Nyttan med databaser?

Ja, det är det kanske något bibliotek som ställer sig den frågan emellanåt. Jag gjorde det själv när jag samanställde statistiken för de databaser som Länsbibliotek Sydost subventionerar. Det är inte den exponentiella kurva som jag hade önskat. Istället är det överlag en ganska rak kurva, någon minskar till och med lite, andra ökar lite. Länsbibliotek Sydost tycker det är viktigt med tillgången till databaser och nättjänster och vill fortsätta stödja biblioteken i arbetet med att ge användarna tillgång till digital information. Precis som vi gör med annan media.

KULDA 10 år
I år är det 10 år sen KULDA bildades.  Några av er var kanske med på den tiden. Jag var det i alla fall. KULDA bildades för att pressa priserna på utvalda betaldatabaser för folk- och skolbibliotek. Många abonnemang, både på läns- och kommunnivå tecknades. Bengt Källgren åkte runt i landet med KULDAs metodhandbok för att få fart på nya arbetssätt. Mycket har hänt i den digitala världen sen 2001. Och ändå känns det som om vi borde ha kommit längre. Vad beror det på?

Varför betaldatabaser?
Det är inte alltid det räcker med Google. Det behövs komplement till de fria resurserna på nätet. Betaldatabaser har ett kvalitativt innehåll med känd avsändare. Någon har skapat databasen för ett särskilt syfte och med ett avgränsat innehåll. Att vara informationskompetent är bland annat  att vara bekant med databaser. Vi kan hämta stöd för tillgången till databaser på bibliotek i bibliotekslagens § 2.

Problemet?
Faktum kvarstår. Användningen av databaser på biblioteken är låg. Vad beror det på? Det kan finnas en rad orsaker.

  • Bristande marknadsföring. Att nå ut med budskapet om databaser är ofta en utmaning. Vilket marknadsföringsmaterial bistår leverantören med? Vad
  • Googles dominans. Det är så lätt att nöja sig med de första träffarna i en Google-sökning.
  • Bibliotekspersonalens kännedom. Är man säker på sina redskap använder man dem oftare och mer ledigt. Då är det enklare att i sin tur lära användarna.Det gäller för att lotsa rätt användare till rätt databas och att ge användarna tillgång till databaser i de sammanhang de behöver dem.
  • Oklara målgrupper. Alla databaser har inte en given målgrupp. Det gäller att hitta målgruppen och rikta marknadsföringen mot den.
  • Gränssnittet. Om gränssnittet är krångligt är det stor risk att användaren ger upp tidigt. En engelskspråkig databas kan för vissa vara ett hinder.
  • Tekniken. Det kan vara ip-kopplingar som inte funkar, länkar som  är trasiga eller lösenord som är försvunna. Dessutom, att kunna använda databasen hemifrån är en fördel men det är inte alla leverantörer som erbjuder den möjligheten.  Det ska vara så enkelt som möjligt att få tillgång till databaserna och att komma igång att använda dem.
  • Tillgängligheten. Fungerar databasen för den som till exempel använder skärmläsare eller punktskriftsdisplay?

Lösningen?
Givetvis finns det sätt att gripa sig an problemen ovan.

  • Marknadsföra databaser på webben, i nyhetsbrev, i bibliotekslokalen, i informationsdisken.
  • Se till att det finns marknadsföringsmaterial efter de behov som finns.
  • Erbjud personlig visning.
  • Lyfta fram sidan för databaser och göra den lättbegriplig och tilltalande.
  • Hitta nya målgrupper och ta kontakt med dem.
  • Lägga databaser i anslutning till katalogen.
  • Göra instruktionsfilmer eller använda sig av redan gjorda.
  • Ha hyllpratare på strategiska ställen.
  • Se till att bibliotekspersonalen regelbundet utbildas och uppdateras.

Nästa år när jag sammanställer hoppas jag kunna utbrista: Äntligen, ett trendbrott verkar vara på väg!

//Maria Lundqvist

Annonser

Att synliggöra bibliotekens nättjänster

Den här veckan pågår en nättjänstkampanj för personalen på kommunbiblioteken i Blekinge och Kronoberg – Vi sparkar igång nättjänståret 2010! Genom lokala möten och aktiviteter fräschas kunskaper upp och  frågan om hur biblioteket ska arbeta med nättjänster under året aktualiseras. Till sin hjälp har biblioteken bl a de instruktionsfilmer som Länsbibliotek Sydost spelat in.

Länsbibliotek Sydost subventionerar några nättjänster åt biblioteken. För dessa har jag tagit fram statistik. Det gör jag varje år. När jag jämför siffrorna med förra årets pekar dessvärre användningen neråt i flera fall. Och det är ju inte i den riktningen vi vill att det ska gå. Nu har jag inte statistik för andra nättjänster som biblioteken abonnerar på. Är det någon som vet hur det ser ut för övrigt? Finns det nättjänster som ökar i användning?

Vad kan det finnas för anledningar till de sjunkande siffrorna? Är urvalet det rätta? Är gränssnitten för svåra? Är bibliotekets webb förstahandsvalet för den som vill söka information? Hur marknadsförs nättjänsterna på biblioteket och på webben? Hur långt ner i sidstrukturen finns nättjänsterna? Syns de enskilda nättjänsterna på andra sidor på webbplatsen där de är relevanta? Givetvis spelar Googles enkelhet in här.

Just det med webben ser jag som en mycket viktig punkt. Hur synliga är bibliotekens nättjänster på webben? När användaren väl hittar fram har många bibliotek en A-Ö-lista över de nättjänster som finns. Ofta är det Alex som ligger överst och Zeteo sist. Det är som att sätta alla böcker alfabetiskt på hyllorna utan att systematisera dem. Och det skulle inget bibliotek komma på tanken att göra! Detsamma gäller för nättjänsterna. Ska de bli synliggjorda spelar det mindre roll vilken namn de har. Vad säger namnen Alex och Zeteo egentligen? Det som ska lyftas fram är innehållet och då med tydliga ämnesingångar.

Bra exempel på hur det kan se ut finns på Karlskrona stadsbibliotek, Karlshamns stadsbibliotek och Sölvesborgs stadsbibliotek. Och så här visar Stockholms stadsbibliotek och Halmstads stadsbibliotek upp sina nättjänster. Har du något annat exempel?

Med projekt Futurum.kom kommer förhoppningsvis synligheten och användningen att öka.

Hur jobbar du på ditt bibliotek med marknadsföring av nättjänster?

//Maria Lundqvist

Uppmärksammade instruktionsfilmer

Instruktionsfilmerna som Länsbibliotek Sydost och Regionbibliotek Kalmar gjorde ifjor med anledning av kampanjveckan för nättjänster i höstas har uppmärksammats i olika sammahang utanför våra län.

På KULDAs webbplats finns en länk till filmerna på servicewebben, längst ner. I förra veckan medverkade jag på en nättjänstträff arrangerad av Länsbibliotek Östergötland och berättade om hur och varför vi gjort filmerna. Även EBSCOhost har frågat om de kan få länka till filmer. Och givetvis får de det! Det är alla välkomna att göra!

När jag ändå är inne på ämnet nättjänster kan jag berätta att jag sammanställt statistik för 2007 och 2008 för de nättjänster Länsbibliotek Sydost subventionerar åt biblioteken. Glädjande nog har användningen ökat för det flesta tjänster och på de flesta bibliotek. En viktig faktor i att öka statistiken är tillgängliggörandet för användarna, både på biblioteket och hemifrån. Det måste vara enkelt att hitta fram till nättjänstern på bibliotekswebbarna och det måste finnas kom-i-gång-hjälp till hands. Givetvis är det också viktigt att personal använder och är bekanta med tjänster! Självklarheter, jag vet!

/Maria Lundqvist

Enkäten om Nättjänstveckan 2008

Här kommer resultatet av den webbenkät om nättjänstveckan 2008 som gjordes av Länsbibliotek Sydost och Regionbibliotek Kalmar: Utvärderingen av nättjänstveckan 2008

Siv Carlsson på Regionbibliotek Kalmar skall ha en stor eloge för den fina insatsen med att skapa och administrera enkäten! 🙂

 

Några allmänna reflektioner om detta resultat som jag, med en dåres envishet, gärna framhåller är:

  • Den nästan totala uppslutningen. 23 av 25 bibliotek har svarat och även de bibliotek som inte genomförde nättjänstveckan har faktiskt också svarat.
  • Även om man inte aktivt och direkt deltog i Nättjänstveckan, så var man ändå inte helt borta, eftersom vi skickade ut tryckt informationsmaterial till samtliga 25 bibliotek.
  • Glädjande nog tycks ni uppskatta Länsbibliotek Sydosts och Regionbibliotek Kalmars arbete med denna vecka, liksom vårt egenproducerade gemensamma material.
  • På minussidan är väl främst det faktum att bara 81 % av biblioteken använde webben för att informera om kommande aktiviteter. Detta borde ju vara 100 %!

I övrigt får ni själva läsa och begrunda. Förhoppningsvis leder Nättjänstveckan och synpunkterna från denna webbenkät till ny input i form av t.ex. nya idéer och till kvalitetshöjningar, i era respektive organisationer. Det vore ju bra om nättjänsterna får den uppmärksamhet de förtjänar, på ett naturligt sätt i den dagliga verksamheten.

 

// Nils Grönlund

Nättjänstkampanj på biblioteken!

Utifrån de rapporter som kommit in från biblioteken i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län kan vi på Länsbibliotek Sydost och Regionbibliotek Kalmar konstatera att det kommer att sjuda av aktiviteter under kampanjveckan för nättjänster i nästa vecka. Härligt!

Biblioteken gavs fria händer att själva utforma aktiviteter under veckan. Det kommer att bli visning för allmänheten på olika sätt, antingen på bestämda tider eller drop in. Det som kommer att demonstreras är dels webbkatalogen, dels nättjänster som Genline, SVAR, GlobalGrant, NE, Elib, Naxos och Musikwebb. Några exempel på aktiviteter: Västervik kommer att ha visning av barnopac på barnavdelningen, Ljungby har bjudit in seniorer, Hultsfred bjuder in till Nättjänst & Kaffe, Strömsnäsbruk tar hjälp av en släktforskare för att visa Genline.

Läs mer här: Vad händer på biblioteken under nättjänstkampanjen v 45? (word)

Lycka till med kampanjandet!
Maria Lundqvist

En höst fylld av nättjänster och databaser

Ni som var med på nättjänstdagen för Sydostbiblioteken i Växjö den 3/9 förstår vad rubriken syftar på. 🙂 En fantastiskt trevlig och väl genomförd dag som också visade på vad som komma skall under hösten, inte bara för Sydostbiblioteken. 🙂

Dels har ju Länsbibliotek Sydost och Regionbibliotek Kalmar, gjort instruktionsfilmer i Camtasia för de databaser som respektive Läns/Regionbibliotek är med och subventionerar samt LIBRIS deldatabaser. Filmerna för personalen är färdiga medan de för användarna kompletteras succesivt. Mer om detta och hur ni hittar filmerna, under fliken ”Databasfilmer” på denna blogg. Dels skall det ju genomföras en databas vecka, v.45 (3-7 november) i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. På biblioteken i Kalmar län kommer dessutom en databas/nättjänsttimme genomföras bland personalen kl. 8-9 fredagen den 24/10 (FN-dagen). Information om detta ur en Kalmar läns horisont har vi gått ut med idag till berörda. Den finns också här: nattjanster-i-fokus1 Vår förhoppning är att biblioteken i våra tre län, skall få en hel del plats och tid i radio, tidningar och TV m.m. Ta gratis, laglig nerladdning av musik och böcker som exempel. Hur många känner till att man kan ägna sig åt det om man har ett lånekort? 🙂

För biblioteken i Kalmar län, kommer det att bli en liknande nättjänstdag. Man kan välja att komma till endera av två platser i Kalmar län under en eftermiddag i början av oktober. Förutom databasenkäten och databaspaketen 2009, står även databasfilmerna och nättjänsttimmen/nättjänstveckan på dagordningen. Inbjudningarna har skickats ut idag, så är Du intresserad av att komma, kontakta Din lokala bibliotekschef. 🙂

// Nils Grönlund