköp, färre personer delaktiga i inköpen, nya tjänster som mediestrategier och nya företeelser som bulkköp.

Märks manifesten? Nja, är svaret på det. De frågor som manifesten tar upp är högst närvarande i det vardagliga biblioteksarbetet och i medieplan men ett aktivt förhållningssätt till själva texterna saknas. Huvudmannens strategier är oftast viktigast. Tydligast är detta på universitet- och högskolebibliotek.

Dilemman som biblioteken ställs inför i mediearbetet är

  • Kvalitet och allsidighet, yttrande- och informationsfrihet, censur, objektivitet och neutralitet.
  • Informationsfriheten och dess gränser. Gränsen för vad man inte förvärvar och motiveringen till denna gräns.
  • Vad är censur och vad är urval? Olika synsätt finns.
  • Hur representera mångfald på bibliotek?
  • Kontroll eller inte kontroll över urval och mediebestånd.

Det tydligaste dilemmat enligt Åsa och Gullvor är informationsfriheten och viljan att arbeta mot främlingsfientlighet och rasism.

I materialet kunde de se fem olika förhållningssätt/strategier

  • Att stanna kvar på den retoriska nivån
  • Att säga JA och hålla fast vid principen om informationsfrihet
  • Att säga NEJ – att vilja ha en tydligare gräns
  • Kompromiss
  • Dialog

Vad gäller kvalitetsbegreppet finns det en pragmatisk inställning till och stort utrymme för fri tolkning till begreppet och en stor tillit till användarens tolkning. Men det finns ett övre och ett undre läge i de flesta fall. Olika inställning för fack- och skönlitteratur. Folkbibliotek tänker mer på kvalitetsbegreppet.

Hela kartläggningen finns att läsa här.

Den 20 oktober bjuder BiBK in till en dag om medieplaner och medieplanering. Då kommer bland annat Åsa och Gullvor att vara där och berätta om kartläggningen och det mediestrategiska arbetet på bibliotek. Skriv in datumet i din kalender om du tycker det här låter intressant. Mer information om dagen kommer.

//Maria Lundqvist, Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg

 

Pernille Schaltz i Växjö

Pernille Schaltz

Pernille Schaltz

I fredags föreläste Pernille Schaltz, områdeschef för Köpenhamns Hovedbibliotek, på Växjö stadsbibliotek och samlade en stor skara av kulturpolitiker, bibliotekspersonal och studenter. Hon talade om det förändringsarbete som sker vid Köpenhamns bibliotek och som väckt samma heta debatt som den vi sett kring Malmö bibliotek i sommar.
Läs vår sammanfattning av föreläsningen (pdf) och den debatt som följde.

Pernille Schaltz presentation.

Mediegruppen
Växjö bibliotek
gm Karin Vikström

Är det trångt i hyllan?

Trångt i hyllan eller ett väl genomtänkt bestånd? var rubriken på ett fulltecknat seminarium som hölls i Katrineholm den 2 april. Kan man ägna en hel dag åt bara gallring? Ja, det kan man! Frågan belystes ur  synvinklar som varför biblioteken måste gallra men också hur och våndan med det. Vi fick oss till livs att

  • Det är riskfritt att gallra! Sveriges depåbibliotek tar hand om det som är värt att spara!
  • Böcker ska inte dominera biblioteksrummet!
  • Biblioteket ska vara en mötesplats och inte en minnesplats!
  • Gallra är smärtsamt!
  • Vi har det i generna att samla!
  • Vi är bra på att skapa rutiner för bevarande!
  • Utlånet ökar när man gallrar!

Läs min rapport (pdf) från dagen om du vill veta mer. Titta gärna in på seminariebloggen, där finns mer att läsa om gallring.

//Maria Lundqvist

Biblioteken är snarare arkiv än museer

Kul, kul med Christer Bergqvists inlägg Folkbibliotekens stora utmaningar och den debatt som sedan följde! Christer listar där ett antal förhållningssätt han anser bör anammas för att biblioteken skall ”överleva och inte bara bli museiföremål”. Museer är väl inte biblioteken, i alla fall inte ännu; snarare är flera av dem till funktionen ett slags arkiv.

Jag vill därför lägga till en punkt på Christers lista om en förändring som måste ske, i anslutning till den om att ”Fokus måste skifta från boksamlingarna till kund”:

Biblioteken måste få en mediehantering värd namnet, där varje bibliotek under, säg en treårsperiod, fördubblar (minst) sina cirkulationstal.

Ett cirkulationstal är antalet lån dividerat med mediebeståndet. Man får då en genomsnittssiffra på hur ofta en svartsskriftsbok varit utlånad under ett år. Jag avser alltså här de tryckta medierna och då framför allt böcker.

För snart 20 år sedan infördes begreppet cirkulationstal på allvar i Sverige. Introduktören var Anna–Lena Höglund, på den tiden länsbibliotekarie i Kalmar. Genom hennes försorg föreläste professorn i Information management vid Birmingham Polytechnic, Nick Moore, i ämnet. Platsen för denna bibliotekshistoriska händelse var – Emmaboda.

Detta skapade sedan för en tid en väckelserörelse i Bibliotekssverige. Bland de kringresande predikanterna märktes förstås Anna-Lena själv, men också såväl nuvarande stadsbibliotekarien i Örebro, Christer Klingberg, som dåvarande bibliotekarien i Hylte/Halland, Eja Pedersen. Många var de som lät omvända sig och blev döpta.

Ambitiösa lokala projekt såg dagens ljus, men ofta gick man vilse i alltför mycket detaljerade mätformler och decimaler. Det hela handlar ju egentligen bara om något så basalt som att minska (det inaktiva) bokbeståndet och öka utlåningen.

Efter det på sin tid uppmärksammade GÖK-projektet (där som en del av er kanske minns Kalmar stadsbibliotek deltog) poppade frågan om mediehantering då och då upp igen; de nu i anden ljumma blev åter för en tid frälsta, men snart återgick allt till den gamla vanliga lunken. Det vill säga: Gallring och översyn av bestånden skedde på sin höjd under någon lugn vecka i sommarens semesterperiod.

Att det är på det sättet framgår tydligt om man tittar på cirkulationstalen för biblioteken i Kronoberg och Blekinge (2007 års siffror). Jag tror tyvärr inte situationen är särskilt annorlunda i Kalmar län, eller någon annanstans, för den delen.

Högsta totala cirkulationstal (bokbeståndet exkl. referensbestånd) är 1.83. Lägsta är – håll i er nu! – 0.81. I dessa siffror är barnböckerna inräknade. Om man enbart tittar på vuxenbeståndet blir resultatet än mer sorgligt: Högsta talet är 1.33, det lägsta – håll i er igen! – 0.57. Cirkulationstalen för barnböcker är något roligare: Det högsta 2.89, men det lägsta bara 1.08.

Tänk efter! Vad säger ett cirkulationstal på 1.0?

Det säger att en bok i beståndet är genomsnittligt utlånad fyra veckor under ett år. 48 veckor står den genomsnittliga boken kvar på hyllan.

Ingen som arbetar på något av regionens folkbibliotek kan vara helt ovetande om detta. Ingen finns väl heller som inte känner till enkla metoder i mediehanterings- och gallringsarbetet. Vill man fräscha upp sina kunskaper finns väl alltid den senaste boken i ämnet av Anna-Lena Höglund och Christer Klingberg någonstans i magasinet.

Under de perioder av akut mjältsjuka och svartsyn som stundom hemsöker mig tänker jag: Om kommunens revisorer fick nödvändiga kunskaper om vad ett cirkulationstal är, vad skulle de då ha att säga om hur biblioteket förvaltar kommunal egendom och skattemedel?

Jag har inte viskat i örat på någon revisor – ännu. Vi får väl se hur det blir med den saken framöver. Men hursomhelst: Gack ner med er och börja i magasinen redan på måndag. Bara allt det som inte varit utlånat de senaste fem åren bör väl bli en bra början.Och reflektera och tyck. Och skriv om det. På den här bloggen.

Lars Johansson

”Finns det ett liv bortom boklistorna?”

Länsbibliotek Sydost arrangerade den 1 april i Ronneby en inspirationsdag om mediehantering under rubriken ”Finns det ett liv bortom boklistorna?”. Syftet med dagen var att diskutera, byta erfarenheter och få inspiration till arbetet med mediehantering på biblioteket. Som inspiratör hade Maria Ehrenberg från Östra Göinge bjudits in.

Läs mer i anteckningarna (pdf)

/Maria Lundqvist

Den långa svansen

2004 myntade Chris Anderson uttrycket The long tail i en artikel. Utifrån den skrev han en bok som ifjor kom ut på svenska, som fått behålla den engelska titeln Long tail. Trots att boken handlar om företagsekonomi finns här intressanta tankar som går att föra över till bibliotekssammanhang.

Utgångspunkten för begreppet är att vi går från en massmarknad till en nischkultur. Topplistorna minskar i betydelse, allt fler nischade tv-kanaler dyker upp och på Internet finns musik, böcker och film tillgängligt i varje tänkbar obskyr genre. Vi har en obegränsad och ofiltrerad tillgång till media.

Den långa svansen
Den vertikala axeln visar antalet sålda/utlånade ex och den horisontella antalet ex. (Klicka på bilden för att göra den större).

Traditionell handel är bunden till en lokal kundkrets. Näthandeln är tillgänglig för alla överallt. Via näthandeln kan nischerna växa och hitta nya konsumenter. Det ekonomiska värdet av försäljningen av hittar är mindre än den sammanslagna försäljningen av icke-hittar. Det är icke-hittarna som är den långa svansen, det som säljs i få exemplar. Och det är här som biblioteken kommer in. Tillsammans med näthandeln har biblioteken en lång svans i form av ett brett och djupt utbud av media. Något som den traditionella handeln inte kan tillhandahålla eftersom det kostar för mycket att lagerhålla. Den långa svansen är folkbibliotekens affärsidé!

Hur kan biblioteken förhålla sig till och marknadsföra den långa svansen? Hur mycket av ”hittar” och ”icke-hittar” ska finnas? Betyder det här att vi ska sluta gallra? Knappast, det är KB som står för den längsta svansen och på övriga bibliotek utgör fjärrlån en del av den långa svansen.

Boken finns som pocket. Köp några stycken, läs och diskutera betydelsen av den långa svansen på biblioteket!

/Maria Lundqvist