Statistik på längden och tvären

29_statSå här i början på ett nytt år är statistiksammanställningar något som ligger högt på agendan. Här är två färska sammanställningar.

Hur mycket skickas med röda lådorna?
År 2007 inleddes lånesamarbetet mellan biblioteken i Blekinge, Kronoberg och Kalmar. Med hjälp av ett transportsystem som binder samman biblioteken med leveranser tre gånger per vecka blev det enkelt för biblioteken att låna av varandra. Allt sedan dess har vi varje år samlat in statistik på hur mycket biblioteken har lånat av varandra. Siffrorna för 2014 är klara nu och de visar att 28 586 lån gjordes mellan de 25 biblioteken. Jämfört med 2013 är det en liten minskning på knappt 700 lån. Men sett över tid så har lånen ökat, 2007 gjordes 24 199 lån.

Om du är nyfiken på hur mycket biblioteken lånar av varandra så finns den detaljerade sammanställningen här (pdf).

Vad laddas ner från MTM?
Myndigheten för tillgängliga medier, MTM, är också klar med sin statistik över antalet nedladdningar och egna nedladdare. Här finns statistiken för samtliga kommuner och län i Sverige. Vad gäller Blekinge, Kronoberg och Kalmar så ökar såväl bibliotekens nedladdningar, antalet nedladdare och det de laddar ner. Enda minskningen står Blekinge för när det gäller nedladdningar på biblioteken. Men å andra sidan så har antalet egna nedladdare ökat ganska mycket där. Totalt laddades det ner 28 458 talböcker i de tre länen under 2014. Nästan precis lika många böcker som lånades ut mellan biblioteken via röda lådorna.

Om du vill få en översikt över den sammanlagda statistiken för länen jämfört med tidigare år så finns en sammanställning här (pdf).

//Maria Lundqvist, statistiknörd, Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg

Annonser

En eftermiddag om talböcker

talbokLänsbibliotek Sydost bjöd in bibliotekspersonal som arbetar med talböcker till en eftermiddag om praktiskt talboksarbete. Vi var arton personer från bibloteken i Blekinge och Kronoberg som träffades på stadsbiblioteket i Karlshamn den 3 december.

Dagen byggde till stor del på att diskutera och dela med sig av erfarenheter. Vi inledde med att ta upp vad som är nytt och på gång inom talboksområdet. Därefter tog erfarenhetsutbytet vid. Några frågor hade kommit in i förväg som hur man chippar talböcker vid övergång till RFID och hur man jobbar med visningar vid introduktion av egen nedladdning. Andra frågor som kom upp var till exempel om lånehistorik behövs eller inte, tillfälliga katalogposter för talböcker, statistik och hur många modeller av surfplattar man som personal ska vara uppdaterad på. Frågor och svar, tips och tricks bollades fram och tillbaka. Behovet av att få prata om frågorna var uppenbart.

Efter fika och uppdatering om vad som gäller för den gemensamma talbokspotten och lokala inläsningar hade vi en workshop om att läsa talböcker med Legimusappen. De flesta hade med sig surplattor, till de som inte hade med fanns det att låna av länsbibliotekets plattor. Vi hade hoppats på att appen skulle ha kommit i version 3. Nu får vi vänta på den till början av nästa år och istället tränade vi på att ladda ner och läsa i två steg. Med hjälp av varandra lyckades alla, även de som inte provat på tidigare, att ladda ner och läsa talböcker.

En dag som i alla sin enkelhet förhoppningsvis gav något nytt att ta med sig.

//Maria Lundqvist, Länsbibliotek Sydost

Så tråkigt får jag aldrig! Rapport från konferens

satraktigtCentrum för lättläst och Myndigheten för tillgängliga medier, MTM, var värdar för konferensen Så tråkigt får jag aldrig – om att nå dem som inte läser den 24 oktober i Stockholm. Hastaggen för dagen var #satrakigt och jag kan förstå att den väckte frågetecken för de som inte var där. Men dagen var allt annat än tråkig!

I sin välkomstinledning pratade Ann Katrin Agebäck om Centrum för lättläst uppdrag och satte likhetstecken mellan ökad läslust och ökad livslust.

Niclas Lindberg, generalsekreterare för Svensk biblioteksförening, uppmärksammade att det var FN-dagen och talade om FN:s deklaration för mänskliga rättigheter och UNESCO:s folkbiblioteksmanifest. Det gäller att ha med sig det stora när man ska jobba i det lilla, konstaterade han. Senare samma dag skulle nya bibliotekslagen debatteras i riksdagen där den också antogs. Den nya bibliotekslagen betonar alla biblioteks uppdrag gentemot personer med funktionsnedsättning. Lagen har fått ett utökat användarperspektiv, alla bibliotek ska vara tillgängliga för alla. Folkbiblioteken har ett särskilt ansvar att främja litteratur och läsning och ett ännu mer särskilt ansvar för barn och unga.

Karin Taube är professor emerita vid Umeå universitet och talade med hjälp av whiteboard, datorpresentationen hade hon medvetet lämnat hemma, om läsning och självbild.  En pedagogisk detalj som gick hem hos mig. Hennes presentation innehöll två delar. Hon inledde med att tala om att läsning är en produkt av avkodning och förståelse. Om någon av faktorerna är noll blir det ingen läsning. Avkodning är inte intelligensberoende, däremot har förståelse med begåvning att göra.

Automatiserade processer gör vi med ryggmärgen och hjärnan frigörs för att göra kontrollerade processer samtidigt.  Kontrollerade processer är däremot krävande och det kan vara svårt att göra flera kontrollerade processer samtidigt. Avkodning är en process som först är kontrollerad process men som sedan blir automatiserad. Innan läsningen blir automatiserad är den krävande. Då kan det hända att en del blir ”ungefärläsare”. De läser det de tror att det står för att de vill kunna läsa lika snabbt som andra kamrater.

Sen gick Karin över att tala om självbild som är ett antal värderande attityder mot det egna jaget. Talar vi då om läsning kan vi tala om lässjälvbild som består av värderingar från betydelsefulla andra (föräldrar, lärare) och dagliga erfarenheter (om man känner att man räcker till). En dålig lässjälvbild leder till att man inte tycker om att läsa, man får en negativ attityd och saknar uthållighet. Det finns en klar skillnad mellan pojkars och flickors läsning, pojkar mognar senare än flickor. Det är svårt att läsa när man springer, läsning kräver att man sitter still. Pojkar möter färre läsande manliga förebilder, det finns få män i skolan. Pappor måste också förstå att läsning är viktigt, att det inte är en ”mammasak”. Karin ansåg att Tomas Brolin gjorde många pojkar en otjänst genom sitt uttalande som också var konferensens rubrik.

Vidare konstaterade hon att läsförmågan i Sverige enligt PISA-undersökningar minskar. I Sverige ligger pojkar under OECD-medelvärde, flickorna ligger över. Pojkars inställning till läsning är sämre överallt. Det pojkar vill läsa om är action, fantasy, sport och hobby. Pojkar vill ha böcker med pojkar i huvudrollen och de tre första sidorna viktiga för att fånga intresset. 3 december kommer resultatet av nästa PISA-mätning.

Punkten före lunch tillhörde Jenny Nilsson, MTM, och handlade om den undersökning, Talande böcker och läsande barn, hon gjort om barns syn på talböcker. Med hjälp av fokusgrupper, 51 barn totalt i åldern 9-15 år, gjordes undersökningen. Anna Hampson Lundh från Högskolan i Borås hjälpte till med frågor och analysen.  Det finns inte mycket forsking gjord inom området så här plöjde de viktig mark.

Talboksläsande barn uppskattar att talboken är mobil och de ser talboksläsning som en befrielse. Att hitta böcker att läsa är inte något problem. Det gör de genom föräldrar, vänner, lärare, bibliotekarier, sociala medier, tidskrifter, tv och MTM:s katalog. På biblioteket vill ha uppmärksamhet, tips och hjälp, men inte tillrättavisningar vad gäller bokval. De uppskattar lugn och tystnad.

Undersökningens slutsatser för biblioteken är att betona hur barnen kan använda talböcker och föra en kritisk och reflekterande diskussion kring varför det är viktigt att förmedla talböcker.

Efter lunch följde ett pass där årets bästa lättlästa bibliotek presenterade sig. I år gick utmärkelsen till två bibliotek, Värnamo stadsbibliotek och Polhemskolan i Gävle. På konferensen representerade av Annelie Hermansson och Sara Gagge Framgångsfaktorerna för båda biblioteken är den samverkan de har inom kommunen respektive inom skolan.

Joakim Uppsäll-Sjögren arbetar vid Skriv- och läscentrum vid komvux i Helsingborg. Kommunen har tagit ett helhetsgrepp med att tillgängliggöra material för personer med läshinder. Där har de kommunavtal med Inläsningstjänst för att komplettera MTM. De anpassar också material själva och gör det tillgängligt med hjälp av QR-koder.

Johanna Kristensson, logoped i Halmstad, talade om språkets och läsningens betydelse i samhället. Cirka 20 procent av alla elever riskerar att inte kunna vara en del i det demokratiska samhället. Det förebyggande arbetet och de tidiga insatserna har en avgörande betydelse för en framgångsrik skolgång. Språk-, läs- och skrivutveckling börjar långt innan skolstarten. Den akademiska självkänslan behöver stärkas redan från början, det vill säga innan eleven hunnit misslyckats med sin läsning.

Sen fortsatte Johanna att berätta om appar som alternativa verktyg. Alternativa verktyg fungerar förebyggande, kompenserande och språk-, läs- och skrivutvecklande. Vilket i sin tur ger ökad delaktighet, likvärdighet och tillgänglighet. Det som funkar för en person kanske inte funkar för någon annan. Det är alltid behov, situation och förutsättningar som styr.

Med olika appar kan Ipaden ha talsyntes, ljudande tangentbord, OCR-läsare, daisyspelare, diktafon och skanner. Dessutom till en lägre kostnad än för dator. Det finns appar för talsyntes, taligenkänning, anteckningar, översättning och rättstavning som är användbara för elever med läs- och skrivsvårigheter.

Johanna driver bloggen http://logopedeniskolan.blogspot.se/.

Den som avslutade dagen var Johanna Lindbäck, nybliven läsambassadör. Det här var hennes första föreläsning i rollen. Johanna talade om social läsning, att läsa samma bok och att hjälpa varandra med läsningen. Utmaningen för läraren är att hitta lämpliga böcker. Att som lärare låta var och en välja bok själv att läsa och sen skriva om, är ingen bra metod enligt Johanna. Även Johanna talade om vikten av att skapa manliga läsande förebilder. I skolan är det inte bara svenskalärarna som ska jobba med barns läsning. Det är lika viktigt att matteläraren läser böcker.

Sammanfattningsvis var det en intressant och lärorik konferens där vi fick lära oss mer om läsutveckling, läslust och teknik. De stora utmaningarna ligger nu i hur förbättrar vi statistiken i PISA, hur ger vi barn en bra lässjälvbild, hur skapar vi manliga läsande förebilder och hur använder vi tekniken? Vi vet vad vill och behöver göra men hur gör vi det?

Framsidan var på plats och rapporterade från konferensen, http://www.framsidan.net/2013/10/sa-trakigt-far-jag-aldrig/.

//Maria Lundqvist, Länsbibliotek Sydost

Om talböcker, tillgänglighet och dyslexi

Här är lite smått och gott som jag samlat på mig den senaste tiden när jag läst bloggar, e-postlistor och tidskrifter.


Talböcker

vad är talböckerFör den som vill lära sig om talboksarbete på bibliotek kan jag rekommendera boken Vad är talböcker? : att arbeta med talböcker på biblioteket av Anna Gustafsson Chen. Anna arbetar på Myndigheten för tillgängliga medier, MTM, och boken innehåller det mesta du behöver veta om talboksverksamhet, som till exempel grundläggande fakta om talböcker, vilka som får låna och hur de produceras. Här finns också tips på hur du kan skylta och marknadsföra böcker. En perfekt bok för den som är ny på biblioteket eller vill fräscha upp sina kunskaper. Boken är utgiven av BTJ Förlag.

Talande_rapport_webb_186I rapporten Talande böcker och läsande barn. Barn berättar om talboksanvändning redovisas en undersökning kring hur barn upplever talböcker och bibliotekens service. Det är Anna Hampson Lundh från Högskolan i Borås som sammanställt och analyserat. Materialet samlades in av MTM:s medarbetare i form av nio fokusgruppsamstal. Rapporten kan laddas ner eller beställas på MTM:s webbplats.


Tillgänglighet

byggikappÄven om den inte är helt ny så vill jag ändå slå ett slag för boken Bygg ikapp : för ökad tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättning av Elisabet Svensson som kom i ny utgåva ifjor. Boken är en guldgruva i arbetet att åstadkomma en tillgänglig och användbar miljö. Det är en handbok och uppslagsbok som innehåller gällande regler och exempel på lösningar. Ett referensverk för den arbetar med och är intresserad av tillgänglighet. Boken är utgiven av AB Svensk Byggtjänst.

Den 13-14 juni arrangerade Nota (den danska motsvarigheten till MTM) och DAISY Consortium en internationell konferens i Köpenhamn. Under konferensrubriken Future Publishing and Accessibility gavs ett antal föreläsningar och seminarier för att belysa behovet av tillgänglig information för personer med läshinder. Här finns presentationer och bilder från dagarna.

Svensk Biblioteksförening lämnade i början av juni sitt remissvar avseende EU-kommissionens förslag till direktiv om tillgängligheten till offentliga myndigheters webbplatser. Här är förslaget och här är Biblioteksföreningens remissvar.

Lättläst
En sammanfattning av regeringens proposition 2012/13:147, dvs den nya bibliotekslagen, finns också på lättläst. Enkelt och lättförståeligt. Du hittar sammanfattningen här.

Dyslexi
Det finns många appar som är användbara för personer med läs- och skrivsvårigheter. På Skrivknutens sida finns grundläggande information om smartphones, surfplattor och appar.

appelboken_omslagBoken Vad alla bör veta om läs- och skrivsvårigheter i en digital värld skriven av Torbjörn Lundgren och Karn Ohlis har nyligen kommit ut. Boken utgår deras tidigare bok Vad alla bör veta om läs- och skrivsvårigheter men med ett innehåll anpassat till en värld med datorer, surfplattor och smarta telefoner. Boken kan beställas från Dyslexiförbundet FMLS.

Den europeiska dyslexiorganisationen EDA arrangerar sin fjärde internationella dyslexikonferens 20-22 september i Växjö. Det är Linnéuniversitetet som är värd för konferensen. Det är möjligt att anmäla till bara en av dagarna. Här har du chansen att få träffa människor från hela världen som arbetar inom dyslexiområdet. Läs mer här!

//Maria Lundqvist

Nedladdningen från MTM ökar!

jaglaserfolder_svMTM har sammanställt 2012 års statistik vad gäller nedladdning från deras katalog och egna nedladdare. Här är en länsvis sammanställning för både folk- och skolbibliotek i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län.

Det är intressant att titta på siffrorna. För folkbibliotekens del ökade bibliotekens nedladdningar, mest i Blekinge och minst i Kalmar län. Antalet egna nedladdare ökade rejält och även den nedladdning de gjorde. Pratar vi procent så rör det sig i vissa fall om ökningar på flera hundra procent men då är utgångssiffrorna ganska låga. Totalt laddade varje egen nedladdare ner i snitt 15 titlar under året.

När den egna nedladdningen introducerades fanns det kanske en tanke om att bibliotekens nedladdning skulle minska men så är det alltså inte. Istället är det nog så att helt nya talboksläsare dykt upp som inte lånat fysiska talböcker men när man själv enkelt kan ladda ner hemifrån, hoppar på talbokståget.

Vad gäller skolbiblioteken så ligger de kvar på samma nedladdning på biblioteken men antalet egna nedladdare och deras nedladdning har ökat rejält.

Den kommunvisa statistiken för 2012 finns här. Här kan du se statistik bara för din kommun. Vill du jämföra med 2011 så hittar du den här.

Det ska bli intressant när vi har 2013 års siffror också att jämföra med. Kommer det att fortsätta öka? Vad tror du?

//Maria Lundqvist

Att se med samma ögon

Även om den inte är helt ny vill även jag lyfta fram magisteruppsatsen Att se med samma ögon som Svenska Biblioteksförening utsett till månadens uppsats för november 2010. Uppsatsen är skriven av Lars Häggström och lyfter fram äldre synskadades erfarenheter av folkbibliotekets service.

Uppsatsen utgår från frågeställningarna

  • Vilka uppfattningar om bibliotekets service och informationen om denna finns hos de synskadade användarna?
  • Hur uppfattar den ansvariga talboksbibliotekarien att servicen och informationen om den till de synskadade fungerar?

Häggström har intervjuat sex äldre synskadade talboksläsare och talboksbibliotekarien i en anonym kommun. Det han kommer fram till är att det finns brister i informationen från biblioteket till de synskadade. Trots det är de flesta nöjda med den service och information de får. Bilden av biblioteket för den här gruppen är att det är ett ställe där man lånar talböcker. Det finns annat på biblioteket som skulle vara intressant för dem, till exempel programverksamheten, men informationen når inte fram. Bibliotekarien såg inga större problem och tyckte det mesta fungerade bra. Det glapp verkar alltså finnas i frågan mellan målgruppen och biblioteket. Att veta vilka behov talboksläsarna har bör vara grunden för verksamheten.

Uppsatsen innehåller en bra och intressant litteraturgenomgång som sätter in undersökningen i ett sammanhang.

//Maria Lundqvist

På talboksfronten mycket nytt

Den 13 oktober medverkade Jesper Klein från TPB på ett e-möte med presentationen Framtiden för bibliotekens service till personer med läshinder. Jesper pratade om den svenska talboksmodellen men också om aktuella projekt på TPB. Det händer mycket nu som kommer att påverka biblioteken på kort och lång sikt. Bland annat planerar TPB att ganska snart, inom ca 3-6 månader, att upphöra med att skicka ut talböcker till biblioteken.

Allt detta och mer därtill kan du ta del av genom inspelningen av mötet. Filmen är 85 min lång och finns här. Jespers powerpoint kan du ladda ner här.

//Maria Lundqvist

P.S. Tidigare inspelade e-möten hittar du här.