Avtal klart för Sydostbibliotekens katalog/webb 2.0

Nu har ramavtal undertecknats beträffande Sydostbibliotekens katalog/webb 2.0 av företrädare för Axiell Scandinavia AB och Region Blekinge (administrativ huvudman för Länsbibliotek Sydost).

Nu kan vi inleda ett av de största samverkansprojekten i Sverige mellan folkbibliotek gällande en gemensam webb med integrerade kataloger – och det enda med samtliga kommuner deltagande från två olika län.

Nu får folkbiblioteken i Blekinge och Kronoberg tillgång till en modern webbplats som dygnet runt bjuder in till delaktighet, interaktion och inspiration.
Biblioteken får möjlighet till flexibla lösningar såväl för att presentera och utveckla egen lokal webbplats med katalog som att samverka kring regional webbplats med katalog för gemensamma interaktiva tjänster mot allmänheten.

Länsbibliotek Sydost har även ett övergripande ansvar för den regionala webbplatsen i samverkan med folkbiblioteken.

Det är mycket glädjande att samtliga bibliotekschefer enats om samverkan kring projektet beträffande systemet. Det är många som medverkat till att vi hunnit så här långt: chefsgruppen, styrgruppen, kravspecifikationsgruppen och anbuds/utvärderingsgruppen. Ett särskilt erkännande dock till Weine som gjort ett jättebra jobb som projektledare.

Nästa år börjar det roliga med implementering och drift av systemet.

// Ulf Redmo

Annonser

Småungar och medier – föreläsning filmad

Medierådets rapport Småungar och medier 2010E-föreläsning om Småungar och medier med Johan Engdahl, Av-Media Kalmar

se föreläsningen i sin helhet via denna länk i Adobe connect.

Medierådets undersökning ”Småungar och medier 2010” visar att idag är debutåldern för internet cirka 4 år. Men till skillnad från äldre barn och ungdomar kan de små barnen ännu inte chatta eller kommunicera på sociala sajter. Deras användning är enklare och bygger mer på lek, bilder och knapptryck; att spela enkla spel och att titta på videoklipp, t.ex. på Youtube eller bolibompa.se.
En av de intressanta resultaten är att små pojkar och flickor använder medier på ett betydligt mer likartat sätt än vad de gör högre upp i åldrarna. Könsskillnaderna blir då alltmer påtagliga, inte minst när det gäller datorspelande.
Rapporten tar också upp hur föräldrarna tänker kring sina barns allt mer medietäta uppväxt och vilken roll de själva har i allt detta. Många av dem som nu har små barn började själva använda digitala medier under uppväxten. Hur förhåller sig biblioteken till detta? Gör vi det? Vad missar vi om vi inte arbetar aktivt och strategiskt med den frågan?

Bolibompa och läsfrämjande – och biblioteken?

Hur gör vi för att gifta ihop läsfrämjande, bibliotek och Bolibompa? Nog skulle väl kommunal ”public service” (biblioteket!) kunna få ta en lite ruta på statliga public service’s utmärkta och av barn mycket använda arena Bolibompa på webben? Vem ska ta ansvar och initiativ för att det ska bli verklighet?!

Och fram tills dess – hur jobbar man på biblioteken med webbsidor som har barn, deras föräldrar eller lärare som målgrupp? // Pia Malmberg-Kronvall

PS. Leken! Barn leker fortfarande! Runt 80 % av sin fria tid!

Biblioteksbloggen och Facebookprofilen/fan-sidan = allmän handling

Många upplever större frihet när man jobbar med social medier och gratisverktyg på webben jämfört med att skapa i organisationens/kommunens officiella publiceringsverktyg. Oavsett vad man tycker måste vi komma ihåg att en offentlig verksamhet lyder under offentlighetsprincipen och övriga grundlagar.

Biblioteksblogg och Facebook-profil/fansida = allmän handling

Det du som tjänsteman gör på blogg, Facebook, Twitter och liknande är allmänna handlingar. På kommunen eller förvaltningen ska det finnas en förteckning över vilka sociala medier man använder och vem/vilka som har ansvar för inlägg och hantering. Dessa uppgifter har allmänheten rätt att få ta del av, antingen vid förfrågan eller att det går att utläsa via officiell webbplats eller liknande.

Sociala medier och offentlig verksamhet  –> offentlighetsprincipenSKL:s genomgång av sociala medier och juridik

Suck! Ska det nu vara fel att ha lite roligt eller att våga vara lite personlig på webben bara för att man jobbar i offentlig verksamhet???

Nejdå, inte alls. Men det är viktigt att koll på vad vi gör, varför, hur och att det stämmer överens med våra styrdokument. Kanske ännu viktigare när det handlar information och kommunikation – för det är ju just de områdena vi är experter på, inte sant?

Riktlinjer för sociala medier framtagna av SKL – Sveriges kommuner och landsting

Du får fördjupad information av SKL:s utredare via filmad genomgång 29 april 2010. Filmen tar en stund att titta på, men det är väl använd tid eftersom den är informativ, avspänd och prestigelös – precis som vår profession.

Jag uppmanar alla er som arbetar med webb, sociala medier och andra digitala verktyg för er kommun, att ladda er och studera SKL:s PM kring sociala medier, för den är lätt att förstå, klokt formulerad, sansad och ger frihetens ramar.
// Pia Malmberg-Kronvall

Från BokNalle till ”boknalle” och Googlevågen.

Det är verkligen tråkigt att läsa om att etablerade, fungerande läsfrämjande projekt som BokNallen läggs ner. 😦 Trenden är ju annars, i alla fall inom förlagsbranschen, den motsatta och att man försöker nå läsarna på nätet. T.ex. lanseras Jens Lapidus serieroman ”Gängkrig 145” på en särskild mobilsajt med seriestrippar och med hjälp av en ringsingnal där en skådespelare läser repliker ur boken. Läs mer här om hur förlagen tänker sig att använda ny teknik. Kanske finns här idéer att hämta även till de dagliga biblioteksverksamheterna?

När det gäller kommunikation, den sociala webben, användarbeteende och ny teknik vill jag också tipsa om Wave från Google som skall utmana e-posten. Underrubriken till artikeln lyder ”Google vill revolutionera kommunikationen på nätet. Ut med e-posten. Ut med chattandet. In med Wave.” Resten får ni läsa själva. 😉 Väldigt spännande tycker jag, inte minst med tanke på att det sker med öppen källkod. Speciellt intressant kan det vara att se hur biblioteken kan nyttja detta på bästa sätt i framtiden.

//Nils Grönlund

Framtidens bibliotek – virtuellt och/eller fysiskt? Påverkar det samtidens?

Denna högintressanta fråga har jag inte kommit på själv, utan den har jag hittat hos Lo Claessons Orbiter. Jag citerar ”Det fysiska biblioteket blir ett komplement till det virtuella i stället för tvärtom. Det fysiska biblioteket blir en ”extension” av det virtuella, en tilläggstjänst. Utöver att kunna ladda ner medier via biblioteket eller använda olika virtuella tjänster, kan du få en bok i pappersform, delta i någon form av programverksamhet eller få ett personligt möte med en bibliotekarie.”

Här sitter vi i våra hörn av Blekinge, Kalmar och Kronobergs län och försöker tänka ”webben är en del av bibliotekets ordinarie verksamhet”. På en del webbplatser märks det. På andra… finns utvecklingspotentialer för att uttrycka det milt. På en del punkter hör till exempel Regionbibliotek Kalmars webb till den gruppen (jobbar på det…)

Hur kan vi använda oss redan idag av tanken att det är det virtuella biblioteket – på webben – som vi har huvudbiblioteket? Hur påverkar det oss som jobbar där? Vilka kompentenser behöver vi utveckla? Hur behöver vi prioritera? Inom vilka områden måste vi bygga det fysiska biblioteket ännu starkare?

// Pia Malmberg-Kronvall, Regionbiblioteket i Kalmar län

Folkbibliotekens stora utmaningar

Fyller dagens folkbibliotek en viktig roll i lokal och regional utveckling 2015? Överlever de överhuvudtaget 2010-talet? Frågorna kan verka en aning provocerande, men vi måste våga ställa dem.

Våra folkbibliotek föddes och växte fram som en del av folkbildningen och industrisamhället. De fyllde en oerhört viktig funktion genom att tillhanda tryckta böcker gratis och möteslokaler. De bidrog till att höja kunskapsnivån för de icke bemedlade. Men det bör understrykas att folkbiblioteken var en del av och tätt sammanflätade med industrisamhällets framväxt.

I dag håller industrisamhället på att avlösas av en ny typ av samhälle: informations-, kunskaps-, dröm-, eller nätverkssamhället. I varje samhällstyp i historien har nya institutioner vuxit fram eller fått ett annat innehåll och ny teknik utvecklats. Eller kan det vara så att det är den nya tekniken som utvecklat samhället och institutionerna?

En helt ny infrastruktur – de världsomspännande datanäten – är under uppbyggnad. Och de kommer att få lika stor betydelse för den lokala och regionala utvecklingen som järnvägen, telegrafen och telefonen fick på.

Jordbrukssamhället fann sin utveckling där jordmånen var god. Industrisamhället på platsen där man kunde kombinera råvaror och kraftkällor av olika slag bäst. Var finner informations- och kunskapssamhället sin utvecklingskraft? De starka drivkrafterna för lokal och regional utveckling i framtiden kommer vi sannolikt att finna kopplade till de institutioner som står för kunskap och informationsförsörjning. Och här spelar- och i ännu högre grad kommer att spela – Internet och webben en avgörande roll.

Om nu detta stämmer, vilka slutsatser kan vi dra för dagens folkbibliotek? Om de skall överleva, och inte bara bli museiföremål, måste bibliotek och biblioteksanställda ständigt vara beredda på förändring, ompröva roller i takt med den tekniska utvecklingen och människors nya behov och sätta fokus på användarna och inte samlingarna.

Om det fysiska biblioteket i industrisamhället varit den naturliga platsen för kunskapsbildning och informationshämtning är Internet den naturliga platsen för detta i informations- och kunskapssamhället.

Om biblioteken skall kunna inta en central plats utvecklingen måste, enligt mitt förmenande, följande förändringar komma till stånd:

 Fokus måste skifta från boksamlingarna till kund.

 Bibliotekarien måste bli en aktör utanför det fysiska biblioteket (virtuella gemenskaper).

 Webb2.0 måste bli en naturlig del av biblioteksanställdas kärnkompetenser och de måste lära sig att praktsikt använda olika webbtjänster.

 Biblioteksanställda måste ständigt vara beredda att ompröva sina roller i takt med den tekniska utvecklingen.

 Vi måste sluta se webben som enbart ett komplement till det fysiska biblioteket.

 Nya metoder, med ny teknik och webb2.0, för förmedling av skönlitteratur för vuxna och barn måste testas och användas.

 Prioritering av det livslånga lärandet med tonvikt på vuxnas lärande måste göras.

Listan kan säkert görs längre, men lyckas vi med ovanstående har vi kommit långt.

Ps. inom kort kommer den rapport om framtidens kompetensbehov, hos biblioteksanställda, som vi låtit göra med stöd av Sociala fonden. Jag har redan haft förmånen att tjuvtitta på den och kan konstatera att följande kompetensinsatser kommer att ha högsta prioritet:

Resultat kompetensutvecklingsbehov, sammanfattning:
1. Marknadsföring
2. Information/ internethantering/ databassökning
 Kommunikationsprogram för möten och handledning via nätet
 Media informationsförsörjning
 Omvänd publiceringsform
 Semanic webb
 Webb 2.0
 Semistrukturererade databaser
 Öppen källkod (utvecklande och användning)
3. Bemötande-pedagogik
 Metodik- referenssamtalet
 Pedagogik

Christer Bergqvist
Regionbibliotekarie

Är framtidens bokformat redan här?

Vad är en bok egentligen? Text och snygga pärmar, X-antal CD i en box, eller något man laddar ner och läser på elektronisk väg? Allt detta och mer därtill, så som vi känner boken idag.

Ett kort och koncist svar några år fram i tiden är mediahybriden Quillr, vilken mycket väl kan bli framtidens standardformat för böcker. Läs mer om detta och klicka er vidare här:
http://omvarldsspaning.blogspot.com/2008/10/vad-r-quillr.html

Som Orbiter skriver kan ju barn- och ungdomar vara en naturlig målgrupp (T.ex. Demoteket?), men jag tror också att detta kan vara något för talbokslåntagare, i synnerhet dyslektiker och personer med begåvningshandikapp.

//Nils Grönlund