Biblioteken och e-medierna – eftersnack!

collageAtt digitalisera material innebär att göra den tillgänglig på ett helt annat sätt jämfört med tryckt material. Det här är ett ämne som var temat för konferensen Biblioteken och e-medierna som samlade runt 50 personer från bibliotek i södra Sverige på Växjö stadsbibliotek den 28 april. Hur kan man göra? Vad ska man tänka på? Vad innebär det att sätta e- framför medier? Under dagen fick vi en överblick i att digitalisera och publicera ur olika perspektiv. Vi fick också veta mer om hur den digitala läsningen påverkar oss.

Alexandra Borg, doktor i litteraturvetenskap på Uppsala universitet, inledde dagen under rubriken Läsning 2.0 – boken och läsaren i det digitala samhället. Hon talade om boken som idé och vad det får för konsekvenser när texten digitaliseras. Gränsen mellan dator och bok börjas lösas upp. När det talas om bokens och läsningens död är det e-boken som ställs till svars och att maskinen kannibaliserar. E-boken ska inte bedömas som en pappersbok. De kritiska rösterna talar om att den digitala läsaren distraheras och läser sämre men de positiva talar om tillgänglighet och att läsningen görs social. Den tryckta boken är enhetlig och är en behållare för innehållet med statisk text. E-boken är dynamisk där innehåll och form är separerade och fordrar extern mjukvara för att kunna realiseras. Det digitala gränssnittet imiterar den trycka bokens. Alexandra tog också upp begreppen läsbarhet, läsförståelse och läserfarenhet.
Här är Alexandras presentation (pdf).

Andreas Cederbom är analysansvarig på Funka och talade om Digitalisering för alla. Tillgänglighet handlar om att ge så många som möjligt likvärdiga förutsättningar. Det är inte bara personer med funktionsnedsättning som berörs utan också de som är ovana vid teknik, som har svenska som andraspråk, är äldre eller är mobilanvändare. Informationstillgänglighet innefattar innehåll, teknik och pedagogik och där fokus inte ska ligga på det tekniska. Till exempel går det att säkra tillgängligheten i pdf:er rent teknisk men inte innehållsmässigt. Andreas talade också om WCAG 2.0, riktlinjerna för tillgänglighet på webben. Problemet med dem är att det är fokus på teknik och hjälpmedel och kan vara svårtolkade och är dåligt uppdaterade. Det saknas avsnitt om pekskärm och kognition. E-delegationens webbriktlinjer uppdateras däremot regelbundet. Det är på gång en europeisk upphandlingsstandard som omfattar all IT och som kommer att ge upphandlare av tillgängliga system bättre stöd. Andreas avslutade med att säga att tillgänglighet inte är en egen aktivitet utan ett kontinuerligt arbete.
Här är Andreas presentation (pptx).

Eftermiddagen var av mer praktisk karaktär. Eva Norling, bibliotekarie på Blekinge tekniska högskola bibliotek, och Christina Hansson, IKT-pedagogisk utvecklare på Blekinge tekniska högskolas Learning Lab, med rubriken Gör din egen e-bok – från färdig text till publicering och spridning, pratade och visade hur processen går till att göra e-böcker – skriv boken, gör layout, konvertera till e-bok, publicera, katalogisera, sprid och läs. Ju bättre förarbete, desto bättre resultat. Kom ihåg att licensiera dina verka med Creative commons. Verktyget Liberio är enkelt att använda om man gjort ett bra förarbete, dvs använt rubriker konsekvent. Pressbooks.com, bygger på WordPress, och kräver lite mer arbete. De visade också att det går att göra e-böcker på Wikipedia.
Här är Evas och Christinas presentation.

Per Andersson, bibliotekarie på Eslövs bibliotek, avslutade dagen med att tala om Digitalisering med små medel. Per berättade om hur han  en budget på 30 000 kr har jobbat med att digitalisera lokalhistoriskt material. Han deltog i Region Skånes projekt Ta makten över e-boken och har gjort studiebesök på Kungliga biblioteket. Per använder en enkel flatbäddsskanner och gör icke-destruktiv skanning, dvs skär inte upp böckerna. För efterarbetet använder han GIMP för bildredigering och Adobe Acrobat Pro för OCR-tolkning. Han använder Creative commons’ icke kommersiellt erkännande. För material med lokal anknytning är det i regel inte svårt att spåra upp författare och få okej. Per avslutade med att säga att ingen gör det här åt oss, vi måste göra det själva!
Här är Pers presentation (pptx).

Sammanfattningsvis, en dag som spände över ett stort fält från det akademiska till det praktiska via tillgänglighetsperspektivet. Tack till alla medverkande och deltagare för ert engagemang.

Hashtagen för dagen var #emedierväxjö.

//Maria Lundqvist, Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg

Bland hundar, tolkar och teknik

Göteborgs universitetsbibliotek är en av medlemmarna i Svenska Daisykonsortiet. Charlotta Höckerfors, bibliotekarie där, deltog som observatör på DAISY Consortiums årsmöte den 12 juni och som deltagare på den efterföljande konferensen Future Publishing and Accessibility den 13-14 juni i Köpenhamn. Här är Charlottas rapport från dagarna.

IMG_0170Att vara på konferens med internationella DAISY-konsortiet är inte som att vara på vilken konferens som helst. Det är fantastiskt att uppleva att tillgänglighet här är en regel snarare än ett undantag och ju längre tid man tillbringar här desto självklarare känns det att man då och då hör hur någons talsyntes startar, att vår Secretary General har med sig sin ledarhund och att vi har en teckenspråkstolk längst fram under alla föredrag. Varför är det inte alltid så här, kommer man istället på sig själv med att undra?

Men visst finns det hopp om en ljusnande framtid, eller – ”inclusive publishing to end the book famine” – som DAISY-konsortiets President Stephen King kallar sin breakout session. Och med facit i hand kan vi konstatera att han gör rätt i att låta bli skräckhistorierna – ”the Marrakesh treaty” verkar bli det alla hoppades på: upphovsrättsliga hinder tas bort så böcker för synskadade kan spridas fritt över gränserna [1]. Men tillbaka till konferensen, där ”the Marrakesh treaty” fortfarande är ”elefanten i rummet”, som en av deltagarna uttrycker det. Och många av debatterna som präglade dag 2 kretsade just kring behovet av en förändrad upphovsrätt – men även om förläggarnas villkor. Och åsikterna om hur problemen skall lösas varierade stort. På ena ytterkanten hade vi Tim Coates, som ansåg att det var ett icke-problem – betala förläggarna så kommer de att lösa tillgängligheten själva – till IFLA:s representant Stuart Hamilton på den andra, som gick hårt åt förläggarnas ovilja att göra eftergifter i frågan.

Konferensen bjöd dock inte bara på debatter, utan det fanns även många intressanta föreläsningar. Först ut var Googles ”Director of Engineering”, Ray Kurzweil – som entusiastiskt presenterades som ”Mozart of technology” av konferensens moderator. Kurzweil talade mycket visionärt om mänskliga idéers möjligheter att lösa problem – och eftersom han är en av upphovsmännen bakom talsyntesen, så får man väl säga att det i detta fall inte bara är tomt prat. Denna gång talade han däremot mindre om talsynteser och mer om hur tekniken kan integreras inuti oss och användas för att utöka vår intelligens och övervinna mänsklighetens stora utmaningar.

Näste talare, Michael Seadle, var lite mer jordnära med en personlig betraktelse kring sin egen dyslexi och om studenters och äldres villkor. Han talade både om den frihet som e-böcker faktiskt kan erbjuda när det gäller att kunna kontrollera sin läsmiljö, (bl.a. med avseende på textstorlek och typsnitt) men också om hur viktigt det är att förläggarna faktiskt ger oss denna frihet att kunna manipulera texten.

Första dagens eftermiddag bjöd även på ett smörgåsbord av breakout sessions – och med det kom svårigheten att välja. Som vanligt blev det några väldigt lyckade val, och några mindre genomtänkta. Det som gav mig mest personligen var Gunther Kress ganska stillsamma, lite filosofiska betraktelse över vad det faktiskt innebär att konvertera från ett medium till ett annat. Ett genomgående tema i föreläsningen var: the world told is not the same as the world shown – och han talade också mycket om att vårt kommunikationslandskap i stor utsträckning rör sig från ”att berätta” till ”att visa”, där exempelvis bilder i allt större utsträckning inte bara används som illustrationer, utan även som informationsbärare. Många texter på webbsidor är dessutom inte längre linjärt uppbyggda, utan görs mer i modul-form – hur skall man då kunna avgöra med en talsyntes var sidan ”börjar”? Kress ställde många frågor, gav sällan svar, men mycket att fundera vidare på.

Vad tar jag mer med mig från min första DAISY-konferens? Att årsmötet var en ganska avslappnad historia, det inspirerande samtalet med styrelseledamoten från Japan om hur information i DAISY-format hjälpte till att rädda folk undan tsunamin, att vi kanske borde byta verktyg för våra lokala inläsare, att jag måste ta mig samman och lära mig mer om EPUB och hundratals andra intryck och upplevelser som tillsammans utgör en konferens i internationella DAISY-konsortiets regi.


[1] von Hall, G. (2013). Seger för blinda bokälskare. Svenska Dagbladet, 1 juli.

Foto: Maria Lundqvist

 

 

Om talböcker, tillgänglighet och dyslexi

Här är lite smått och gott som jag samlat på mig den senaste tiden när jag läst bloggar, e-postlistor och tidskrifter.


Talböcker

vad är talböckerFör den som vill lära sig om talboksarbete på bibliotek kan jag rekommendera boken Vad är talböcker? : att arbeta med talböcker på biblioteket av Anna Gustafsson Chen. Anna arbetar på Myndigheten för tillgängliga medier, MTM, och boken innehåller det mesta du behöver veta om talboksverksamhet, som till exempel grundläggande fakta om talböcker, vilka som får låna och hur de produceras. Här finns också tips på hur du kan skylta och marknadsföra böcker. En perfekt bok för den som är ny på biblioteket eller vill fräscha upp sina kunskaper. Boken är utgiven av BTJ Förlag.

Talande_rapport_webb_186I rapporten Talande böcker och läsande barn. Barn berättar om talboksanvändning redovisas en undersökning kring hur barn upplever talböcker och bibliotekens service. Det är Anna Hampson Lundh från Högskolan i Borås som sammanställt och analyserat. Materialet samlades in av MTM:s medarbetare i form av nio fokusgruppsamstal. Rapporten kan laddas ner eller beställas på MTM:s webbplats.


Tillgänglighet

byggikappÄven om den inte är helt ny så vill jag ändå slå ett slag för boken Bygg ikapp : för ökad tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättning av Elisabet Svensson som kom i ny utgåva ifjor. Boken är en guldgruva i arbetet att åstadkomma en tillgänglig och användbar miljö. Det är en handbok och uppslagsbok som innehåller gällande regler och exempel på lösningar. Ett referensverk för den arbetar med och är intresserad av tillgänglighet. Boken är utgiven av AB Svensk Byggtjänst.

Den 13-14 juni arrangerade Nota (den danska motsvarigheten till MTM) och DAISY Consortium en internationell konferens i Köpenhamn. Under konferensrubriken Future Publishing and Accessibility gavs ett antal föreläsningar och seminarier för att belysa behovet av tillgänglig information för personer med läshinder. Här finns presentationer och bilder från dagarna.

Svensk Biblioteksförening lämnade i början av juni sitt remissvar avseende EU-kommissionens förslag till direktiv om tillgängligheten till offentliga myndigheters webbplatser. Här är förslaget och här är Biblioteksföreningens remissvar.

Lättläst
En sammanfattning av regeringens proposition 2012/13:147, dvs den nya bibliotekslagen, finns också på lättläst. Enkelt och lättförståeligt. Du hittar sammanfattningen här.

Dyslexi
Det finns många appar som är användbara för personer med läs- och skrivsvårigheter. På Skrivknutens sida finns grundläggande information om smartphones, surfplattor och appar.

appelboken_omslagBoken Vad alla bör veta om läs- och skrivsvårigheter i en digital värld skriven av Torbjörn Lundgren och Karn Ohlis har nyligen kommit ut. Boken utgår deras tidigare bok Vad alla bör veta om läs- och skrivsvårigheter men med ett innehåll anpassat till en värld med datorer, surfplattor och smarta telefoner. Boken kan beställas från Dyslexiförbundet FMLS.

Den europeiska dyslexiorganisationen EDA arrangerar sin fjärde internationella dyslexikonferens 20-22 september i Växjö. Det är Linnéuniversitetet som är värd för konferensen. Det är möjligt att anmäla till bara en av dagarna. Här har du chansen att få träffa människor från hela världen som arbetar inom dyslexiområdet. Läs mer här!

//Maria Lundqvist

Med Daisy i USA

Så var det dags igen för årsmöte med det internationella DAISY Consortium (DC). Eftersom Svenska Daisy-konsortiet (SDK) är medlem i DC och undertecknad är ordförande i SDK hade jag förmånen att få tillbringa några dagar nyligen i Baltimore, USA, där årsmötet och en efterföljande konferens hölls. I fjor hölls motsvarande möte i finska Helsingfors. I  inledningen i mitt inlägg därifrån kan du läsa mer om vad DC och SDK  står för.

Årsmötet Årsmötet
DC:s årsmöte hölls den 7 juni på Hotel Tremont Plaza i Baltimore. Vid förra årsmötet valdes Stephen King från engelska RNIB (Royal National Institute of Blind People) till president och nu har han varit på den posten nästan ett halvår. Mötet var väl förberett och punkterna kunde klubbas genom i ganska rask takt. Det beslutades att medlemsavgiften ska höjas med 3 % på grund av ökade kostnader. Stephen King berättade om arbetet med att ta fram en strategi för framtiden. Strategin ska tala om vilka DC är, vad som är visionen och uppdraget och vad användarna och andra intressenter ska tjäna på arbetet och utifrån det, vad som behöver göras. Generalsekreterare George Kerscher  från amerikanska Learning Alley summerade de projekt som pågår inom DC. Till exempel pågår TIGAR-projekt för att göra det möjligt för länder att låna talböcker och anpassat material av varandra genom att bland annat arbeta med upphovsrätten som ser olika ut i olika länder. Läs mer om projekten här. Nästa årsmöte kommer att hållas i Köpenhamn i början på juni 2013.

DC arbetar aktivt för att mainstream-publisering av digitalt material som böcker och andra publikationer inte ska behöva anpassas för personer med läshinder utan vara tillgängligt redan början.  George Kerscher har skrivit en bra artikel som innehåller både historia och framtid för digital publicering med koppling till det här området. Rekommenderas!

NFB-byggnadenKonferensen
Den 8 och 9 juni arrangerade NFB (National Federation of the Blind) konferensen Inclusive Publishing and eBook Distribution: Access for People with Print Disabilities. NFB är en amerikansk motsvarighet till svenska SRF och konferensen hölls i deras lokaler i Baltimore. Här är programmet.  

Konferensens röda tråd var hur material som publiceras digitalt kan göras tillgängligt från början för att undvika att behöva lägga ner arbete på att tillgänglighetsanpassa det. I den bästa av världar är allt tillgängligt med en gång och inga särskilda organisationer behövs för att göra anpassningar. Nu är det inte så, även om visst material är det, så återstår det mycket arbete.

Ovan nämnde Stephen King talade om att ”boksvälten” för läshindrade måste upphöra och vikten av att kunna läsa det som alla andra läser och att man lätt ska kunna hitta det. Det är endast en liten del av alla böcker som publiceras som finns in något tillgängligt format.

Författarna och förläggarna vill ha öppna standarder och teknologier, inkluderande sätt att skriva och publicera, vägar till marknaden och en bättre läsupplevelse för alla. Regeringar vill ge tillgång till information och utbildning som krävs av FN:s konventioner och inkluderande lagar.

Det som han ser som möjligheten är e-boksrevolutionen. I Storbritannien var 54 % av de 1 000 mest sålda böckerna år 2010 e-böcker som är läsbara med ögon, öron och fingrar. Men fortfarande finns det många barriärer som användarnas färdigheter och kunskap, teknikkostnaden samt rättigheter. Läsupplevelsen är inte alltid den bästa. Men det finns också möjligheter. Förlagsindustrin genomgår en omfattande förändring även om tekniken inte är tillräckligt mogen än. Förlagen vill vara tillgängliga men det vet inte hur. Genom att arbeta tillsammans kan vi överkomma det här.  Vi behöver tala samma språk.

Stephen gör följande definitioner. Jag använder de engelska termerna eftersom jag inte är säker på hur de ska översättas på bästa sätt.
Inbuilt accessibility: en mainstream-publikation som är direkt användbar för alla.
Costumised for accessibility: en separat version av en mainstream-publikation, modifierad för att kunna läsas med hjälpmedel.
Inclusive publishing: den totala processen, från författare till läsare, designad för att omfatta alla. En publikation på det här sättet skulle kunna vara i epub3-format med bra navigering, integrerad mänsklig inläsning och bildbeskrivningar.

För att uppnå Inclusive publishing behöver vi leverera fler mainstream-publikationer med inbyggd tillgänglighet, förbättra effektiviteten när man gör anpassningar, förbättra publicerings- och lästeknologin, modernisera copyrigten samt stödja personer med funktionsnedsättningar att bygga på sina kunskaper.

Inclusive publishing är bra för alla!

Markus Gylling arbetar med standardiseringsarbete inom DAISY Consortium och är också ordförande i EPUB3 Revision Working Group där han arbetar med att få in tillgänglighetsaspekten i epub3-formatet. Den som vill lära mer om tillgängligheten i epub3 kan göra det i skriften Accessible EPUB3 av Matt Garrish, utgiven av O’Reilly. 

Det finns framtagna riktlinjer och exempel, checklistor och kontrollverktyg för den som vill använda epub3 för tillgänglig publicering. InDesign 6 har stöd för epub3-publicering.

Matt Garrish, som skrivit ovan nämnda bok, fortsatte med att betona att ägna sig åt återpublicering (republishing), alltså att anpassa redan utgivna publikationer, är ett misslyckat paradigm och att stängda standarder inte fungerar. För att systemen för att läsa ska fungera behöver publikationerna ha ordentliga data och utan ordentliga system för att läsa är de bästa data i världen otillgänglig. Ett symbiotiskt förhållande med andra ord. Här spelar epub3 en roll.

Här är riktlinjerna för tillgänglig epub3.

KonferenssittningSarah Herrlinger från Apple berättade om deras vision för personer med läshinder. De bygger in tillgänglighet bland annat genom skärmläsare på iPhone och iPad. Sarah demonstrerade deras program iBook Author där vem som helst kan bygga egna böcker som är tillgängliga. Boken kan bestå av text, bilder, ljud, rörliga bilder och interaktiva element. Till exempel kan en lärare göra studiematerial för en läshindrad elev.

Om deras tillgänglighetsarbete kan du läsa här. 

Garth Conboy arbetar på Google och är ordförande i International Digital Publishing Forum (IDPF). Han konstaterade att vi gått från döda träd till digitala e-format för att göra böcker. Ett av fyra amerikanska hushåll har en surfplatta. Nu finns över 20 miljoner skannade böcker i Google Books. De trender han ser är att e-böckerna blir ännu mer internationella, att formaten blir mer komplexa och att antalet surfplattor ökar.

James Gashel från KNFB Reading Technologies slog fast rättigheten till samma bok, samma tillfälle och samma pris. Med e-böcker blir böcker mer ”osynliga” och hyllplats är inte viktigt. Hur upptäckts böcker då, frågade han sig? I deras e-bokstjänst Blio.com, som åskådliggör sortimentet, kan man både låna och köpa e-böcker. Det finns 250 000 titlar för utlån till bibliotek och skolelever.

 Den här tjänsten skulle kunna jämföras med vårt svenska Elib.

Mike McCabe från Internet Archive  berättade om vad som finns i arkivet.

30 000 datorprogram
600 000 rörliga bilder
1 000 000 ljudinspelningar
2 000 000 tv-timmar sedan 10 år tillbaka
2 000 000 böcker och texter
150 000 000 000 webbsidor från 1996 och framåt (sök på en webbsida och se hur den sett ut genom åren, mycket underhållande)

Av böckerna är 400 000 från 1923 och framåt och är skyddade av upphovsrätt. Bland annat finns de i Daisy-text-format och epub. De skannar 1 000 böcker per dag.

I openlibrary.org, som har 150 000 besök per dag, har varje bok sin egen sida. Katalogposterna är öppna för vem som helst att komplettera. De upphovsrättskyddade böckerna kan bibliotek låna. Det finns api för den som vill integrera på sin egen webb.

Vad gäller bokdelen så fick jag associationer till vårt svenska Runeberg och det arbete som bedrivs där, om än i mindre omfattning.

Konferensens andra dag hade fokus på digitala resurser för högre utbildning.

George Kerscher inledde dagen med att säga att vi nu har 12 månader på oss att förändra världen vad gäller den digitala tillgängligheten! Det är bara att kavla upp ärmarna och börja arbeta!

Rick Clinton från förlaget Pearson konstaterade att man inte vänder ett sådant stort förlag som deras på en femöring, när det gäller att implementera tillgänglighetsaspekten, även om viljan finns. De vill göra rätt saker men hade inte resurserna till en början. Nu har de involverat författarna och har kommit en bit på väg. De kommer att börja använda epub3-formatet.

 Michele Bruno arbetar på förlaget Cengage och där har de jobbat med tillgänglighet i tio år. Läs mer här. De har ett råd för tillgänglighetsfrågor. Förfrågningarna på källfiler för studielitteratur har ökat mer än vad de hade förväntat sig. 2009 startade de en tjänst för snabbt och effektivt ge tillgång till källfilerna.

Deras utmaningar ligger i tekniken, innehållet och samarbetet. De samverkar med Association of American Publishers.

Deras inställning är att det börjar med att lyfta tillgänglighetsfrågan och göra de inblandade medvetna, sen att designa med tillgänglighet för ögonen och att testa på användarna under utvecklingen.

Amerikanska förlag har kommit mycket längre än vad svenska har när det gäller att erbjuda digitala resurser och arbetet med att göra dem tillgängliga för personer med läshinder. Det skulle vara intressant att höra hur svenska förlag tänker kring de här frågorna.

Att matematik är särkskilt svårt att göra tillgänglig för den som använder olika hjälpmedel talade David Schleppenbach om. Det är svårt att läsa matematiska formler men det är ännu svårare att själv skriva dem. Det finns olika sätt för det här men det behöver utvecklas mycket mer. Vetenskap, teknik, ingenjörskap och matematik är särskilt utmanade i utbildningsvärlden för den som har läshinder.

Betsy Beauman från The Benetech Initiative, berättade om projektet DIAGRAM som arbetar med att göra grafiskt innehåll mer tillgängligt. De tar fram verktyg för hur man märker upp och beskriver till exempel grafer och diagram.

Presidenten för NFB, Marc Maurer, avslutade konferensen med ett karismatiskt och eldigt tal där han bland annat berättade om hur det var i USA när de första bankomaterna kom och de inte var tillgängliga för synskadade. NFB kontaktade banken och frågade varför de inte hade tillgängliga bankomater. Banken svarade att det inte fanns några att köpa. NFB gick då till tillverkaren och frågade varför de inte tillverkade tillgängliga automater och fick till svar att de inte fått någon beställning. Tala om ett moment 22!

Namnbrickor från konferenserDet var intressanta och intensiva dagar i Baltimore. Deltagare från runt 20 länder från hela världen deltog i mötet och konferensen. Visst är det olika förutsättningar i olika länder men det är mer som förenar oss än som är olika. Alla jobbar vi mot samma mål – att personer med läshinder ska kunna ta del av samma litteratur och information samtidigt som alla andra!

//Maria Lundqvist

Hur enkelt avhjälpt är det egentligen?

Boken Enkelt avhjäkpInför tillgängligetsåret 2010 arbetade vi mycket på biblioteken med tillgänglighetsfrågan. Bibliotekens lokaler och webbar inventerades och vi jobbade med tillgängligheten till verksamheten och  bemötande på olika sätt. Tillgänglighetsplaner upprättades och mycket åtgärdades. 2010 är passerat och fortfarande återstår mycket att göra. Tillgänglighetsarbetet är en process som vi hela tiden måste hålla aktuell och levande.

2005 gav Boverket ut boken Enklare utan hinder som kan ses som en grundbok i tillänglighetsarbete. Nu finns det en uppföljning som heter Enkelt avhjälpt – så här kan det gå till. Boken innehåller nio exempel, både från den offentliga och den privata sektorn, runt om i Sverige där man framgångsrikt har arbetat med att förbättra den fysiska tillgängligheten. De olika processerna beskrivs med hur organisationen sett ut, vilka hinder man stött på, hur man löst det ekonomiska, vilka positiva effekter man nått och så vidare. Ett av exemplena är från vår region och handlar om entrén till en klädbutik i Karlshamn. Det här är bok med bra bildmaterial att hitta inspiration i för den som vill jobba vidare med att förbättra tillgängligheten. Båda böckerna finns att köpa eller ladda ner. Enklare utan hinder finns också i DAISY-format. Klicka på länkarna ovan.

Regeringen kommer under 2011 att fastställa en ny strategi för funktionshinderpolitiken. Läs mer om det här.

Vilka frågor är aktuella ute på biblioteken just nu? Vad brottas ditt bibliotek med?

//Maria Lundqvist

Tillgänglighet till sociala medier

Cirka 1,3 miljoner människor i Sverige har någon form av funktionsnedsättning. Funka Nu AB har gjort en granskning av tillgängligheten till några populära sociala medier. De har testat Facebook, Twitter, MySpace, YouTube och Flickr. Det här är sociala medier som också används av biblioteken och därför är granskningen angelägen för oss.

Det konstateras att de vanligaste sociala medierna idag har tillgänglighetsproblem och att idagsläget kan inget av de undersökta sociala medierna rekommenderas ur ett tillgänglighetsperspektiv. De vanligaste problemen är det kan vara svårt att registrera sig, svårt att använda tangentbordsnavigation, felkodade formulär, tabeller som används fel, röriga gränssnitt, länkarnas utformning och att inte alltid är möjligt att välja en svensk version. Störst svårighet har dövblinda personer och personer som navigrerar med tangentbordsbaserade lösningar.

Det här betyder inte att biblioteken inte ska använda sig av sociala medier. Men eftersom det ligger utanför bibliotekens makt att enkelt förbättra tillgängligheten till tjänsterna är det viktigt att tänka på att det som läggs ut på de sociala medierna också ska finnas på bibliotekens webbplats (som förhoppningsvis har en högre grad av tillgänglighet). Information om till exempel författarbesök eller boktips på Facebook ska också finnas på den egna webben.

Om information enbart publiceras via ett socialt media tvingas användaren dit för att kunna ta del av den.

Läs mer i Tillgänglighetsgranskning av sociala medier (pdf)

//Maria Lundqvist

Svenska mästare i tillgänglighet?

Norrköpings stadsbibliotek har tidigare redan välförtjänt utsetts till Årets DAISY-bibliotek och Årets LL-bibliotek. Hade titeln Årets tillgängliga bibliotek funnits hade man nog erövrat den också.

Vid dagen Fånga nya låntagare med lätta texter! I Emmaboda nyligen medverkade chefen Birgitta Hjärpe och medarbetaren Ingela Karlsson. De berättade om det tillgänglighetstänkande som går som en röd tråd genom bibliotekets hela verksamhet. Ett av många exempel på detta hittar man på bibliotekets hemsida under rubriken Boka handledning.

Gör ett besök, imponeras och gläds!

//Lars Johansson